Uppslagsbok för alla/N

←  M

Uppslagsbok för alla N

O  →

(index)

N.

N, n, 14:e bokst. i alfab. Förkortn. för numerus, neutrum, nomen, nominativ, netto.

N, kem. tecken för nitrogenium (kväfve).

Na, kem. tecken för natrium.

Nab l. Naab, bifl. till Donau, t. v., i Baiern, uppr. på Fichtelgebirge, 165 km. l.

nabōb, arab., eg. ombud; person, som gjort sin förmögenhet i O.-Indien.

Nabonass'ar (babylon. Nabûnasir), kon. af Babylonien 747/733 f. K.

Nabopolassar (babylon. Nabûpalusur), kon. af Babylonien 625/ 605 f. K., grund. 606 det kaldeiska riket.

Nachtigal, Gust., ty. Afrika-resande, f. 1834 Eichstätt, 63 i Algeriet, 69/74 Fessan, Tibesti, Kuka, Borgu, Baghirmi, Vadai, Darfur, Kordofan, Kairo. Sedan 82 ty. gen.-konsul i Tunis, 84 i Ångra Pequena och vid Kongo, d. 85 på återresan. Förf.

nadīr, arab., pkt på himlen midt under våra fötter på andra sid. jordklotet. Jfr zenit.

Nadīr, schah af Persien, f. 1688 Korasan, tillkämpade sig regering. 32, tronen 36, gjorde eröfr. i Indien och vid Eufrat, mörd. 47. Grym.

Nævius, Cnejus, rom. skald i 3:e årh. f. K. Skr. epos De bello punico o. dramer.

nafta, se petroleum.

naftalīn, kem., C₁₀ H₈ = 128, kristallinisk, hvit massa, s. fås vid torrdestillat. af org. ämnen. Olösl. i vatten, lösl. i alkohol och eter. Anv. till fabrikat. af färgämnen.

nafvel (umbilicus), ärrlik fördjupn. midt på magen, härrörande från fostrets förening m. moderkakan gm n.-strängen.

nafvelbråck, se bråck.

nāgarī, se devanagari.

Nagasaki l. Nangasaki, hamnst. på den japanska ön Kiusiu, 153,293 inv. (03).

nagel, på fingrar o. tår, består af hornartade epidermisceller, ligger på n.-bädden. Sidorna o. roten inskjuta i en hudfåra.

Nagelfar, nord. myt., skepp, byggdt af döde mäns naglar, på hkt jätten Rym och rimtursarne draga fram till Ragnarök.

Nagoyā, jap. st. på ön Nippon, 288,639 inv. Emaljindustri.

Nagpur (Nagpore), st. i brit. Indien, 127,734 inv.

Nahum, en af de 12 mindre profeterna, omkr. 600 f. K.

Nairn (nērn), grefsk. i n. Skotland, 518 kv.km., 9,291 inv. Hst. N., 4,100 inv.

naīv, fr., naturlig, okonstlad. -itēt, naturlighet, konstlöshet.

Najac (-schack'), Em. de, grefve, fr. dram. förf., f. 1828, d. 89 i Paris. Skr.: Divorçons (m. Sardou), Niniche, Bébé m. m.

najād, gr. myt., käll- l. flodnymf.

Namur (-myr), belg. prov., 3,660 kv.-km., 357,759 inv. Hst. N. vid Sambre och Maas, 31,940 inv. Katedr., bisk., ateneum, bibl. Ford. befäst.

Nana Sahib, hufvudm. f. upproret i Indien 1857, f. 1823, d. i Nepal.

Nancy (nangsī), fr. st. v. Meurthe, 110,570 inv. Bot. trädg., bibliot., bisk., museum.

Nangasaki, se Nagasaki.

nankin, gult, urspr. i Nan-king förfärdigadt bomullstyg.

Nan-king, kin. st. v. Jangtsekiang, 270,000 inv. Bomullsväfverier.

Nanna, nord. myt., Balders maka.

Nannarelli', Fab., it. skald, f. 1825 Rom, sed. 70 prof. där, d. 94. Skr.: Poesie m. m.

Nansen, Fridtjof, nordpolsfarare, f. 61 Kristiania, gmreste Grönland 88, 93/98 nordpolsexp. m. »Fram», hvarvid han med Johansen framträngde till 84° 4 n. br. på skidor, 97 prof. i Kristiania, envoyé i London 06/08.

