| Straffpredikan. | Propheten Hesekiel. | Cap. 22. | 593 |
fördraga, på den tid när jag det med dig görande warder? Jag HERren hafwer det sagt, och will också göra det.
15. Och skall förströ dig ibland hedningarna, och bortdrifwa dig i landen; och skall göra en ända på din slemhet;
16. Så att du skall ibland hedningarna aktad warda såsom en förbannad, och förnimma, att jag är HERren.
17. Och HERrans ord stadde till mig, och sade:
18. Du menniskobarn, Israels hus är wordet mig till slagg, all deras koppar, tenn, jern och bly, är i ugnen wordet till slagg.* *Es. 1: 22. Jer. 6: 28.
Slagg är en bild af falsk gudstjenst och skrymteri och af ett syndatillstånd, som är så långt kommet, att intet godt mera finnes qwar, likasom blott slagg återstår, då den rena metallen blifwit utsmält.
19. Derföre säger HERren HERren alltså: Efter I nu alle är en slagg wordne, si, så skall jag samka eder tillhopa i Jerusalem.
Efter de alla hade blifwit slagg, då så få rättfärdiga funnos, likasom uti Sodom icke funnos tio rättfärdiga, för hwilkas skull staden hade kunnat skonas, så war nu tiden kommen, att Jerusalem skulle blifwa en smältugn för de onda.
20. Likasom man tillhopa samlar silfwer; koppar, jern, bly och tenn in uti en ugn, att man må uppblåsa der en eld under, och smälta det; alltså will jag ock i min wrede och grymhet sammansamka, inlägga och smälta eder.
Se Jer. 9: 7.
21. Ja, jag skall sammansamka eder, och uppblåsa min wredes eld under eder, att I deruti försmälta skolen.
22. Likasom silfret smälter i ugnen, så skolen I ock der inne smälta, och förnimma, att jag, HERren, hafwer utgjutet min grymhet öfwer eder.
23. Och HERrans ord stadde till mig och sade:
24. Du menniskobarn, säg till dem: Du är ett land, som icke står till rensandes, såsom ett der intet regn uppå kommer på wredens tid.
25. De propheter, som derinne äro, hafwa sig tillhopagaddat, att de skola uppfräta själar,* likasom ett rytande lejon då det röfwar; de rifwa till sig gods och penningar, och göra der många enkor inne. *Matth. 23: 14.
De falska propheterna, nemligen alla falska lärare, äro själamördare, legohjon, som förfalska Guds ord och framställa det, allt efter som menniskorna wilja hafwa det. Den falska trösten hade påskyndat straffdomen.
26. Dess prester drifwa orätt under lagens namn,* och ohelga min helgedom; de hålla ingen åtskillnad emellan heligt och oheligt, och akta icke hwad rent eller orent är,† och sköta intet om mina sabbather, och jag warder ohelgad ibland dem. *Mich. 3: 9, 11. Zeph. 3: 4. †3 Mos. 10: 10.
27. Dess förstar derinne äro likasom glupande ulfwar, till att utgjuta blod, och förgöra själar för sin girighets skull.
För onda förstar äro falska propheter de kraftigaste och mest förderfliga redskap. Sådane lärare gifwa sanningen till pris åt menniskomening och menniskolusta; den himmelska läran sättes icke till motwärn emot inbrytande onda tänkesätt och sedeförderf.
28. Och dess propheter bestryka dem med obrukad kalk;* predika fåfänglighet, och prophetera dem lögn, och säga: Detta säger HERren HERren, ändock att HERren hafwer det icke sagt. *Hes. 13: 10.
Obrukad kalk, lös kalk, som kan bortsköljas af ett enda slagregn, men som kan fördölja sprickor och skador i en wägg, så länge allt är lugnt och stilla. Så bestryka falska lärare sina egna och sina medmenniskors hjertan och samweten med falsk tröst, såsom med en lös kalk.
29. Folket i landet bruka wåld, och röfwa fritt, och öfwerfalla de fattiga och elända, och göra främlingarna öfwerwåld och orätt.
Då sanningens heliga lära undantränges, så inbryta snart lättsinnighet, lastbarhet, orättwisa, grymhet och wåldsamhet.
30. Jag sökte ibland dem, om någon wille förtaga och stilla wreden* för mig, att jag icke skulle förderfwa landet; men jag fann ingen. *Ps. 106: 23. Hes. 13: 5.
Jeremia war ett sådant beskydd; men det ogudaktiga folket förkastade och förföljde honom, han blef af konungen, af presterna och de falska propheterna förföljd och slutligen af Herran sjelf förbjuden att bedja för detta folk, se Jer. 11: 14. Den, som beder för ett folk, liknar den, som står i gapet af en söndersprängd fästningsmur.
31. Derföre utgöt jag min wrede öfwer dem, och med min grymhets eld gjorde jag en ända med dem, och gaf dem deras förtjenst uppå deras hufwud, säger HERren HERren.
Om denna dom talar Herren såsom redan
_597.jpg&oldid=346201){kind=link}