gamle Göters eller Seve-boers stafvar hafva från början warit de samme som Grækernes äldste eller de Joniske, hvilka ganska litet skilja från wåre, när de jämföras[1]: äfvensom gamla Svenska och Græska Språken i några hundrade ord komma öfverens[2]. Med Wodinerne[3] eller Scandiens äldste inwånare[4] hafva utan tvifvel Runorne hitkommit från gamla Scythiska bygden, der Massageterne dem sedan länge brukat[5], och der ännu i sielfva de Tartariske ödemarker åtskilliga minningsmärken finnas ristade med klara och tydeliga Runor[6]. Hvad någre föregifvit, at Runorne ej äro äldre, än Christendomen, är aldeles falskt[7]; ty Hedendomen war ej ännu ändad, när Svenske Konungen med de förste Christne Lärare til Kejsaren skickade bref med Runor skrifne[8], och man finner åtskillige Runstenar sönderslagne och lagde til grundwalar i de äldste
- ↑ Hickes. Thesaur. Septentr. It. Guil. Wotton in not. ad Hickes. Thesaur. cfr. Er. Benz. Jun. Peric. Run. Ups. 1724.
- ↑ v. supr. §. 2. in not. it. Worm. Fast. Dan. L. 1. c. 7. p. 23.
- ↑ cfr. Sheringh. de orig. Angl. c. 13. §. 5. Torf. Ser. Reg. Dan. L. 2. c. 4.
- ↑ v. supr. c. 3. § 3. 14.
- ↑ Jac. Bonavent. Hephurn. ap. Er. Benz. Jun. Peric. Run. supr. cit. Guil. Nicolson diss. Philol. p. 13. Henr. Brenner. not. ad Ser. Princ. Iber. & Georg. p. 83.
- ↑ v. supr. c. 2. §. 8. in not. cfr. P. J. Tab. v. Strahlenb. Chart. öfver Stora Tartar. ap. Er. Benz. Jun. Peric. Run. sapr. cit.
- ↑ De helige Gudar och den mäktige Gamle hafva först ristat Runor, säger Edda ap. Torf. Ser. R. Dan. p. 130. &c.
- ↑ Rembert. Vit. S. Ansg. ap. Er. Benz. Coll. Hist. Patr. c. 1. §. 14.