Sida:Kontinentalsystemet.djvu/10

Den här sidan har korrekturlästs

IV

Sid.

Smugglingen och korruptionen — Mutsystemet och fiskalismen

Behandlingen af de konfiskerade varorna s. 108.

Själfblockadens genomförande 1806—07 s. 111. Napoleons order dec. 1806 s. 112. — Resultat i slutet af 1807 s. 116.

Transmarina marknader 1808 s. 119. Den engelska spekulationen i Sydamerika s. 122.

Nya handelsvägar 1808. Helgoland s. 123. — Sverige s. 124.

Minskad vaksamhet 1809 s. 125. Spärrningen Rees-Bremen s. 127. — D’Ivernois’ epigram s. 129.

Smugglingen s. 130. Bourriennes anekdot s. 130. — Rists skildring s. 131. — Normalitet s. 133. — Kommersiell karaktär s. 134.

Korruptionen s. 135.

Fiskalismen s. 137. Prisdekretet 12 jan. 1810 s. 138. — Trianontariffen 5 aug. 1810 s. 140. — Fontainebleaudekretet 18 okt. 1810 s. 140. — Napoleons delaktighet i korruptionen s. 141.

Licenssystemet s. 142. England s. 142. — Falska skeppspapper s. 146. — Broughams skildring s. 147. — Frankrike s. 150. — Licensdekretet 25 juli 1810 s. 151. — Exportskyldighet s. 152. — Sjöfartsmonopol s. 153.

Trianon- och Fontainebleaupolitikens tillämpning 1810—12 s. 155. Tulldomstolar och militärkordong s. 156. — Konfiskationer s. 158. — Autodaféer s. 160.

Nya handelsvägar 1810—12 s. 161. Bachers framställning s. 162. — Östersjöhandeln s. 164. — Göteborg s. 166.

Den engelska krisen 1810—12 s. 167.

Kontinentalsystemets själfförstöring s. 174.

I. Olika typer af verkningar s. 179.

II. Frankrike s. 185. Lyxindustri s. 186. — Ylle- och linneindustri s. 187. — Bomullsindustri s. 188. — De grundläggande processerna s. 197. — Järnhandtering s. 198. — Kemisk industri s. 200. — Surrogat för kolonialvaror s. 202. — Betsockerindustri s. 204.

III. Det öfriga fastlandet s. 206. Fransk intressepolitik s. 206. — Sachsen s. 211. — Schweiz s. 215. — Berg s. 218. — Industrien i andra länder s. 222. — Råvaruländerna s. 222. — Mellanhandelsländerna s. 224. — Det allmänna läget på fastlandet s. 225.

IV. England s. 227. Exporthindrens begränsning s. 227. — Den industriella utvecklingens fart s. 230. — Exportrubbningarnas betydelse s. 232. — Importhindrens möjlighet s. 235. — Englands lifsmedelsimport s. 236. — Napoleons lifsmedelspolitik s. 239. — Understöd åt fastlandet s. 244. — Englands penningväsen s. 250. — Englands kreditsystem s. 255.