Nantes (nangt), fr. st. v. Loire o. Sèvre, 133,000 inv. Betyd. handel och industri, katedral, börs, teat., bibl., mus. akad., konservat.

nantesiska ediktet, urkund, hvarigenom Henrik IV i Frankrike 13/4 1598 tillförsäkrade hugenotterna fri relig.-utöfn. o. polit. rättigh.; upphäfdt af Ludvig XIV 22/10 1685.

Napier (nēpiör), John, eng. mat., f. 1550, d. 17, uppf. logaritmerna.

Napier (~), Sir Charl. Jam., brit. gen., f. 1782 London, 41 öfverbefälh. i Ind., krossade emirens af Sind makt, d. 53. — Dennes kusin 2) Sir Charl., brit. amiral, f. 1786 Falkirk, stred 33 för Pedro af Portug. mot Miguel, 54 öfverbefälh. i Östersjön, d. 60. — 3) Rob. Korn., lord N. of Magdala, f. 1810 Ceylon, bekämp. det ind. upproret 57, 60 i Kina, 68 Abessinien, eröfr. Magdala, 76 guv. på Gibraltar, d. 90 London.

Napōleon, egentl. Napoléon (-ång'), 1) N. I, fr. kejs., f. 15/8 1769 Ajaccio på Corsica (se Bonaparte), 79 i krigsskola i Brienne, 85 i Paris, 86 löjtn.. 92 artill.-kapt., eröfr. 93 Toulon, 94 brigadgen., kväste jakobinerna 95, div.-gen. s. å., 96 öf.-befälh. i Italien, dikterade freden i Campo Formio 97, ledde 98 exped. till Egypt., störtade direktorium 99, blef konsul, segrade 1800 vid Marengo, 04 ärftl. kejs., 05 segr. v. Austerlitz, 06 Jena, 07 Friedland, slöt fred i Tilsit med Ryssland, satte sina bröder på tronen i nya riken, skilde sig 09 fr. sin gemål Josephine o. gifte s. 10 m. Marie Louise af Österrike, föret. 12 ett tåg mot Ryssland, hkt var olycksbringande för honom, 13 slagen i Tyskland, måste abdik. 14 o. begifva sig till Elba, återvände till Frankrike 1/3 15, besegrad vid Waterloo s. å., abdik. för andra gången; hindrad från flykt till Amerika, öfverlämnade han sig åt engelsmännen o. fördes till S:t Helena, där han dog 5/5 21 af magkräfta. Hans kvarlefvor fördes till invaliddomen i Paris 40. — Som 2) N. II gäller hans ende son, hert. af Reichstadt (se d. o. — 8) N. III kallade sig d. 20/4 1808 i Paris födde 3:e sonen af Ludv. Bonaparte, kon. af Holland; han deltog 31 i upproret i Romagna, försökte 30/10 36 ett upplopp i Strassburg, men fängslades o. fördes till Amerika, fängslades äfvenledes i Boulogne 6/8 40, dömdes till lifstids fängelse, men flydde från Ham 25/5 46, återvände fr. London t. Paris, invaldes, i nationalförsaml. o. valdes 10/12 med 5 ½ mill. röster till president, gjorde 2/12 51 ett statsstreck, s. gillades med 7 ½ mill. röster, och sedan han valts till president för lifstiden, lät han utropa sig till kejs. 2/12 52, gifte sig 53 med Eugenie af Teba, vann gm deltag. i Krim- o. ital. krigen stort inflyt. i Europa, men förlorade detta gm sitt misslyckade tåg t. Mexico o. tronen 70 gm kriget m. Tyskland, hölls fången på Wilhelmshöhe till 13/3 71 o. dog v. Chiselhurst nära London 9/1 73. — Hans ende son 4) N. Louis, kallad Lulu, f. 16/3 56, föll 1/6 79 i sulukriget.

Napoleondor (-dår), 20 francsstycke af guld (= 14,₄₀ kr.).

Nāpoli, se Neapel.

Narbada, se Nerbudda.

