til en stor del hafva sit ursprång af wårt gamla Upsaliska Ynglinga-Hus. Rolfs Broder Torf-Einar, Ragvald Möre-Jarls yngre Son, blef ock en Stamfader för alle Jarlar på Orkenöjarne[1] och för många ypperliga Nordiska ätter, som äfven delt sin blod åt Sverige tilbaka[2].
12. Svenske Konungen Emund Ericson tycks hafva slutat sin lifstid wid pass A. 910. i sin bästa ålder och lämnat sin spira åt sin Son Eric[3], som då warit föga mer än i siette åhret: Riks-Styrelsen förwaltades då utan tvifvel af Biörn på Höga, åtminstone til namnet: Sielfva gagnet och Riksförestånderskapet lär wid slika tilfällen förmodeligen mäst hafva legat på den Ringiske Konunga-Grenen[4] i Sigtuna eller Alsnö, som ännu icke war utgången[5]: Desse Konungar äro wäl af wåre bäste Häfdeteknare räknade bland de Lodbrokiske Öfver-Konungar i Upsala, hvilket jag ock gerna woro hågad, at samtycka; men tideräkningen will mig det
- ↑ Sturl. Lipl. & Torf. Orcad. L. 1. c. 7. &c.
- ↑ Til ex. wår gamla Svenska Båte-släkt, som nu är utgången, gick i rätt nederstigande linea från Orkenöye-Jarlar.
- ↑ Hervar. c. 20.
- ↑ cfr. Ad. Brem. Hist. Eccl. L. 1. c. 41. 59. & Schönstr. MS. Hist. in Arch. R. Antiq.
- ↑ Denna Ätt, som tycks hafva herstammat af Håkan Ring (v. supr. c. 15. §. 13. cfr. Torf. ap. Peringsch. Ättart. p. 29.), Ingiald och Olof Trätälja, gynnade mäst de Christne Lärare under Öfver-Konungarnes frånwaro: Efter all liknelse hafva de dermed ådragit sig Menighetens hat och är det ganska troligt, at detta hus släpt til större delen af de fem Konungar, som på 800-talet eller inemot dess slut blefvo af en förbittrad Almoge offrade åt Afgudarne och störte i en källa på Mula- (Mora-) Ting ej långt från Upsala, som Torgny Lagman berättade (v. Sturl. T. 1. p. 486.). Icke dess mindre gick ej stammen aldeles ut förän med Emund Slemme, som frambättre skall berättas.
