Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/583

Den här sidan har korrekturlästs

18. Cap.

1.

Holmgårdiska, Ziudiska och Ryska orterne hade nu efter Hvitserks död[1] begynt wändas under en hufvudlös Regering: Casarer[2] och Sclavoner hade giordt buller, inbrott och upror, så at alt war på brädden af undergång[3]: De ypperste af Holmgårdiska Riket trädde tilsamman: Gostomissel, en klok och myndig Man i Nogården, rådde, at man skulle wända sig til Waregaland eller Sverige[4] och begära sig Öfverhet[5]; ty högsta wäldet och Skydds-Herre rätten öfver dessa östra länder hade ifrån urminnes tider hört til de Upsaliske Konungar, som för detta är berättadt[6]. Ryska Sändebuden anlände efter all liknelse til Svenska Hofvet kort efter Eric Refilsons död: Då hade Sverige åter kommit i Brödra-skifte[7] emellan Biörn Ericsons[8] tvenne Söner Eric och Biörn, som nu ej woro mer än wid pass i tionde, ellofte och tolfte åhren: Den ene hade begynt hålla sit Hof i Upsala och den andre på Höga, en gammal

  1. v. supr. c. 17. §. 15.
  2. v. supr. c. 13. §. 10. 11.
  3. cfr. Strahlenb. Descr. Russ. p. 194. 195. 196.
  4. v. supr. c. 11. §. 13.
  5. Poviest Vremianich seu Notit. Temp. & Kniga Stepannaya seu Lib. Gradual. Russ. ap. J. Helsing. Diss. de Orig. Vareg. Åbo. 1734.
  6. v. supr. c. 13. §. 11.
  7. Hervar. S. c. 20.
  8. v. supr. c. 17. §. 16. 20. 22.