Narbonne (-bånn'), fr. st. nära Medelhafvet, 28,852 inv.

narciss, Narcissus L., Narcisseæ. N. pseudonarcissus L., påskliljan, s. o. mel. Europa, N. poeticus, L., pingstliljan, N. jonquilla L., från södra Europa och n. Afrika med många variet., prydnadsväxter.

Narcissus, se Narkissos.

nar'dus, vällukt. balsamarter hos de gamle. Af örten Nardostachys Jalamansi. Dec. bereddes n.-salva o. n.-olja.

Narev, biflod till Bug i Polen, 425 km. l.

nargilē, turk. tobakspipa, i hkn röken ledes gm vatten.

narhval, Monodon L., af hvaldjurens ord. Vanl. n., M. monoceros L., 6/7 m. ö., i N. ishafvet; hanen vanl. med en enda, 3 m. lång spiralform. stöttand i öfverkäken.

Narkiss'os, gr. myt., lat. Narcissus, Kefisos' sköne son, s. trånanade bort af kärlek till sig själf o. förvandl. till en narciss.

narkōs(is), gr., läk., bedöfning, framkallad gm läkemedel (opium, kloroform o. s. v.).

narkōtika, läk., döfvande medel.

narkotīn, kem., giftig alkaloid af opium. Febermed. i Ind.

narkōtisk, gr., döfvande.

Narses, bysant. fälth., eunuck, stred mot östgot. 538 o. 52, besegr. alemann. 54, ståth. i Italien, afsatt 67, kallade langobard, till Italien, d. i Rom.

Nar'va, ry. st. vid Narova, 16,599 inv. Slag 20/11 1700.

Narvaez (-vāeds), Ramon, hert. af Valencia, sp. statsman, f. 1800 Loja, behjälpl. att störta Espartero 43, 44/46 o. upprepade gånger till 66 konservat. min.-pres., d. 68 Madrid.

nasāl, fr., rörande näsan.

nasarēner, namn på de första kristna ss. en jud. sekt.

Nāsaret (Nasrah), st. i Galileen, 11,000 inv. Jesu föd.-ort.

Naseby (nēsbi), eng. by. Slag 14/6 1645.

Nashville (näsch'vill), hst. i Tennessee, 84,711 inv. Slag 15—16/12 64.

nasīr, hos judarne åt Gud invigd person.

Nassau, 1) ford. ty. hertigd.; nu det preuss. reg.-området Wiesbaden, 4,708 kv.km., 465,639 inv., sed. 1866 preuss.; 2) st. i Hessen-M, vid Lahn, 2,237 inv. Slott.

Nassir ed-din, schah af Persien, f. 1830, reg. sedan 48, besökte Europa flera ggr, mörd. i Teheran 96.

Natāl, 1) brit. prov. i federat.-stat. »S. Africa» v. Ind.h., 93,676 kv.km., 1,167,440 inv. Bergigt. Prod.: socker, bomull, ull, strutsfjädrar, kaffe, elfenben: 2) brasil. st. vid Rio grande o. Atlanten, 10,000 inv. Hamn.

Nathorst, 1) Hjalm. Otto, agrn., f. 1821, 61'68 förest. för Alnarps landtbr.-inst., prof., d. 99 Lund. Skr.: Husdjursskötsel (5:e uppl. 76/77) m. m. — Hans son 2) Alfr. Gabr., geol., f. 1850, 84 prof. vid riksmuseem i Sthm, ledde 98 en vetenskapl. polarexp. Skr.: Bidrag till Sveriges fossila flora (77) m. m.

Nathūsius, 1) Phil. Engelh. v., f. 1815, d. 72 Luzern. Grund. en räddn.-anstalt för gossar. — Hans hustru 2) Marie, ty. nov.-förf. m. pietist. tendens, f. Scheele 1817, d. 57. Skr.: Elisabeth (12:e uppl. 81) m. m.

nation, lat., gm härstamning, seder o. spr. smnhörande del af msko-släktet. -ell, rörande ett folk, inhemsk.

