bolomēter, gr., fys., instr. för mätn. af ytterst små temp.-förändr. (ända till 0,000,001°).
Bōlor, berg, se Asien.
Bolt, Aslak, nor. teol. o. statsm., 1407 bisk. i Oslo, 08 i Bergen, 30 ärkebiskop i Trondhjem, krönte Karl VIII Knutsson t. kon. i Norge 49, död s. å.
Bolton le Moors (bǡltön li mûrs), eng. st. i närheten af Manchester, 175,744 inv. Fabriker.
Boltzius, Fredr. Aug., »helbrägdagörare», f. 1836 i Grafva, Värml., har behandlat troende sjuka med bön, smörjning o. handpåläggn.
bolus, min., flera slags fet lera fr. Armenien, Italien, Baiern o. s. v. Hvit b. användes t. kitt, brun b. fr. Siena, röd b. fr. Sinope o. Armenien samt gul b. användes t. färger.
Boman, Per Konr., ämbetsm. o. komp., f. 1804, d. 61 Sthm. Skr. operett. Byn i bergen, Ljungby horn och pipa m. m. samt kritiker.
Bomarsund, ford. ry. fäst. på Åland, förstörd af eng.-fr. flottan 1854.
bomb, kr., större ihålig järnkula, afsedd ant. för stor sprängverkan (spräng-b.) l. f. antändn. af föremål (brand-b.).
Bom'ba, »kung B.», namn på Ferd. II af Båda Sicilierna.
bombar'da, it., gammaldags skjutvapen.
bombardering, kr., betvingning af befäst plats gm beskjutn.
bombardong', tonk., tubaart, blåsinstr.
bombasīn, fr., ett slags ylletyg.
bombast'isk, gr., svulstig, högtrafvande.
bomvax L., ullträd, Malvaceæ, bot, förek. i O.- o. V.-Indien, har fröna omgifna af ett ullartadt ämne (silk cotton), s. anv. t. stoppn. af madr. o. d. Stammen till kanoter.
Bombay (-bē), eng. presidentsk. i Ostind., 489,045 kv.km., 25 ½ mill. inv. Hst. B. på ön m. sma namn. 776,000 inv.; betydl. handel, hamn, fästn.. fyr, fabr., eng. flottstation. 1530 port., 1661 eng.
bombfast, gm tak m. faskin- o. jordfylln. skyddad f. fiendtliga kastkroppar.
bombskepp, sjö., fartyg, inrättadt t. att föra en l. flera mörsare.
bomolja, se olivolja.
bomull, fröhåren på flera arter af släktet Gossypium i Ostind., Afrika, Amer., odlas äfv. i s. Europa. Red. i äldsta tider begagnad i Indien o. på Ptolemaiernas tid i Egypt. Vanl. hvit, mindre ofta stöt. i gult, rödt l. blått. Utprägladt brungul är b. af G. religiosum i Kina, hvaraf äkta nankin tillverkas. Mest efterfrågad är b. fr. Nord.-Amer., is. Sea-Island-b. Årl. förbrukas i Europa 1000/1100 millioner kg.
bomullsfrökakor, hka användas ss. kreatursfoder o. gödningsämne, erhållas vid utpressn. ur bomullsväxtens frön af en fet olja, s. begagnas v. tvåltillverkn. o. ss. lysämne m. m.
bomullskrut, nitrocellulosa, pyroxylin, salpetersyreeter af cellulosa, framställes gm bomulls behandling med en blandn. af salpeter- o. svafvelsyra och exploderar f. slag. Anv. t. torpeder, minor o. d., men otjänligt f. skjutvapen. Uppt. 1838.
bon (bång), fr., kassainvisn. B. du trésor (-dy tresǡr), skattkammaranvisn.
bona, göra trä (t. ex. golf) blankt gm ingnidn. m. vax.
Bona, se Bone.
Bona, statens uppfostr.-anstalt för gossar, i Österg. län.
Bōna fi'de, lat., på god tro; b. offic'ia, lat., goda tjänster; bild., bemedling.
Bonaparte (-part) l. Buonaparte, en från Genua i 15:e årh. t. Corsica utvandrad it. familj, 1) Carlo, rättslärd, f. 1746 Ajaccio, d. 85 Montpellier, stamfar f. den sed. så ryktb. släkten B. o. sed. 67 g. m. 2) Maria Lætitia, f. Ramolino 1750 Ajaccio, d. 36 Rom. — Deras son 3) Josef, f. 1768, sed. 96 i fr. republ. tjänst, 06 kon. af
