| Johannes döparens död. | Marci Evangelium. | Kap. 6. | 129 |
23 Och han swor henne en ed: Hwad helst du begär skall jag gifwa dig, ända till hälften af mitt rike.
24 Och hon gick ut och sade till sin moder: Hwad skall jag begära? Och hon swarade: Johannes döparens hufwud.
25 Och hon gick strax med hast in till konungen och begärde och sade: Jag will, att du gifwer mig genast på ett fat Johannes döparens hufwud.
Herodias hade lärt henne att tillägga det ordet strax eller ofördröjligen, på det Herodes icke måtte få tid att besinna sig, och Herodes gjorde det strax, ty han war berusad till kropp och själ.
26 Då wardt konungen mycket bedröfwad, men för edernas och bordsgästernas skull wille han icke afwisa henne.
27 Och strax sände konungen en drabant med befallning att hemta hans hufwud. Och han gick åstad och halshögg honom i fängelset
28 och frambar hans hufwud på ett fat och gaf det åt flickan, och flickan gaf det åt fin moder.
29 Och när hans lärjungar försporde det, kommo de och togo hans lik och lade det i en graf.
Se Matt. 14: 1, 12.
30 Och apostlarne församlades till Jesus och berättade för honom allt, både hwad de hade gjort och hwad de hade lärt. Matt. 14: 13 f. Luk. 9: 10 f. Joh. 6: 1 f.
Apostlarne återwände från sin beskickning och berättade för Herren Jesus, hwad de hade gjort och lärt och erfarit, och huru hans kraft genom dem warit werksam.
31 Och han sade till dem: Kommen allena afsides med mig till en öde trakt och hwilen eder något litet. Ty de kommande och gående woro många, så att de icke ens hade tid till att äta. Mark. 3: 20.
Så förskaffade Jesus lugn och stillhet åt sina lärjungar. För alla sanna trogna, men i synnerhet för ordets tjenare, är det nödigt att rätt mycket wara i stilla ensamhet med Herren Jesus under betraktelse och bön. Det är icke möjligt att wara en rätt ordets tjenare, om man icke så umgås med Jesus i det fördolda. Men då man har Jesus med sig, så är äfwen ödemarken ett paradis.
32 Och de foro bort i en båt afsides till en öde trakt.
De foro till den öde trakten öster om sjön Genesaret, som till en det bestod af berg och skogar. Om sjelfwa stället se Luk. 9: 10.
33 Och de sågo dem fara sin wäg, och många kände igen dem, och till fots lupo de tillsamman dit från alla städerna och kommo fram före dem och församlades till honom.
34 Och Jesus gick ut och fick se mycket folk och warkunnade sig öfwer dem, emedan de woro såsom får, som icke hafwa någon herde, och han begynte lära dem mycket. Matt. 9: 36.
Häruti bewisade sig den gode herdens stora barmhertighet öfwer detta folk. Legoherdarne hwarken kunde eller wille lära dem salighetens wäg. Om du hungrar och törstar efter rättfärdigheten och saknar en trogen herde och lärare, så kommer dock Jesus sjelf och föder din själ med lifwets ord.
35 Och då tiden redan war långt framskriden, gingo hans lärjungar till honom och sade: Trakten är öde, och tiden är redan långt framskriden.
36 Skilj dem från dig, att de må gå bort i gårdarna och byarna här omkring och köpa sig bröd; ty de hafwa intet att äta.
37 Och han swarade och sade till dem: Gifwen I dem att äta. Och de sade till honom: Skola wi gå bort och köpa bröd för twå hundra penningar[1] och gifwa dem att äta?
Detta sade Jesus för att pröfwa lärjungarnes tro; ty han wisste wäl, hwad han wille göra.
38 Men han sade till dem: Huru många bröd hafwen I? Gån och sen efter. Och sedan de hade fått weta det, sade de: Fem, och twå fiskar.
39 Och han bjöd dem att låta alla lägra sig i matlag på det gröna gräset.
40 Och de satte sig ned i hopar, hundra och hundra, femtio och femtio.
Sannolikt bestod hwarje matlag af hundra, och hwarje hundra war deladt i twå rader, så att 50 och 50 sutto midt emot hwarandra.
41 Och han tog de fem bröden och de twå fiskarna, såg upp mot himmelen, wälsignade och bröt bröden och gaf åt sina lärjungar, att de skulle lägga fram för dem, och de twå fiskarna skiftade han åt alla.
42 Och de åto alla och blefwo mätta.
43 Och de upphemtade tolf korgar, fulla med stycken, äfwen af fiskarna.
44 Och de som hade ätit bröden woro omkring fem tusen män.
Se Matt. 14: 15–21.
45 Och strax nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och fara förut
- ↑ I utskriften: en denar, se Matt. 18: 28.
_133.jpg&oldid=347479){kind=link}