national (i smnsättn.) -ekonomi, se statsekonomi. -färger, färger egendoml. f. en nation (på flaggor, kokarder o. s. v.). -församling, i följd af en resolution vald folksaml. -garde, i Frankr. und. revolut. l. krig af folket bildade trupper. Uppl. 1871. -isera, införlifva med ett folk. -itēt, ett folks egendoml. karaktär. -itetsprincip, teori, enligt hkn hvarje nation bör ha rätt att bilda en egen stat. -konventet, fr. församl. 21/9 1792—26/10 95. -liber. partiet, parti i preuss. landt- o. ty. riksdag. 1866, hkt understödde Bismarcks polit. i liber. anda, öfvergaf honom 79 o. förlor. mga medlemmar gm splittr. -litteratur, saml. af en nations litter., hvari dess egendoml. karaktär afspeglar sig. -museum, i Sthm befintl. sv. staten tillh. saml. af konstföremål, fornsaker, mynt, lifrustningar m. m. Byggn. uppf. 1847/66.

natīv, lat. medfödd. -itēt, astr., stjärnornas, ställn. vid ngns födelse. statist., siffran på antalet inom viss tid o. visst område födda.

natrium, Na = 23, alkalimetall, förekommer ej gedigen, utan i fören. med klor ss. koksalt o. s. v. Framställes gm reduktion af kolsyradt natron m. kol o. krita. Silfverhvitt, mycket mjukt, lätt oxiderbart, sönderdelar vatten m. häftighet. Smältpkt 96° Anv. i fotogr., metallurg., kattuntryckerier.

nātriumhydrat, NaHO = 40, erhålles gm inverkan af kalk på soda. Hvit, kristallinisk massa, lösl. i vatten o. mycket frätande. Anv. för tillverkn. af tvål, bykn. af trä v. pappersmassetillverkn. m. m.

nātron, natriumoxid, bildas vid inverkan af natrium på natriumhydrat, utgör en grå massa.

natt, tid, under hkn solen befinner sig under horisonten. På n. halfklotet är den kortaste n. 21/6, d. längsta 21/12.

Natt, nord. myt., af jättesläkt, med Deiling mor till Dag.

nattblindhet, se hemeralopi.

nattens drottning, se Cereus.

nattfjärilar, se fjärilar.

Natt och Dag, urgammal sv. ätt, bland hvars medlemmar må nämnas: 1) Nils Stensson, riksråd, stämplade mot Karl Knutsson, d. 1439. — Hans brorson 2) Måns Bengtsson, riksråd, Engelbrekts bittre fiende, dräpte denne 1436, d. 77.

nattskärran, Caprimulgus europaæus L., af skärrfåglarnas ordn., 27 cm., allmän i s. o. mel. Sverige; kan ej stå l. gå, utan hvilar på buken; ungarna ludna som roffåglars; äggen läggas utan bale på marken; ford. troddes n. suga mjölken ur getternas spenar. Flyttfågel.

nattugglor, se ugglor.

nattvarden, sakrament, instiftadt af Kristus vid påskhögtiden till åminnelse af hans lidande. Bröd o. vin symbol, af hans lekamen o. blod. l den första kyrkan firades n. dagligen. 1215 antogs transsubstantiationsläran. Katoliker anse, att brödet och vinet förvandlas till Kristi lekamen o. blod, lutheraner att de äro Kristi lekamen o. blod, reformerte, att Kristi lekamen o. blod äro andl. närvar, vid nattvarden.

nattviolen Hesperis L., Cruciferæ. H. matronalis Lam., i Europa, prydnadsväxt. Äfven arterna af släktet Platanthera Rich., Orchideæ, benämn. »nattviol».

natūr, lat., inbegreppet af allt skapadt, världsordning; ett tings ursprungl. beskaffenh., väsent, ar. -filosofi, filos., s. söker återföra alla n.-företeelser till deras grundprinciper. -historia, beskrifning öfver n.-kropparna. -lära, läran om naturlagarna. -religion, i motsats till etisk religion, smnfattn. af all myt. relig., hks väsen är personifikat. af n.-krafterna. -rätt, se rättsfilosofi. -själftryck, förfarande, hvarigm tryckformer framställas af blad, väfnader o. d. Jfr Auer 1). -vetenskap, s. har ngn viss del af n. till föremål.

naturālia non sunt tur'pia, lat., naturliga ting äro ej skamliga.

naturālier, naturalster.

naturalis|ation, lat., upptagande som inföding, tilldelande af medborgarrätt. -era, tilldela utlänning medborgarrätt.

natural|ism', naturtro; efterapning af naturen i konsten. -ist, anhängare af naturalismen. -istisk, naturenlig.

naturell', naturanlag; en människas l. annan skapad varelses naturl. egendomlighet.

naturligt barn, barn födt utom äktenskapet.

