| Juda återwänder från Babel. | 1 Esra Bok. | Cap. 1, 2. | 765 |
en tillräcklig befallning att söka befrämja den sanne Gudens rike.
3. Hwilken som nu ibland eder är af Hans folk, med honom ware hans Gud, och han drage upp till Jerusalem i Juda, och uppbygge HERrans Israels Guds hus;* Han är den Gud, som i Jerusalem är.† *Esra 4: 3. †Ps. 76: 2, 3.
4. Och hwilken som ännu igenlefd är, ehwar som helst han en främling är, honom hjelpe folket i det rum med silfwer och guld, med gods och boskap, af en fri wilja till Guds hus i Jerusalem.
5. Då stodo upp de öfwerste fäder af Juda och BenJamin, och presterna och Leviterna, alla, hwilkas anda Gud uppwäckte till att draga upp och bygga HERrans hus i Jerusalem.
6. Och alla de, som woro omkring dem, styrkte deras hand med silfwer och gyldene tyg, med gods och boskap och klenodier; förutan det de friwillige gåfwo.
7. Och konung Cores fick ut HERrans hus kärl, som NebucadNezar utur Jerusalem tagit hade och låtit lägga uti sin guds hus.* *2 Kon. 24: 13; cap. 25: 14. 2 Chrön. 36: 7. Esra 5: 14.
8. Och konung Cores i Persien fick dem ut igenom igenom Mithredath, räntmästaren, och uträknade dem åt Sesbazar, försten i Juda.
Sesbazar är sannolikt det Bablyloniska namnet, som blifwit gifwet åt Serubbabel, hwilken war en af Davids konungsliga slägt, Matth. 1: 12.
9. Och detta är talet: trettio gyldene bäcken, och tusen silfwerbäcken, nio och tjugo knifwar;
10. Trettio gyldene skålar och de andra silfwerskålar, fyrahundrade och tio, och andra kärl tusen;
11. Så att alla kärlen både af guld och silfwer woro femtusen och fyrahundra. Alla dem förde Sesbazar upp med den, som utur fängelset upppdrogo ifrån Babel till Jersualem.
2. Capitel.
De resandes tal och gåfwor.Desse äro de barn utur landen, som uppdrogo utur fängelset, hwilka NebucadNezar, konungen i Babel, hade fört till Babel, och igenkommo till Jerusalem och Juda, hwar och en uti sin stad.
2. Och kommo med Serubbabel: Jesua, Nehemia, Sereja, Reelaja, Mardechai, Bilsan, Mispar, Bigvai, Rehum och Baana. Detta är nu talet* af männerna i Israels folk. *Neh. 7: 5, 6.
Jesua eller Josua war öfwerstepresten, som följde Judarne från Babylon, cap. 3: 2, Zach. 3: 1. De män, som här nämnas, woro hufwudpersoner. Hela detta slägtregister är af stor wigt, såsom utgörande en betydlig länk af wår Frälsares stamtafla, Matth. 1, Luc. 3, och det war äfwen ganska wigtigt för Judarne att hafwa en sådan klar grundtafla gifwen till förekommande af all oreda och strid mellan Israels stammar och slägter efter fångenskapen.
3. Paros barn: tutusen hundrade twå och sjuttio.
4. Sephatja barn: trehundrade twå och sjuttio.
5. Arah barn: sjuhundrade fem och sjuttio.
6. Pahath Moabs barn, utaf Jesua Joabs barn: tutusen åttahundrade och tolf.
7. Elams barn: tusen tuhundrade fyra och femtio.
8. Sattu barn: niohundrade fem och fyratio.
9. Saccai barn: sjuhundrade och sextio.
10. Bani barn: sexhundradetwå och fyratio.
11. Bebai barn: sexhundrade tre och tjugu
12. Asgads barn: tusen tuhundrade twå och tjugu.
13. Adonikams barn: sexhundrade sex och sextio.
14. Bigvai barn: tutusen sex och femtio.
15. Adins barn: fyrahundrade fyra och femtio.
16. Aters barn af Jehiskia: åtta och nittio.
17. Bezai barn: trehundrade tre och tjugu.
18. Jorah barn: hundrade och tolf.
19. Hasums barn: tuhundrade tre och tjugu.
20. Gibbars barn: fem och nittio.
_775.jpg&oldid=344042){kind=link}