Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/636

Den här sidan har korrekturlästs

Tryggason blef då wid Holmgårdska Hofvet[1] på et sin födsel anständigt sätt upfostrad til sit adertonde åhr, då han äfven blef understödd med krigsfolk och skiepp, hvarmed han efter något härjande i Skåne och på Gotland[2] begaf sig til Konung Burislav i Wenden, tiente under Kejsar Otto 2. som för detta är sagt[3], och sedermera så tiltog i makt och lycka, besynnerligen i Engeland, at han änteligen underlade sig hela Norige[4] wid pass A: 995.

8. Wid samma tid som denne Norske Konunga-Son och hans Moder woro hos Estiske Siöröfvare i träldom, låg Holmgårdska Riket under et olyckeligt inbördes krig emellan Sviturslavs Söner, af hvilka Jarepolk eller Harald och Waldemar woro de starkaste: Waldemar hade dock måst duka under, om han ej anropat sin Skydds-Herre, Konung Eric i Sverige, om hielp: Denne Store Krigs-Höfding, som af sine månge segrar är kallad Segersäll, ryckte då up med all sin makt, lät wörda sina wapn i alla Östra Länderne och tuktade Waldemars fiender, så at denne Konung kom i full och rolig besittning af Holmgårdska Riket wid pass A. 970[5]: Då blefvo åter Finland, Karelen, Estland, Lifland

  1. Hos Konung Waldemar och hans Drotning Alogia eller Olga 2. blef Olof upfödd i alla Ridderliga öfningar och hållen som et barn; ty Drotningen hade för honom besynnerlig ynnest. v. Sturl. T. 1. p. 216. 217. &c.
  2. Sturl. T. 1. p. 226.
  3. v. supr. §. 3.
  4. Sturl. Ol. Tryggas. S. c. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 21. &c.
  5. v. supr. c. 18. §. 4.