Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 040.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
36 Job wederlägger Zophar. Jobs Bok. Cap. 21, 22.

21. Ty ho skall hafwa behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tat skall näppeligen halft blifwa.

I dessa verser anförer Job sina wänners påstående om de ogudaktigas straff i detta lifwet och kommer sedan med ännu skarpare wederläggning.

22. Ho will lära* Gud, den ock dömer de höga? *Es. 40: 13. Rom. 11: 34. 1 Cor. 2: 16.

Med sådana påståenden, som I hafwen gjort, wiljen lära Gud, huru Han skulle styra werlden. Det är eder mening, att det så borde wara, men I kunnen ju se, att det icke så tillgår; ty [et]c. v. 23.

23. Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.

24. Hans mjölkekar äro fulla med mjölk, och hans ben warda fulla med märg.

25. Men en annan dör med bedröfwad själ; och hafwer aldrig ätit i glädje.* *Pred. 5: 16.

26. Och de ligga tillhopa med hwarannan i jorden, och maskar öfwertäcka dem.

Allt detta kunnen I se, att det sker, och detta wederlägger edra meningar om Guds styrelse: den är icke så klar, att edra ord hafwa trängt till djupet af Guds underbara försyn.

27. Si, jag känner wäl edra tankar, och edra wrånga anslag emot mig.

28. Ty I sägen: Hwar är förstens hus? Och hwar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?

Dessa äro edra tankar emot mig: att jag måste wara ogudaktig, emedan mitt hus blifwit ödelagdt, likasom ogudaktigas hyddor stundom blifwa ödelagda.

29. Talen I dock der om såsom meniga folket? Och weten icke, hwad de andras wäsende betyder.

Grt.: Hafwen I icke härom frågat de wägfarande och kännen I icke deras tecken? Med dessa frågor will Job säga sina wänner, att de woro okunnige i de ting, som hwarje wägfarande wisste, och som woro likaså wäl bekanta, som wägfarande känna sina wägmärken. Jobs wänner hade framställt sådana kännemärken på fromma och ogudaktiga, som woro stridande mot allmän erfarenhet.

30. Ty den onde warder behållen intill förderfwelsens dag; och intill wredens dag blifwer han.* *Ps. 73: 18, 19. Jer. 12: 3. 2 Pet. 2: 9.

31. Ho will säga hwad han förtjenar,* när man det utwärtes anser? Ho will wedergälla honom hwad han gör? *Pred. 9: 2.

När den onde, den ogudaktige är i makt och anseende, såsom många förblifwa ända till sin dödsdag, som för dem är wredens dag, ho will säga hwad han förtjenar, då man ser på hans timliga lycka? Efter eder mening skulle just lyckan wara ett bewis på hans fromhet. Men då man wet, att han är ogudaktig, ho skall wedergälla honom? ty Gud gör det ju icke alltid i detta lifwet.

32. Men han warder bortdragen till grafwen; och man waktar efter honom i högen.

Han är icke blott lycklig här i lifwet, utan han får också en hederlig begrafning; man besöker hans graf med ärebetygelser.

33. Bäckaslem behagar honom wäl; och alla menniskor warda dragne efter honom; och uppå dem, som för honom warit hafwa, är intet tal.

Bäckaslem behagar honom wäl, m. m., grt.: Grafwens jordklimpar äro honom söta, d. ä. han hwilar lugnt, efter hwad hans efterlefwande wänner mena.

34. Huru trösten I mig så fåfängt; och edra swar finnas dock orätt?* *Job 16: 2.

22. Capitel.

Eliphas förewiter, förmanar Job.

Då swarade Eliphas af Thema, och sade:

2. Menar du, att en man kan liknas wid Gud? Eller någon är så klok, att han kan likna sig wid Honom.* *Job 11: 7.

Grt: Månne en man är Gudi nyttig? Sig sjelf gagnar den, som är klok. Job hade i sitt tal yttrat ångestfulla twifwel om Guds rättfärdighet, men framhållit Hans allmakt. Eliphas frågar derföre: hwad skulle Gud af menniskan hafwa för nytta? Kunde Gud af menniskan hafwa någon nytta, så wore den tanke möjlig, att Gud genom lidande kunde wilja twinga menniskan att lyda Honom, men då nu menniskan icke kan gagna Gud, emedan Han icke behöfwer någon menniskas tjenst, så kunde Jobs lidande, såsom Eliphas tänkte, icke förklaras på något annat sätt, än så: att det war ett straff för Jobs synder. Job hade genom erfarenhetsbewis wederlagt sina wänners allmänna framställning i denna sak. Wännerna gifwa icke wika, utan de anwända sina förra meningar med ökad skärpa på Jobs egen person.

3. Menar du, att det den Allsmäktige behagar, att du räknar dig så from? Eller hwad hjelper det Honom, om än dina wägar utan brist woro?* *Job 35: 7.

Äfwen om du wore rättfärdig och from, så hade Gud intet gagn deraf, så att Han