Naumann, 1) Joh. Gottl., ty. mus., f. 1741 vid Dresden, 77 kallad af Gustaf III till Sthm, d. 01 ss. öfverkapellmäst. i Dresden. Komp. op. Amphion, Cora o. Alonzo, Gustaf Vasa m. m. — 2) Krist., jur., f. 1810, 60/77 justitieråd, d. 88. Skr.: Sveriges statsförfattningsrätt (2:a uppl. (76/85) m. m.

Naumburg (N. a. d. Saale), ty. st. i prov. Sachsen, 25,137 inv.

Nauplia (nau'-), gr. befäst st. vid Argol. viken, 10,907 inv. Hamn, ärkeb.

Nautilus (nau'-), pärlbåt, blötdjur af hufvudfotingarnas ordn., N. pompilius L., i de indiska farvattnen, ätbar; skalet tjänar till dryckeskärl, prydnader, m. m.

nautisk, gr., (nau'-) hörande till sjöväsendet.

Navarīno, gr. hamnst., 6,403 inv. Sjöslag 20/10 1827.

navark', gr., skeppsbefälhafvare.

Navarra, ford. sp. kon.-rike, nu provins, 10,506 kv.km., 307,669 inv. Hst. Pamplona.

navigābel, lat., segelbar.

navigation, lat., sjöfart, sjövetenskap. -s fördrag mel. stater ang. sjöfart, fastställer lika rättighet med afs. på tull, hamnafgifter m. m. -s läroanstalt för sjöfolks teoret. utbildning.

Naxos, nu Naxia, gr. ö bland Kykladerna, 449 kv.km., 15,608 inv. Hst. N., 2,000 inv.

N. B., förkortn. f. nota bene.

Nean'der, 1) Joach., grundl. af den ty.-reformerta kyrkosången, f. 1610 Bremen, d. där 80. — 2) Aug., prot. teol., f. 1789 Göttingen ss. jude, d. 50 Berlin. Hans kyrkohist. berömd.

Neāpel, it. Napoli. 1) Ford. it. kon.-rike, se Sicilien. 2) It. prov., 908 kv.km., 1,187,106 inv. 3) Hst. i prov. N. vid Neapol, vik., med omkr. 564,000 inv. Vattenledn., bad, hamn, handel, palats, citad., slott, tafvelsaml., teat., katedral, univ., mus., ärkeb., observat., bibl. — Till 1860 hst. i kon.-riket N.

Near'kos, sjöf., förde under Alexander d. st. ind. fälttåg 327/26 f. K. flottan fr. Indien in i Pers. vik., där han fann Eufrats mynning.

Nebras'ka, (förk. Neb.), nord-amer. fristat, 207,797 kv.km., 1,066,300 inv. Prärier, sundt klimat. Huf.-när. landtbruk. Hst. Lincoln.

Nebukadnēsar (Nabakudurussur), kon. i Babylonien 604/561 f. K., förstörde Jerusalem 586.

nebulōsa, lat., töckenfläck på himlahvalfvet, härrörande fr. en saml. af otaliga, aflägsna stjärnor.

nebulös, lat., töcknig.

necessitēt, lat., nödvändighet.

necessär, fr., eg. det nödvändiga; liten väska med sy- l. ressaker.

Neckar, bifl. t. Rhen, t. h. uppr. på Schwarzwald, utf. vid Mannheim, 397 km. l.

Necker, Jacq., fr. statsm., f. 1732 Genève, bankir i Paris, 77 gen.-direkt, för finanserna, afsatt 81, återkallad 88, tog afsked 90, d. s. å. Förf. — Hans dotter var mad. von Staël (se d. o.).

