"På grund af bevekande omständigheter" gafs den sista föreställningen under spelåret 15 juni till förmån för fru Enbom, hvarvid för första gången uppfördes en enaktskomedi af Kotzebue "Den fattige poeten" med Almlöf i titelrollen, biträdd af Emilie Högquist, Karolina Bock och Hessler. Efter förpjäsen exekverade flöjtisten Bock ett adagio med variationer af Fürstenau, hvarefter repriserades Steibelts skådespel med sång i tre akter "Romeo och Juliette", som ej varit gifvet på flera år och första gången uppfördes hos oss 1815 (se del III sid. 133). Fru Enbom sjöng själf den kvinnliga titelrollen och Lindström Romeo, hvilken han här kreerade. Fredrik Kinmanson utförde Capulets roll, Charlotte Ficker Cecile, Habicht don Fernando, Romeos rival, Fahlgren Capulets vän Cebas, Deland den gamle tjänaren Antonio och Wennbom Alberti, Romeos vapendragare. Operan gafs ytterligare två gånger under hösten påföljande spelår, hvarefter den för alltid nedlades.
⁎
I sammanhang med frågan om enskilda teatrars inrättande framkom grefve Otto August Cronhjelm vid 1834 års riksdag, utan någon förefallen anledning, med en motion om censur för de stycken, som uppföras å dylika teatrar, "till förekommande af själfsvåld". Ekonomiutskottet, som egendomligt nog fick frågan till sig hänskjuten, tillstyrkte densamma, och borgarståndet ensamt afslog förslaget. Genom cirkuläret 7 mars 1835 stadgade regeringen, att
