| 404 | Om den Helige Ande. | Propheten Esaia. | Cap. 43. |
härlig inför Herran genom förbundet i den utlofwade Messias, och hwarje trogen själ är Honom kär för Hans skull, som kärkommen är." En gång gifwas de fiendtliga folken till spillo och undergång för församlingens skull. Hes. 38: 22, 23.
5. Så frukta dig nu intet; ty jag är när dig;* jag will låta komma din säd östan efter, och will församla dig westan efter; *Es. 44: 1, 2. Jer. 30: 10; cap. 46: 27.
6. Och skall säga till norr: Gif; och till söder: Förhåll icke; haf min söner hit ifrån fjerran, och mina döttrar ifrån werldens ända;
Detta samlade betecknar både församlandet utur fångenskapen samt det andeliga församlandet till himmelriket här på jorden och till härlighetens rike i himmelen. Se Hes. 37.
7. Alle de som med mitt namn nämnde äro, nemligen dem jag skapat hafwer till min härlighet, tillredt dem, och gjort dem.
Att ett barn får kallas med fadrens namn är ett lefwande tecken och wittnesbörd, att det är hans. De trogna kallas Guds barn. Detta är ett tecken, att de äro delaktige af Guds natur och himmelrikets arfwingar. Se Rom. 8: 30. 2 Pet. 1: 4. Eph. 2: 10.
8. Låt framträda det blinda folket, som dock ögon hafwer; och de döfwa, som dock öron hafwa.
9. Låt alla hedningar tillhopa komma, och folken församla sig; hwilken är ibland dem, som detta förkunna kan, och låta oss höra framföre åt, hwad som ske skall? Låt dem hafwa deras wittne fram, och bewisa det, så får man höra det, och säga: Det är sanningen.
De blinda af Israel folk, v. 8, såwäl som hedningarne, v. 9, uppmanas härigenom att gifwa akt på Herrans ord, isynnerhet Guds rådlut, som förkunnas i v. 5, 7.
10. Men I ären mina wittnen, säger HERren, och min tjenare, den jag utwalt hafwer; på det I skolen weta det, och tro mig, och förstå det, att jag är det; före mig är ingen Gud gjord, så warder ock ingen efter mig.* *Es. 41: 4; cap. 44: 6; cap. 45: 21.
De trogna i folket och isynnerhet propheterna woro Herrans wittnen och Hans tjenare, och detsamma gäller om alla rätta medlemmar af Guds församling, att de äro tjenare och wittnen till Hans rättfärdighet och barmhertighet och Hans ords sanning. Se cap. 41: 8, 9. Ap.G. 1: 8.
11. Jag, Jag är HERren, och utan mig är ingen Frälsare.* *Es. 44: 8; cap. 12. Os. 13: 4. Ap.G. 4: 12.
12. Jag hafwer förkunnat det, och hafwer desslikes hulpit, och hafwer eder det säga låtit, och ingen främmande gud är ibland eder; I ären mina wittnen, säger HERren, så är jag Gud.
13. Och är jag förr än någon dag wqr; och ingen är dem som utur min hand frälsa kan; jag werkar, ho will afwända det?* *Es. 14: 27; cap. 46: 10.
Herren hade förlossat Israel utur Egypten och i all nöd warit deras hjelpare, v. 11, 12, och bewisat sig såsom den ewige och allsmäktige (v. 13) genom otalige under, som buro wittnesbörd om Honom.
14. Så säger HERren eder förlossare, den Helige i Israel: För eder skull hafwer jag till Babel sändt, och hafwer nederslagit alla bommar, och jagat de sörjande Chaldeer till skepps.
För Israels skull sändes Cyrus af Herran till Babel. — Chaldeerna sökte att rädda sig i sina skepp på floden.
15. Jag är HERren, eder Helige, som Israel skapat hafwer, eder Konung.
16. Så säger HERren, som en wäg gör i hafwet, och en stig i starka watten.* *2 Mos. 14: 21, 22.
17. Den der utförer wagn och häst, här och makt, så att de i en hop ligga, och icke uppstå; att de utslockna, såsom en weke utslocknar.
18. Tänker icke uppå det gamla, och akter icke uppå det förr warit hafwer.
De stora under, som Herren gjort tillförene genom skapelsen, v. 15, och förlossningen utur Egypten, v. 16, 17, skola bewisa sig wara mindre än det högsta under, hwarigenom Han skapar sig en församling och ett ewigt rike genom återlösningen i Christo, v 19.
19. Ty si, jag will göra en ny ting:* rätt nu skall det uppgå, att I skolen förnimma, att jag gör en wäg i öknen, och wattuströmmar uti ödemarken; *2 Cor. 5: 17. Uppb. 21: 5.
Se cap. 35.
20. Att djuret på marken skall prisa mig, drakar och strutsar; ty jag will gifwa watten uti öknen, och strömmar uti ödemarken, till att gifwa mitt folk, mina utkorade, dricka.
Se cap. 41: 18.
21. Detta folket hafwer jag tillredt mig, det skall förtälja min pris.* *Luc. 1: 74, 75.
_408.jpg&oldid=345706){kind=link}