Nederländerna, Nederland, Holland, europ. kon.-rike, 33,000 kv.-km., 5,747,000 inv. (07,) Gränser: n. Hannover, Nordsjön, s. Belgien, ö. Hannover, Westfal., Rhenprov., v. Nordsj. Flackt. Flod.: Rhen, Maas, Schelde, Yssel. Öar: Texel, Schouwen, Walcheren, Beveland. Många kanaler. Klimat: mildt, sundt o. fuktigt. Hufvudnäringar: landtbruk, bosk.-skötsel, hand., fiske. Prod: järn, fisk, trä, kol, boskap, frukt, cikoria, lin, hampa, tobak, ost. Pol. indeln. i 11 prov. Hst. Haag. St. öf. 20,000 inv.: Amsterdam, Rotterdam, Utrecht, Groningen, Arnheim, Leijden, Harlem, Leeuwarden; Maastricht, Dordrecht, Nimwegen, Delft, Herzogenbusch, Schiedam, Zwolle, Helder. — Hist.: N. var först rom., sedan frank, i 8:e årh., 855 lothring., 870 största del. tysk. I 14:e årh. under huset burgund. Valois. 1435 fören. de nederl. landsk. till ett helt gm Filip den gode. Senare under habsburg. herravälde. 1555 Filip II af Span. härsk. i N. 1567/72 hert. Alba i N. Strid mel. Span. o. Vilh. af Oranien. 23/1 1579 bildades unionen i Utrecht t. spanjorernas fördrifvande. 1625 prins Fredr. Henr. ståth. i Holland, Zeeland, Utrecht, Geldern, Overijssel. 1648 westfal. freden: fören. af N. ss. oafhäng. stat; afskaff. af ståth.-värdigheten. 1722 Vilh. IV 1:e ärftl. ståth. i N. 1795 N. Batav. republik. 8/6 1806 N. kon.-rike und. Ludv. Bonaparte. 10 N. till Frankr. 15 Belgien o. Holland fören. till kon.-riket N. und. Vilh. I. Uppror 30 i Belg. mot Höll., senare krig, 31 skilsmässa mel. Belg. o. Holl. Nuvar. drottn.: Vilhelmina, sed. 90. Inkomster 274 o. utg. 297 mill. gulden, skuld: 1,937 mill. guld. J.: 3,114 km. T.: 7,216 km., Telef. 84,₃ mill. samtal. Armé i krig: 184,361 man. Flotta: 70 fartyg, 504 kanoner o. 6,548 man.

nederländska (l. holländska) språket o. litteraturen. Nederl. spr., en gren af lågtysk., s. skiljer sig i flamska, s. talas i Belgiens tyska delar, o. holländska i Nederländerna. Nederl. lit.: Till folkdiktn. hör epos Reineke Fuchs; konstdiktn. börjar i 13:e årh. med J. v. Maerlant: i 14:e o. 15 årh. rimkrönikor, mysterier, moraliteter m. m.; i 16:e årh. mästersångareföreningar (rederijkkamers); blomstr.-period under J. van den Vondel, Cats, Broekhuyzen o. Poot: därpå franskt inflytande, fr. hkt nederl. lit. först i 19:e årh. frigjorde sig.

Nedschd, landsk. i Arabien.

Neerwinden, belg. by, sl. 29/7 1693 o. 18/3 1793.

Nees von Esenbeck, Christ. Gottfr., ty. bot., f. 1776 Erbach, d. 58 Breslau. Betyd. systematiker.

nēfas, lat., orätt. Se fas.

negat|ion, lat., förnekning. -īv, nekande; vid fotografering den omvända bild, s. omedelb. tages af ett föremål. negera, neka, upphäfva.

negli|gé (-schē), fr., morgon-, nattdräkt ; ett slags fruntimmersmössa. -gence (-schangs'), försumligh., vårdslösh. -gent (-schangt), värdelös.

negligera (-schēra), fr., försumma, vårdslösa.

nego|ciation l. -tiation underhandling, bemedling. -tiera, underhandla. -tiatör, underhandlare.

negrer, afrik. mskoras, med svart hud, krusigt hår, platt näsa, tjocka läppar, egendoml. lukt. Två hufvudstammar: Sudan-n. i hela Centr.-Afrika o. Bantu-n. i Syd-Afrika.

negress' l. negrinna, negerkvinna.

negrītos, se papuas.

Negropon'te, se Eubea o. Kalkis.

nēgus, etiop., »konung», i Abbessinien tit. på härskare.

Nehemīa, pers. kon. Artaxerxes' munskänk. Om honom handlar N. bok i G. T.

Nehrman, se Ehrenstråle.

