Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 414.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
404 Spejarne hos Rahab. Josua Bok. Cap. 2, 3.

18 När wi komma i landet, och du icke binder detta rosenröda tåg i fönstret, med hwilket du oss nedersläppt hafwer; och hafwer församlat till dig i huset din fader, din moder, dina bröder, och hela din faders hus:

Med hwilket, grt.: genom hwilket, nemligen fönster. I detta fönster skulle hon hänga det röda snöret, de wisade henne. Rödt är en färg, som betecknar lif, och det skulle tjena till tecken för Israels här, att hennes lif och deras, som woro i detta hus, skulle skonas.

19. Och hwilken som går utom dörren af ditt hus, hans blod ware öfwer hans hufwud,* och wi oskyldige: men alle de, som i ditt hus äro, om en hand kommer wid dem, så skall deras blod wara öfwer wårt hufwud. *Matth. 27: 25.

20. Och om du något af detta wårt ärende utröjer, så wilja wi wara den eden qwitte, som du af oss tagit hafwer.

21. Hon sade: Ware, som I sägen: och lät gå dem; och de gingo sin wäg, och hon bandt det rosenröda tåget i fönstret.

22. Och de gingo sin wäg, och kommo upp på berget, och blefwo der i tre dagar, till dess de kommo igen, som efter dem foro: ty de hade sökt dem på alla wägar och dock icke funnit dem.

Konungen hade sannolikt befallt sina utskickade att söka i tre dagar, hwilket Rahab wäl wisste, så att hon derföre kunde gifwa de twå spejarne det goda rådet att hålla sig gömda i tre dagar, v. 16.

23. Så wände de twå männerna tillbaka, gingo ned af berget och foro utöfwer och kommo till Josua, Nuns son, och förtäljde honom allt, såsom de det funnit hade;

Omkring Jericho woro berg med många hålor och grottor, isynnerhet på norra sidan, så att de twå Israeliterna lätt kunde dölja sig, så länge man sökte dem.

24. Och sade till Josua: HERren hafwer gifwit oss allt landet i wåra händer, och alla landets inbyggare äro förskräckte för oss.

Detta war förutsagdt 2 Mos. 15: 14–16, 5 Mos. 11: 25, och nu såg man alla tecken till denna prophetias snara fullbordan. Så hade Rahabs tro uppmuntrat och styrkt dessa män, att de ännu bättre betraktade Herrans undergörande makt och trofasta löfte att gifwa dem detta land. På detta sätt blef hon ett medel att äfwen uppmuntra härföraren och hans folk och att styrka deras tro. Så kunna ofta äfwen de swagare barn i Guds rike bidraga till att styrka mera mogna och erfarna christnas tro, förtröstan, frimodighet och tålamod.

3. Capitel.

Arken och folket gå öfwer Jordan torrskodde.

Och Josua stod bittida upp, och de drogo ut ifrån Sittim,* och kommo till Jordan han och alla Israels barn, och blefwo der öfwer natten, förr än de drogo utöfwer. *4 Mos. 25: 1.

2. Efter tre dagar gingo befallningsmännerna genom lägret;

Se cap. 1: 11.

3. Och bödo folket och sade: När I sen HERrans eder Guds förbunds ark, och Presterna Leviterna bära honom, så drager ut ifrån edra rum, och följer honom efter:

4. Dock så, att emellan eder och honom är rum wid tu tusen alnar långt: I skolen ock icke komma hardt intill honom, på det I mågen weta, på hwilken wäg I gå skolen: förty I hafwen den wägen tillförene icke gångit.

Presterna Leviterna, se 5 Mos. 17: 9.

Här talas endast om Guds förbunds ark och icke om molnstoden, som således hade upphört att ledsaga Israels folk. Arken skulle wara på ett afstånd framför dem, på det det icke blott de närmaste, utan de aflägsnare skulle kunna se både arken och den banade wägen. Nu skulle arken wara allrafrämst, så att äfwen de stammar, som eljest plägade tåga framför arken, nu gingo efter den, 4 Mos. 2: 17. Såsom detta folk nu hade Guds förbunds ark framför sig, så måste alla wåra gärningar och hela wår wandel och wandring genom lifwet werkställas med trons blick fästad på Herran och Hans ord. Israel wandrade efter arken; så skall Christi församling wandra i Hans fotspår.

5. Och Josua sade till folket: Helger eder;* ty i morgon warder HERren görande ett underligt ting ibland eder. *2 Mos. 19: 1014.

I yttre måtto skulle folket helga sig med fastande, återhållsamhet, twagningar, och till själen genom bättring och tro. Det stora undret, som skulle ske, war en Herrans uppenbarelse, hwarpå folket skulle tillbörligt förberedas.

6. Och till presterna* sade han: Tager förbundets ark, och går framför folket. Och de togo förbundets ark, och gingo för folket. *4 Mos. 4: 15.

7. Och HERren sade till Josua: I dag skall jag begynna göra dig stor för hela Israel, att de skola weta, att såsom jag hafwer warit med Mose, så är jag ock med dig* *Jos. 1: 5.