| 6 | Satan åklagar och plågar Job. | Jobs Bok. | Cap. 1. |
så att Herren blott i Israel war rätt känd och dyrkad och äfwen i detta folk, endast af dem, som rätt aktade på Hans heliga uppenbarade ord. Jobs Bok är således äfwen wigtig såsom ett bewis, huru Herren icke lemnar något folk utan wittnesbörd om sig sjelf, och den lärer oss tillika i betydlig mån att rätt känna gränserna för förnuftets rättmätiga område uti andeliga ting.
Jobs Bok är full af wigtiga lärdomar både i afseende på trons innehåll, trons lif och trons werksamhet. Trons werksamhet är ock det rätta namnet på all sann menniskokärlek. Jobs bok lärer oss också det sanna tålamodets enda grund, som är trogemenskapen med Gud, och huru de trogna skola framgå på sin wäg genom pröfningar och lidanden till ära och härlighet.
1. Capitel.
Jobs fromhet, frestelser, tålamod.
En man war uti det landet Uz, som hette Job: han war from och rättfärdig, gudfruktig, och flydde det onda.
Landet Uz, synes hafwa legat i Arabien, emellan twå stammar af Chaldeer och Sabeer, v. 15, 17. ”Job är Jobab, konung i Edom, som nämnes i 1 Mos. 36: 33”. L. Ordet from bet. fullkomlig, hel, så att han wille med helt och odeladt hjerta tillhöra Herran och uti allt uppfylla Hans wilja, 1 Joh. 5: 3.
2. Och honom wordo födde sju söner och tre döttrar.
3. Och han egde sjutusen får, tretusen kameler, femhundrade par oxar och femhundrade åsninnor, och ganska mycket tjenstefolk; och han war mäktigare än alla de i österlandet bodde.
”Icke derför att han war så rik och mäktig, utan för sin wishet, sitt förstånd och sin fromhet aktades han högre än andra”. L.
4. Och hans söner gingo bort, och gjorde gästabud, hwar sin dag i sitt hus; och sände bort, och läto bjuda sina tre systrar, till att äta och dricka med sig.
De gåfwo hwarandra måltider, hwar och en på sin dag, d. ä. wexelwis. Detta kan icke hafwa warit något syndigt fråsseri, då det skedde med deras fromme faders wetskap. Men han fruktade, att deras glädje kunde hafwa gått för långt och tagit en syndig wändning.
5. Och när gästabudsdag ute war, sände Job bort, och helgade dem; och stod bittida upp om morgonen, och offrade brännoffer efter allas deras tal. Förty Job tänkte: mina söner kunna hafwa syndat, och wälsignat Gud i sitt hjerta. Så gjorde Job hwar dag.
Job helgade dem på det sätt, att han gaf dem heliga förmaningar (1 Mos. 18: 19) och genom yttre reningar (1 Mos. 35: 2. 2 Mos. 19: 10) förberedde dem till det brännoffer, som han sjelf, såsom patriark, offrade, 1 Mos. 8: 20. Ordet wälsigna bet. här, såsom på flera andra ställen, att taga afsked af, således afsäga sig all gemenskap med Herran. (Det war brukligt att wid afsked wälsigna hwarandra, 1 Mos. 47: 10). Hwar dag, d. w. s. hwarje dag, då sönerna hade någon sådan gemensam måltid.
6. Men det hände på en dag, då Guds barn* kommo, och trädde fram för HERran, kom satan ock med dem. *Job. 38: 7.
Guds barn bet. här de heliga Englar, cap. 38: 7. Dels för sina egenskapers skull, emedan de hafwa mycket af Guds härlighet, dels derföre att de blifwit stadfästade i sanningen och hafwa ett saligt umgänge med Gud, blifwa de så kallade; men ingalunda i den allrahögsta bemärkelse, i hwilken Guds enfödde Son, född af Fadren i ewighet, kallas Guds Son, Ps. 2: 7. Ebr. 1: 5. Här framställes allt på menniskowis (Rom. 6: 19. Gal. 3: 15), såsom wi menniskor kunna fatta, huru motståndarens anklagelse tillgår; ty om himmelska och öfwernaturliga ting blefwe för oss berättade efter sin höga öfwernaturliga beskaffenhet, så skulle wi icke kunna förstå något deraf, Joh. 3: 12. Wäl weta wi, att denna församling icke skedde i härlighetens himmel, ty der kan satan icke intränga, men Gud har ett himmelrike äfwen här på jorden. Detta rike består af menniskor, som ännu icke blifwit renade från alla sina synder, utan äro under nådens inrättningar, hwarigenom denna rening skall ske, men under allt detta är också satan werksam för att motwerka Guds nådesafsigter, och det är i denna nådesrikets himmel satan har tillträde till den rättfärdige Gudens domstol, såsom de trognas åklagare, emedan uti denna himmel ännu är en strid mellan ljuset och mörkret.
7. Men HERren sade till satan: Hwadan kommer du? Satan swarade HERren och sade: Jag hafwer farit geom landet allt omkring.* *1 Pet. 5: 8.
8. Då sade HERren till satan: Hafwer du icke gifwit akt uppå min tjenare Job? Ty hans like är icke i landet, from och rättfärdig, gudfruktig, och flyr det onda.
9. Satan swarade HERran och sade: Menar du att Job fruktar Gud förgäfwes?
Satan anklagar Job, att hans Gudsfruktan war egennytta, och att han tjente Gud, för att få åtnjuta timlig wälsignelse,Mal. 3: 14. Förgäfwes: för intet.
_010.jpg&oldid=344607){kind=link}