»Falkland» och 29 april äfven »Engelbrekt» (se del IV sid. 31), i hvilka pjäser han spelade hufvudrollerna. Åkerhielms tragedi lyckades dock icke vid reprisen samla mer än ett tredjedels hus och stod sista gången på repertoaren 2 maj. »Falkland» gick endast en gång.
Under april månad fick det i landsorten mycket uppburna Djurströmska sällskapet det förhastade infallet att resa till hufvudstaden och gifva en serie representationer i Talias lokal med början 23 april. Redan förut (del VI sid. 28) har den Djurströmska truppen omtalats, och vi återkomma till den längre fram i sammanhang med landsortsteaterns historia. Dess förnämsta sujetter den tiden voro fru Hedvig Djurström f. Hoffman, Orleanska jungfruns första svenska tolkarinna, och m:ll Magito samt utom direktören själf hrr Per Ljungdahl (père noble), Björkman (jeune premier), J. Fr. Blomqvist, Hedin och Högquist (Emilies broder). Första föreställningen började med en prolog af direktören, och sedan gåfvos tre obetydliga pjäser, hvilka föga motsvarade de föreställningar man gjort sig om den Djurströmska truppen. Detta berodde på att åtskilliga af sujetterna insjuknat, och fru Djurström själf var hes, hvilket naturligtvis störde både hennes tal och spel. 27 april uppfördes »Johannes Gutenberg», ett femaktsskådespel af Ch. Birch-Pfeiffer, som skildrar de första åren af hans stora uppfinning, men lider brist på handling och besväras af gräsliga longörer. Titelrollen spelades af Blomqvist, som hade en behaglig stämma, Fust af Ljungdahl, som icke alls passade för rollen, Bertha af Marie Danérus och
