borstmaskar, Annelida polychæta, l. setigera, ordning af Annulata, zo., hafva borstknippen på sidorna o. oftast gälar l. känseltrådar. Lefva i hafvet.
borstnejlika, se nejlika.
borstsvansar, Thysanura, Orthoptera, ent, vinglösa insekt. m. borstformig l. gaffelklufven svans, s. de anv. v. hoppn., o. hår- l. fjällbetäckt kropp samt punktögon.
borsyra, kem., framställes gm inverk, af svafvel- l. klorvätesyra på koncentr. lösning af borax. Små hvita krist. fjäll, svårlösl. i kallt vatten. Den mesta b. från Toscana. Användes t. borax, aseptin, preparering af veken i stearinljus o. a. Svag syra utan smak, ej giftig. Utmärkt medel mot förruttnelse (antisepticum).
borsyradt natron, se borax.
Bortnian'ski, Dimitri, ry. komp., f. 1751 Ukraine, d. 25 ss. kapellm. i Petersburg. Kyrkomus. m. m.
Boruss'ia, nylat. namn på Preussen.
Bory de Saint-Vincent (bårī dö säng vängsang'), J. Bapt. Marc., fr. baron o. naturforsk., f. 1780 Agen, d. 46 Paris. Vetensk. resor t. Morea, Kykladerna o. Algeriet.
Borås, st. i Älfsb. l. vid Viskan, 20,585 inv. (08). Privilegier. 1622. Fabr.
Boscān Almogavēr, Juan, sp. skald, d. 1543 Barcelona. Införde sonetten, canzonen o. ottave rime i Spanien.
Bosch, Hieron., holl. mål., f. om.-kr. 1460, d. 1516. Fantast. måln.
Bos'co, Bartolom., it. ber. taskspelare, f. 1793 Turin, d. 1863 Dresden.
Bōsio, 1) Franc. Jos., fr. baron o. bildh., f. 1769 Monaco, d. 45 Paris. Vendômekolonnens basreliefer. — 2) Ferd., it. skald, f. 1829 Piemont, d. 81 Rom. Dikter o. skildr. ur folklifvet m. m.
boskapsbroms, se broms.
boské, fr., lund, lustpark.
Boskowitz, mähr. st. v. Biela, 4,856 inv. Slott, brunkolsgruf.
Bosna, bifl. t. Save, t. h., 210 km.
Bosna-Seraj, se Serajevo.
Bosnien o. Herzegovina, tillförne omedelb. provinser i europ. Turkiet, sed. 1908 införlifvade med Österr. 51,027 kv.km., 8 mill. inv. Berg: Dinar. alp. o. Dormitor, 2,600 m. h. Flod.: Save m. bifl. Unna, Verbas, Bosna o. Drina, alla t. h., samt Narenta. Prod.: spannmål, frukt, vin, tobak, hampa, guld, silfver, bly, järn, stenkol. Befolkn.: bosniaker, zigenare, judar. Hst. Serajevo; öfriga st.: Mostar, Banjaluka, Novibasar, Trebinje, Zvornik, Livno, Travnik m. fl. B. o. H. delas i 6 kretsar.
Bos'poros, gr. benämn, på sundet vid Konstpl, mel. Svarta haf. o. Marmarasj.; åtskiljer Europa o. Asien, nu Bosporen.
Bosquet (boskē), Pierre Franc. Jos., fr. marsk., f. 1810, brigadgen. 48, delt. i fältt. mot kabylerna 51, segrade v. Alma 54 o. bidr. till segern vid Inkerman 55, sårad v. Sebastopol s. å., senator o. marsk. 56, d. 61. En af fr. arméns förnämsta gen.
boss|age (-sāsch), fr., byg., i murverk utskjutande kvadersten m. släthuggen kant, men i öfrigt rå yta. -era, forma bilder l. reliefer i lera, vax. l. annat mjukt ämne. -elera, drifva i silfver.
Bossuet (-svē), Jacq. Bénigne, fr. andl. skriftst., f. 1627 Dijon, 81 bisk. i Meaux, 97 statsr., d. 04. Stor andl. talare; förf. de 4 artikl. rör. gallikanska kyrkans friheter o. många stridsskrift. mot protestant., skr. därjämte hist. o. kyrkohist. arb.
Bos'ton 1) hst. i Massachusetts, v. en vik af Atlanten, 594,618 inv. Befäst hamn, skeppsvarf, betydl. hand., fabr. Grund. 1630. 2) ett slags kortspel, uppfun. und. nord-amer. frihetskriget. 3) dansk., ett slags vals i föga snabbt tempo.
Boström, 1) Kristof. Jak., filos., f. 1797 Piteå, 42 prof. i Upps., emeritus 63, d. 66. Ende sv., s.
