Skänke-Refr, Norske Wikingen Reiner Bondes Son[1]; men Konung i Nerike war Olof Skygne[2], hvars Doter Alof, K. Algötes hustru i Wästergötland, war moder åt Göthilda, K. Ingiald Illrådes Drotning i Upsala[3]: Efter Olof Skygne regerade i Nerike hans Son Alf, som war Fader åt Göthilda, den ryktbare Konung Ifvar Widfamnes Gemål[4], och efter honom hans Son Sporsnialler[5], som än mer skall nämnas. Desse Höfdingar hade sina Säten på Ramunda-boda, der den ryktbare Wikingen Ramunder[6] säjs hafva uppehållit sig, i Kyberga[7], på Svensborg och på Sellevalla, i Edsbergs-härad, der man har tekn efter en stad[8], på Siöstad i Sundbo-härad wid Siön Weteren, en gammal stad, der en Konung Wahle haft sit hufvudsäte[9], på Sigars-ö i Askers-härad, på Kolnehus i Glanshammars, på Kanteboda-borg i Örebros, på Ringmuren i Skogen Keglan[10] och flere dylike platser.
5. Wästmanland, som til en del kallades Fiärdundaland[11], regerades i Ingiald Illrådes tid af Fylkis-Konungen Inguar[12], som der haft månge sine likar: Sådane hade sina säten på Grams- och Körslöta-borgar wid Köping[13], wid
- ↑ Götr. & Rolf. S. p. 31. & 56.
- ↑ Sturl. Yngl. S. c. 46. & Götr. S. p. 29.
- ↑ v. supr. c. 13. §. 13.
- ↑ Geneal. R. Sv. in Sagofl. E. J. Biörn. Tab. 3. p. 15.
- ↑ Sturl. Yngl. S. c. 41.
- ↑ v. supr. §. 2. in not. cfr. E. J. Biörner. Sagofl. in calc. ad Ramund. Grip. Sag.
- ↑ Denne menas ock hafva bodt i Ramundersholl i Öster-Götland, som snart skall nämnas. En sådan Ramund eller Ramer tros äfven hafva sutit på Wamels- eller Waldmars-borgen wid siön Wameln i Södermanland, hvarefter Ramstad i Skyllinge skall bära namnet. v. A. O. Rhyzel. Sv. G. munit. p. 197.
- ↑ J. G. Hallm. Annot. ap. Tuneld. Geogr. p. 77.
- ↑ Tisel. Beskr. öfver Weter. P. 1. p. 29.
- ↑ A. O. Rhyzel. Sv. G. Mun. p. 102. 185. J. G. Hallm. L. c. & Tuneld. Geogr. p. 78.
- ↑ J. Aren. Diss. de Fierdhundria. Ups. 1717.
- ↑ v. supr. c. 13. §. 14.
- ↑ Förutan desse Borgar är ock wid Köping en ganska stor Tings-hög och äfven en stor hög ej långt derifrån wid Ströbo-Kungs-gård. v. Tuneld. Geogr. p. 92.