Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/407

Den här sidan har korrekturlästs
393 
Innehållsförteckning.


1.




Nyboms betydelse för studenterna. Nybom en fridens man. Den
religiösa riktningen i hans diktning och lynne. »Niagara».
Sätherbergs och Nyboms första sammanträffande. Nyboms
ödmjukhet. Hans egen skildring af sin barndom. Nybom demokrat.
Hans kärlek till »de små» och förmåga att hysa medkänsla.




sid. 153—163.
2.


Prins Gustaf och Nybom. Ett minne från storlägret i Malmö 1848.
Prins Gustafs död och skaldernas sorgekväden. Nyboms dikt öfver
prins Gustaf


sid. 163—169.
3.



Nybom om realismen. Nybom känsloskald. Hans oförmåga att se den
yttre värkligheten. »Kristliga elegier». Osunda romantiska
ansatser inom hans diktning. Uppfattning af kvinnan. »Erotiska dikter».
Hans väninnor. Hans ensamhet och förnöjsamhet. »Sång på julafton»



sid. 169—182.
4. Ett besök hos Nybom. Hans vän fasthet. »Flyttfogelns like» sid. 182—189.
1.

Talis Qvalis en »Gjennemebrudsman» inom literaturen. Hans
utveckling; skenbara inkonsekvens och tal i Sv. akademien 1863.

sid. 193—198.
2.




Talis Qvalis' ungdomsdiktning. Hans literära romantiska
genomgångstid. »Thules lof». »Kärlekens seger». Hans objektiva
uppfattning af kärleken. Hans uppfattning af kvinnan och hennes
uppgift. »Helgmålsklämtningen». Dikten till drottning Lovisa. »Mitt döda
barn». Hans uppfattning af arbetskvinnan




sid. 198—210.
3.




Spår af »världssmärta» i Talis Qvalis' ungdomsdiktning. Hans
natursvärmeri. »En septembernatt på Helgonabacken». Hans
gudsmedvetande. »Frid i Gud». Hans senare dikter emot literära
naturdyrkare. Bristande förmåga att målande skildra naturen. Hans
religiösa åskådning. Hans dikt vid Luthersfästen 1846.




sid. 210—222.
4.



Talis Qvalis som politisk diktare. Hans kungaideal. Rysshat, ovilja
emot Carl Johan. Den olika stämningen mot den senare i Sverige
och Norge. »Svenska folksången». Jämförelse mellan denna och
andra länders folksånger



sid. 222—232.