| Amasa, Seba död. | 2 Samuels Bok. | Cap. 20, 21. | 577 |
16. Då ropade en wis qwinna utur staden: Hörer, hörer; säger till Joab, att han kommer hit, jag will tala med honom.
17. Och då han kom till henne, sade qwinnan: Är du Joab? Han sade: Ja. Hon sade till honom: Hör din tjenarinnas tal. Han sade: Jag hörer.
18. Hon sade: I förtiden sade man: Den som fråga will, han fråge i Abel; och så gick det wäl till.
19. Detta är den redlige och trogne staden i Israel, och du will dräpa staden och modren i Israel? Hwi will du uppsluka HERrans arfwedel?
Moder i Israel, betyder här en stor stad, som har döttrar eller småstäder under sig.
20. Joab swarade och sade: Bort det, bort det ifrån mig, att jag uppsluka eller förderfwa skulle:
21. Det hafwer sig icke så: utan en man af Ephraims berg, benämnd Seba, Bichri son, hafwer upphäfwit sig emot konung David: får honom hit ut allena, så will jag draga af ifrån staden. Qwinnan sade till Joab: Si, hans hufwud skall warda kastadt ut till dig öfwer muren.
22. Och qwinnan kom in till allt folket med sin wishet: och de höggo Seba, Bichri son, hufwudet af, och kastade det ut till Joab. Då blåste han i basunen, och de åtskilde sig ifrån staden, hwar och en uti sin hydda: och Joab kom igen till konungen i Jerusalem.
23. Och Joab war öfwer all Israels här;* Benaja, Jojada son, war öfwer Crethi och Plethi; *2 Sam. 8: 19.
24. Adoram war räntmästare; Josaphat, Ahiluds son, war kansler.
25. Seja war skrifware. Zadoch och AbJathar woro prester:
26. Dertill war Ira den Jairiten Davids prest.
21. Capitel.
Treårig hunger. Gibea försonadt. Davids örlig.Så wardt en hård tid i Davids dagar i tre år efter hwartannat; och David sökte HERrans ansigte;* och HERren sade: För Sauls skull, och för det blodhus skull, derföre att han drap de Gibeoniter. *2 Mos. 28: 30. 4 Mos. 27: 21.
Sökte Herrans ansigte, d. ä.: frågade Herran genom den öfwerste presten om orsaken till hungersnöden. Straffdomens orsak war en gammal blodskuld. Att Gud mången gång icke förr än långt efteråt låter straffet följa för sådana synder, dertill har Han sina wisa orsaker, ehuru be äro förborgade för wåra ögon. Stundom framkallas hemsökelserna genom nya synder.
2. Då lät konungen kalla de Gibeoniter, och talade med dem: men de Gibeoniter woro icke utaf Israels barn, utan woro igenblefne utaf de Amoreer; men Israels barn hade swurit dem*: och Saul sökte efter att slå dem i sitt nit för Israels barn och Juda. *Jos. 9: 15, 19.
3. Så sade nu David till de Gibeoniter: Hwad skall jag göra eder? Och hwarmed skall jag försona det, att I mågen wälsigna HERrans arfwedel?
Sannolikt hade David af Herran fått det swar, v. 1, att straffet skulle upphöra, om han uppfyllde de qwarwarande Gibeoniternas begäran. Om Guds folk försyndar sig mot ett annat folk, så blifwer det så länge under straffet, till dess det erkänner och godtgör sin skuld.
4. De Gibeoniter swarade honom: Oss är intet om guld eller silfwer af Saul eller hans hus; och är oss intet om, att någon skall dräpas af Israel. Han sade: Hwad sägen I då, det jag eder göra skall?
5. De sade till konungen: Den mannen, som oss förderfwat och tillintetgjort hafwer, honom skola wi förderfwa, så att intet blifwer qwar af honom i alla Israels gränsler.
6. Gif oss sju män utaf hans hus, att wi upphänga dem HERranom i Gibea Sauls, HERrens utwaldes. Konungen sade: Jag will få eder dem.
7. Men konungen skonade MephiBoseth, Jonathans son, Sauls sons, för HERrans eds skull, som emellan dem war, nemligen emellan David och Jonathan, Sauls Son.* *1 Sam. 18: 3; cap. 20: 15, 23, 42; cap. 23: 18.
Då endast sju personer fordrades och dessa funnos utom Jonathans slägtlinea, så skonade David med rätta sin trogne wäns barn, med så mycket mera skäl, som Jonathan war en så from man.
8. Men de twå Rizpas* söner, Aja dotters, hwilka hon Saul födt hade, Armoni och MephiBoseth; dertill de
fem Michals söner, Sauls dotters, hwilka
_587.jpg&oldid=343618){kind=link}