40
i sin tillämpning stöter de förnuftiga begrep man annars wille göra sig om den samma. I dess första och enfaldigaste beskrifning äro nästan alla ense, nämligen, at den består i differencen af ut- och inskepnings Warornes wärde; men så snart man kommer, at göra tillämpning däraf, faller man in uti sådane satser, hwilka swårligen därmed kunna förenas, och antager dem aldeles utan bewis, såsom solklara fölgder af detta allmänna begrepet. Til exempel: Ju mera man är i stånd, at utestänga främmande Handlande utur et Rike, ju större skal dess Nationnale winst därigenom blifwa. Ju flere näringar man kan hitta uppå och få i gång, ju mera skal en Nations Folk- och Waru-mängd ökas, utan at det är förut afgjort, om de nya kunna blifwa mera lönande, än de förre, eller icke. Om et arbete kostade tusende, men tilwerkningen däraf ej wore wärd mer än 100:de, så säger man ändå, at den handteringen är winst för Nation. Ja! det har gått så långt, at man nästan trott Kronans- och Privatorum Cassor kunna beskattas och uttömas med föga apparance, at någonsin få sitt tilbaka, alt til en Nationnal winst: och när dylika satser wunnit burskap i en Nation och läsas i berömliga Skrifter, såsom grund-sanningar, hwad under, om man med sina hushålls Förslager löper kors om hwarannan, och författningarne blifwa tilskapade därefter?
Ämnet är så widsträckt i sig sjelf och sanningen så stridande emot den allmänna smaken, at den fordrar en mera utförlig och granlaga utredning, än i detta Swar kunnat få rum.
Den är äfwen så betydande i förewarande Frågomål, at däruppå wäsendteligen beror utgången af den imellan Auctor och Criticus upkomna twist. Därföre är nyligen utgifwen af Trycket en Skrift, under namn af den Nationnale Winsten, hwarest detta ämnet finnes närmare granskat; dit jag altså ser mig föranlåten, at hänwisa, min Läsare! såsom en grundläggning til detta Swar.
§. 25.
Så snart det är gifwit, at differencen af utskepnings- och införskrefne Warornes wärde utgör den rätta Nationnale winsten, så blifwer med det samma afgjort, at i tilwerkningarnes eller de-
