30
hör af Hedenberg20, som passerat härigenom, att Titt. ofta råkar honom och stundom hjelper honom med någon redaction, så, om Tit. finner skäl häruti, var god och gör honom denne remarque. Allmänheten har rätt att blifva rätt uplyst öfver alt, som presenteras den, simpelt och ärligt, utan någon slags parade. Dessutom, i anseende till desse Annaler, och beträffande de original afhandlingar, som där införas, böra ej auctorerne undersätta sine namn? Huru kan Vett. Acad., hvars namn står på tittelblad[et], sätta sig i ansvar för alla dessas arbeten? Och är det Academiens verkeliga tanka att adoptera alt som sitt? Och hvad skäl har jag att tro på den eller den anonymens jordbruks erfahrenhet och risquera att operera därefter? Det som ock hittils influtit i Annalerne, är till det mästa sådant, att auctorerne ej behöfva skämmas att sätta sine namn därinunder. En hoper slarf är där dock taget, jag vet ej ur hvilka konstböcker eller repertorier.
Jag ber ödmjukast om förlåtelse för denna långa digression i ett ämne, som ej rör Titt. men som jag fallit uti af den förtrytelse det ofta gjordt mig, och af förargelsen att nu ej kunna estimera sannolikheten af Davy's nya uptäkt.
Och jag har ännu en ursägt att göra för ett bref, som det är ovisst om Titt. kan déchiffrera, då jag skrifver i brådska omgifven af 10 personer, som prata den ena öfver den andra.
8. Berzelius till Gahn.
Änteligen har jag fått rätt på källan til underrättelsen om Davy's uptäckt. Jag skrifver af den ur Nicholsons jurnal 31 jan. 1808 sid. 78 ord ifrån ord:
»Vått kali och natron, utsatt på en platinaskifva för galvaniska stapelns åverkan, åtskiljdes i syre och i en basis,
