92
majestätet mottogs af stadens ämbetsmän och representanter. Någon offentlig skådebana fanns då icke i Kristiania, den upprättades först fem år senare, men hösten 1780 hade af familjerna Anker, Juel, Collett, Arbin och Falsen instiftats ett dramatiskt sällskap, som rekonstruerades den 25 oktober 1799 och fick sin nya teater färdigbyggd 1802. Den låg i Grænsehaven, hade två rader och rymde femhundra personer. Där gafs nu af ”Det dramatiske Selskab” den 27 oktober klockan sex eftermiddagen ett galaspektakel, som konungen hedrade med sin närvaro. Teaterhusets fasad var upplyst af lampor, och i den med grönt dekorerade vestibulen brann hans majestäts namnchiffer, omgifvet af lampor i form af en stjärna. Då konungen inträdde i salongen, mottogs han med entusiastiska hurrarop af de församlade åskådarna, och nationalsången afsjöngs med ackompagnemang af orkestern. Därpå framsades en prolog, som hyllade konungen, hvarefter uppfördes ”Maria af Foix”, ett lustspel med sång i tre akter af Bouilly och Dupaty i öfversättning af N. Bruun med musik af F. Kunzen. Det var samma pjäs, som under sin originaltitel ”Françoise de Foix” spelades på franska af sällskapet ”Nytta och nöje” Karlsdagen 1813 på Stockholms slott efter att kort förut ha uppförts inom sällskapet (se del III, sid. 99). De i stycket förekommande personerna äro Frans I och hans syster Margareta af Navarra; den unge grefven af Chateaubriand och hans gemål, Maria af Foix; hertigen af Bellegarde; kungens page Edmond, Marias kusin; en trubadur, hoffolk, bönder, vakt, m. fl.
Föreningsdagen, den 4 november, bespisades på