Boisserée (bå͡asörē), 1) Sulp., ty. konstkännare, f. 1783 Köln, d. 54 där, grundade tills. m. sin bror 2) Melchior, f. 1786 Köln, d. 51 Bonn, den efter dem benämnda, sed. 27 i gaml. pinakoteket i München befintliga tafvelsaml.
Bo'ito, Arrigo, it. komp., skald o. mus.-krit, f. 1842. Operan Mefistofeles m. m.
boj, sjö., flytande förankradt föremål, tjänande att utmärka farled l. att därvid förtöja fartyg.
Bojāna, turk. fl. i Albanien, flyter gm Skutarisjön ut i Adriatiska hafvet.
bojār, ry. stormanstitel, upphäfd af Peter d. st., begagnas ännu i Rumänien.
Bojar'do, Matteo Maria, grefve af Scandiano, it. skald, f. 1434, d. 94. Skr.: Orlando innamorato m. m.
bojkotta, strejkterm, systematiskt förfölja en misshagl. arbetsgifvare l. näringsidkare (efter irl. Boycott, som först utsattes för en sdn behandl.).
Bo Jonson (griphufvud), sv. storm, und. medelt., drotsete, lagm. i Östergötland, d. 1386 sannolikast den rikaste man, s. funnits i Sverige: en af dem, s. inkallade Albrekt af Mecklenburg.
bok, Fagus silvatica L., Cupuliferæ, europ. skogsträd, finns i s. Sverige, lämnar ved o. virke, ur ollonen pressas olja.
bok, (papper) = 24 ark skrif- l. 25 ark tryckpapper.
boka, bergsv., krossa större malmstycken t. en f. uppsättning på smältugnen lämpl. storlek.
Bokāra, Bochara, kanat i Central-Asien omkr. fl. Amu o. Kohik, 205,000 kv.km., 1,5 mill. inv. Befolkn. uzbeker, turkomaner, araber, perser, kirgiser, hinduer, judar. Relig. islam. Kanen af B., Central-Asiens mäktigaste härskare, numera ry. vasall. Hst. B., 60,000 inv., medelp. f. karavanhand. mel. Europa o. Asien.
bokbinderi, konsten att smnhäfta pappersark t. en bok o. förse den m. pärmar o. rygg. Bl. olika band: pergaments- o. helfranska (både rygg o. pärmar skinnklädda), halffr. (ryggen af skinn, pärmarna pappersklädda), klotband.
Bokelmann, Lous, ty. mål., f. 1844 S:t Jörgen (v. Bremen), d. 94 Charlottenburg, tillhör Düsseldorf-skolan.
bokhandel, sönderfaller i förlags-, sortiments- o. kommissions- samt antikvarisk b. I Sverige inrättades den 1:a b. i Sthm i midten af 1600-talet.
Boklund, Joh. Krist., genre- o. hist.-mål., f. 1817 Skåne, d. 80 Sthm ss. intendent f. Nationalmuseum. I Nationalmuseum finnas flera taflor af B:s hand.
boklus, Troctes pulsatorius, Orthoptera, utan vingar, förekommer på fuktiga ställen o. bland gamla böcker.
bokskorpion, Chelifer cancroides, Arachnidæ, zo., omv. äggform., mörkbr., saknar svans o. giftapparat, t. 0,59 cm. l. I gamla böcker, herbarier o. d., hvarest han lefver på boklöss o. mal.
bokstaf, skriftecken f. ljuden i ett språk, -s-rim, se alliteration. -s-räkning, se algebra. -s-skrift, skrift m. särsk. tecken f. de olika språkljuden t. skilln. fr. ord- o. stafvelseskrift.
boktryckarkonst, konsten att på mekanisk väg, medelst rörliga typer l. bokstäfver åskådliggöra ord o. tankar samt gm tryckpressens hjälp mångfaldiga dem. Tryck m. trätaflor, i hka skriften utskärs, var redan i äldre tider kändt i Kina, men uppfinningen af rörl. typer tillkommer Gutenberg, hkn, sed. Schöffer förbättrat gjutn. af stilar, tills. m. Fust lyckades åvägabringa det 1:a tryckalstret: den 1452 påbörjade o. 55 l. 56 färdigtryckta s. k. 42-radiga l. gutenbergska bibeln. Till Sverige kom b. på 1470-talet;
