hvilken antingen war sielftagen eller af grannarne dertil wald och med sin Toflmannanämd försedd; Så war ock et Fierdings-Ting förste eller nederste Domstolen[1], der alla smärre saker afdömdes och de större skiötos til högre ort. Andra Domstolen war Härads-Ting, der hela Häradet[2] möttes åt och Härads-Höfdingen med sine tolf Sanno-Män afgiorde alla derunder hörande mål[3].
13. Dessa Hvarf eller Ting höllos tre gånger om åhret, om wintren, om sommaren och om hösten; men så, at sex månader åhrligen til rättegång anwändes. Första Tingstiden börjades wid lag midt i Thors-månaden och räckte til dagjämningen eller derutöfver til midt i Mars: den andra wahrade från femte Nytändningen efter längsta winternatten, som skier i Maj-månad, intil midsommar: den tredie från nionde Nyet i de gamlas åhr, som inträffar wid pass på wår Michaelsmässo-tid, til inemot Jul, som då firades bittidare, än nu[4]. Sielfva TIngen utdrogos wäl icke så länge; men tiden stod likwäl då för allom öppen til Lag och Rätt: de öfrige sex månader eller tiden emellan dessa tre Tings-tider kallades Julefrid, Wåhrfrid[5]
- ↑ Stiernhök. L. c. p. 29.
- ↑ I Härader eller Hundari (Centum pagi) har Norden warit delt från de alraäldsta tider. De gamle Romare trodde derföre, at i Scandinavien bodde folkeslag, som kallades Harudes eller Chariides (v. supr. c. 4. §. 1. in not.), hvilket ej annat är än Härader, af det gamla ordet Här, Folkhop, Krigs-Här. Samma namn derpå fins ännu i gamla Scythiska bygden, der folket delas i sina Horder: annan betydning har icke eller Engländarnes Hire eller Shire
- ↑ Stiernhök L. c. p. 30.
- ↑ v. supr. c. 6. §. 6.
- ↑ Wåhrfrid, at om wåhren få giöra de sysslor, som hushållning kräfver, plöja sin jord, så sin säd &c.