90 ss. assessor i Höjeste ret. Stiftade 89 Coll. mediceum i Köpenh.
Borchsēnius, Otto, dan. skrifst., f. 1844, har skr. Fra fyrrerne, (78/80), öfvers. flera af V. Rydbergs arb. m. m.
bord, sjö., öfversta kanten af skrofvet; äfv. uttryck f. hela fartyget. Babord, vänstra, styrbord, högra sidan af fartyget, fr. aktern räknadt.
Borda', Jean Charl. de, fr. astron., f. 1733, d. 99.
Bordeaux (-dǡ), fr. st. v. Garonne, 252,000 inv. Hamn, börs, univers., domkyrka, ärkebisk., bot. trädg., medelpunkt f. s. Frankr. vinh., stor skeppsfart. -vin, i dep. Gironde väx., mestadels rödt vin. Finaste sorter: Lafitte, Latour, Château Margeaux, Château d'Yquem.
bordell', it., offentligt hus, där prostituerade kvinnor hållas.
bordereau, (bårdörǡ), fr. hand; förteckn. på t. diskontering inlämnade växlar, effekter m. m.; jur., lista öfver de till en process inlämnade aktstycken.
Bordighēra, stad o. vinterkurort i n. Italien vid Medelh., 4,673 inv.
bordläggning, 1) sjö., ett fartygs yttre beklädn. utanpå spanten: 2) statsr., riksdagens kamrars rätt att t. ett följ. smnträde uppskjuta en motions remiss t. utskott l. ett utsk.-betänkandes afgörande.
Bordogni (-dån'ji), Marco, it. sångare o. sångl., f. 1788 Bergamo, d. 56 ss. prof. v. konserv, där.
Bordōne, Paris, it. mål., f. omkr. 1500 Treviso, d. 70 Venezia. Tizians o. Giorgiones lärj.
Bordōni, se Hasse.
bordūna, l. bourdon, tonk., d. djupaste, täckta stämman i orgelverk.
Bore, Boreas, nordanvinden, enl. gr. myt., son af Astraios o. Eos samt far t. Kalais o. Zetes.
Borelius, Joh. Jak., filos., f. 1823 Skinskatteberg, 66/98 prof. i Lund, d. 09. Hegelian. Skr.: Kritik öfver den Boströmska filosofien (59/ 60). Lärob. i den formella logiken (3:e uppl. 71) m. m.
Borell'i, Giov. Alf., it. lärd, f. 1608 Castelnuovo, d. 79 Rom. Stiftare af det iatromatem. systemet, s. söker tillämpa mekanikens lagar på muskelrörelserna. Förf.
Boren, sjö i Östergötl., aflopp gm Motala ström o. Göta kanal.
Borg, 1) P. A., f. 1766 Avesta, inrättade m. hjälp af ett litet statsanslag 12 å Manilla vid Sthm ett institut f. döfstumma o. blinda, d. 39 s. föreståndare f. detsma. — Hans son 2) Ossian Edm., f. 1812, 39/75 direkt. v. instit. å Manilla, där han bildat äfv. ett läraresemin.; d. 92 Sthm. — 3) Elsa Dionysia, filantr., f. 1823, d. 09.
Borganäs, fäste i Dalälfven, förstördt af Engelbrekt 1434.
Borgerhout (-ha͡ut), belg. fabr.-st., 43,391 inv.
Borgesyssel, se Smaalenenes amt.
Borggreve, Bernh., ty. forstm., f. 1836 Magdeburg, sed. 68 prof. o. sed. 80 direkt, i Münden. Förf.
Borghamn, kalkstensbrott på Omberg.
Borghēse, 1) Palazzo B. i Rom, ytterst praktfullt, dyrbar saml. af måln.; 2) Villa B. utanför Rom, dyrbar antik konstsaml.
Borghēse, Cam. Filip. Ludov., fr. gen., f. 1775 Rom, 03 förm. m. Napol. I:s syster Pauline (f. 1780 Ajaccio, furstinna af Guastalla 06. d. 25 Florens), fr. hkn han skildes 15, d. 32 Florens.
Borghēsi, Bartol., it. arkeol., f. 1781 Savignano, d. 60. Numismatiker o. epigrafiker.
borghesiska fäktaren, antikt konstverk, se Agasias.
Bor'ghi, Giuseppe, it. lyriker o. hist., f. 1790, d. 47. Skr.: Discorso sulle storie italiane etc. (44/46) m. m.
Borgholm, st. i Kalmar l. på Ölands v. kust, 1,130 inv. (08), grundlagd 1817. I närheten ruiner af B:s slott.
