Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/23

Den här sidan har korrekturlästs
xvi
Sid.

Främlingarnes behof af egen rättsskipning s. 50. Utvecklingsgången s. 51. Bevis från den kodificerade visbylagen för denna utvecklingsgång s. 52. Bevis från rigiska urkunder för samma sak s. 56. Tiden för denna utvecklings fullbordan s. 58.

Kap. iii: De tyska gästerna i Visby 60

Öfversiktlig framställning af hanseförbundets uppkomst och denna utvecklings sammanhang med utvecklingen i Visby s. 60. Närmare detaljer i gästernas organisation s. 70. Tiden för dess uppkomst s. 70. Kritik af »tillägget» till Henrik Lejonets urkund s. 71. Tiden för förändringar i organisationen s. 75. Detaljer efter förändringen s. 76. Detaljer i främlingssällskapets verksamhetsformer s. 78. Gästernas andliga ställning s. 87. Gästernas organisation i Visby förlorar sin betydelse s. 91.

Kap. iv: Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288

96

Första urkundsvittnesbördet om ett rättsligt gotländskt stadssamhälle s. 96. Detta samhälles uppkomst s. 97. Tyskarnas gynnsammare ställning i handeln nödgar visbygotländingarna att sluta sig till stadssamhället s. 97. Tyskarnas isoleringssträfvanden påskynda tillslutningen s. 100. Bevis för dessa isoleringssträfvanden i den svenska konungamaktens och gotlandsallmogens försök att motarbeta dem s. 100. Birger Jarls försök s. 101. Magnus Ladulås’ försök s. 102. Krisen 1288 och resultatet däraf s. 103. Gången i visbygotländingarnas tillslutning till stadssamhället s. 115. Deras merkantila ställning till »hansan» före och efter tillslutningen s. 117. Slutord s. 121.

Bilaga: Om några af de äldsta gotländska sigillen 123

Den gotländska landsbygdens äldsta sigill s. 124. De gotländska borgarnas sigill s. 129. De tyska borgarnas sigill s. 132. De tyska gästernas sigill s. 133. Staden Visbys äldsta sigill s. 135.