nedersta våningen vistes en kammare, uti vilken tvenne konungar på en vecka logerat, för och efter den 4 decembris 1676. Över porten stod uthuggit.
Detta hus lät Erlig oc Velbyrdig Fru Beate Hwittfeld, salig Knud Willfeldts efterlefwerske bygge ahr 1596.
Trädgården, som mycket sluttade uti öster, var avvägd med 4 à 5 alnars höga avsättningar, utsirad med avenbokshäckar och mitt i trädgården en av de skönaste vattukonster, som tillförene kastat vattnet 24 alnar högt, dit vattnet leddes långt ifrån slätten emellan Lund och Svenstorp, där landet var högre. En annan vattukonst var på ladugården, uti en rund damm.
Krakporslin av 200 års ålder igenkändes av sina gammalmodiga figurer, då konsten ännu icke stigit hos kineserne så högt som i senare tider.
Svärtan, med vilken bönderne här i landet svärta sitt vadmal så svart, att ingen svart färg kan göra det svartare, är tillförene beskreven (p. 163), men herr professor Harmens, som gjorde mig sällskap till Svenstorp, berättade, att färgarena icke vilja antaga denna process, emedan samma svärta skall göra fina kläder sköra. Det stodo dock att försöka, om icke det svarta vattnet, där sådan svart gyttja tages, skulle vara tjänligare än annat vatten till svart färg.
Skiffer fanns på Svenstorps ägor nog mycken, ävensom vid det täcka och blomsterrika Fåglasång 1 mil öster om Lund, och ävenså långt ifrån Lund vid Sandby, så att skiffer finnes allestädes, där detta sidlänta fält stryker över landet ifrån västra till östra havssidan, vilken här och där hela vägen visar sig i dagen. I denna stenen funnos samma figurer som vid Andrarum (p. 152) och emellan dess lameller liksom petrificerat salt eller selenites, som är idel gipskristaller. Det är troligt, att skifferstenen stryker mest under hela slätten ifrån Cimbrishamnssidan till Landskronasidan, emellan kalken och sandstenen, fast han på östra sidan håller alun och på västra stenkol.
