i alla tider warit de siöfarandes rättesnöre och som hvälfver sig öfver de Svenskes hufvuden, bland hvilka knapt et barn fins, som icke känner Norrstiernan. Wår Almoge har altid[1] och intil denna dag haft sina egna infödda namn på Stiernställningar, som Karlewagnen[2], Frigge-räcken[3], Siustiernan[4], Korset[5], Wintergatan[6] och mångfaldiga flera[7].
Tideräkning.6. Mycken kunskap hade de Gamle från första tider[8] om åhrstiders, månaders och dagars utmätning: Deras åhr, som hade sit namn af Ard[9], Arjande, eller plögning i jorden[10], liksom de Romares Æra[11], räknades efter wintrarne[12], som intogo deras mästa tid, så at när de, til exempel, skulle säja Tre åhr, sade de Tre wintrar: Åhret, som tog sin begynnelse på Moder- eller Höke-natten[13]
- ↑ Ol. Magn. ap. Ol. Worm. Fast. Dan. L. I. c. 10. p. 31.
- ↑ Lilla Biörnens stiern-ställning kallar Almogen Karlewagnen eller Stor-wagnen och stora Biörnens Stor-rackin eller store hunden.
- ↑ Orion.
- ↑ Plejades.
- ↑ Korset eller S. Bengts Kors är Cygnus.
- ↑ Via Lacta eller Galaxia.
- ↑ Orvandels Tå. Thiasses ögon. (v. Edd. Isl. Mythol. 53. 56.) och många flera, hvilkas namn äro förlorade, woro stiernornas namn i diupaste Hedendomen.
- ↑ Worm. Fast. Dan. L. I. c. 8. p. 25.
- ↑ Ard, Lat. Aratio. Ärja, Lat. Arare, bewisar likheten mellan mångfaldiga gamla Svenska och Latinska ord. v. supr. §. 3. in not. Ard, Aratio är också Modren til Latinska ordet Æra eller Tideräkning. v. Wid. Förber. p. 93.
- ↑ Verel. ad. Herv. p. 53, 54.
- ↑ J. Wild. Forber. p. 93.
- ↑ cfr. Worm. Fast. Dan. L. I. c. 7. p. 16.
- ↑ v. supr. c. 6. §. 6.
