82
40. Berzelius till Gahn.
Jag tackat ödmjukast för tvenne bref. Det går mig rätt hjertligt i magen at svårigheterna med vitriol-luternes klarnande fortfara oagtadt skärstenen; men saken lärer väl vara den at svårigheten i sjunkningen härrörer från de främmande inblanningarna af ler- och zinksalter, hvilka fällas nu liksom förut Om Herr Assessoren ville vara god och vid tilfälle skicka mig litet af den skärsten, som så länge blifvit i kokad med luten, at han intet mera gör någon förändring derpå. Det vore besynnerligt nog, om dervid genererades något svafvelbundet jern i högre grad än skärstenen, och i hvad grad detta då är svafvelbundet.
Jag tilstår at jag ganska gerna skulle söka repetera Seebeck's försök87, men at få en sådan kub af glas är jag rädd blir omöjligt. likväl skal jag fresta at sätta vår vän Broling's nyfikenhet på prof, få se om icke han kan göra några anstalter för glaskubens smältning och slipning. Hvad prismer af islandsspat beträffar, så göras de endast i Paris af en glasshpare eller rättare en instrumentmakare, som dertil blifvit inöfvad af Biot och Malus. Det lärer vara någon svårighet underkastadt at finna rätta direction, i hvilken slipningen skal ske.
Från England feck jag för några dagar sedan et prof på utvalsad zink, som är så tunnt som stanniol och som användes til De Luc'ska staplar, af sådant zinklöf rundklipt och lagt mot lika stora lappar silfverpapper, samt genomdraget med en tråd. I en af de sista journalerna från England beskrifver Singer88 försök med et sådant batteri af 20000 par, som ger ganska kännbara stötar, som laddar electriska batterier, kommer klockspelet at ouphörligt ringa m. m. men som icke gör mindsta til decomposition i någon vätska. — Ar icke det rätt curieust?
Man skickade mig tillika et litet löf zink utvalsad til det yttersta, tjenlig at i en föreläsning visa, huru zink brinner.