Nehrung, namn på långa, smala halföar v. preuss. Östersjökusten.

Neisse, 1) Glatzer-N., biflod till Oder, 195 km. l. 2) Lausitzer-N., biflod till Oder, 225 km. l.

Neisse, befäst st. i preuss. prov. Schles. v. Glatzer-N., 24,237 inv.

nejlika, Dianthus L., Silenaceæ. Borstnejlikan, D. barbatus L., fr. s. Frankrike. Jfr Dianthus.

nejonögon, Petromyzon L., fisksläkte af rundmunnarnas ordning. Dit höra: hafs-n., P. marinus L., till 73 cm. l., vanl. n., P. fluviatilis L., 36 cm. l., igel-n., P. branchialis L., 30 cm. l.

Neko, kon. af Egypten 610/595 f. K., Psammetikos I:s son, lät påbörja Suezkanalen.

nekro|latrī, gr., dyrkan af aflidne. -log (-låg), biogr. öfv. en nyligen afliden. -mant', andebesvärjare. -mantī, andebesvärjning.

nekro'polis, gr., eg. dödsstad; begrafn.-plats v. forntida städer, ex. N. vid Nemfis o. Tebe.

nekrōs, gr., läk., benbrand.

nek'tar, gr. myt., gudarnes dryck, förlänade odödlighet.

Nelson (nell'sön), Horatio, viscount, eng. amiral, f. 1758, utmärkte sig 97 i sjökriget vid sp. kusten, förlorade där högra armen, slog 98 fransmännen vid Abukir, spelade en ful roll med sin mätress Hamilton vid reakt. i Neapel, bombard. Köpenhamn 01, segrade o. föll vid Trafalgar 05.

Nemēa, g. geogr., dal vid Korint, bekant gm de nemeiska spelen, s. där höllos, samt det nem. lejonet, s. Herakles besegrade.

Ne'mesis, gr. myt., vedergällningens gudinna.

Nemours (nömûr), fr. st. vid Loing, 4,861 inv. Ford. hertigd., s. 1689 förlänades fam. Orléans.

Nemours (nömûr), Louis Charl. af Orléans, hert. af, kon. Ludvid Filips 2:e son, f. 1814, gen. i Algeriet, sed. 48 i England, sed. 70 i Paris, förvisad 86, d. 96 Versailles.

neofyt, gr., nydöpt kristen.

neolōg, gr., nyhetssträfvare på språkl. o. relig. omr. -i, nyhetssträfvan.

neoplatonism', synkretistisk riktn. i 1:a årh. e. K. Platons läror, uppblandade med mytol. o. myst.-symbol. åskådningar.

neo|terism', gr., nyhetsmaken, -tērisk, som jäktar efter nytt.

Nepal, kon.-rike i Himalaja mel. Tibet o. Brit. Indien, 154,000 kv.-km., 3 mill. inv. Hst. Katmandu. Prod.: koppar, ris, te, säd, bomull.

Nepen'thes L., bot., Nepentheæ. N. destillatoria, kannväxten, buske i trop. Asien, hkns blad i spetsen bära en m. vätska fylld o. med lock försedd kanna.

Nepomuk, 1) pseud. för J. A. Kiellman-Göranson. — 2) Joh. l. Joh. af Pomuk, helgon, Böhmens skyddspatron, f. 1330, dränkt 93 på kon. Venceslavs befallning.

Nēpos, Cornelius. Se Cornelius Nepos.

nepotism', (af it. nepote, bror l. systerson), sträfvan hos makthafvande att framdraga sina släktingar.

Neptunigördel, läk., ett om magen lagdt våtvarmt omslag, vid mag-, tarm- o. underlifssjukdomar etc.

neptunism', geol. åsikt, enl. hkn jordens alla bildningar uppstått gm vattnets verkningar.

Neptūnus, 1) rom. myt., hafvets gud, Saturnus o. Rheas son, grek. Poseidon. 2) Den aflägsnaste planeten i vårt solsystem, på ett afstånd af 4,478 mill. km. från solen; omloppstid 164 år 285 dagar.

Nerbudd'a l. Narbada, fl. i brit. Indien mel. Dekhan o. Hindostan, utf. i Cambayviken, 1,421 km. l.

nereīder, hafsnymfer, se Nereus.

Nereus (-revs'), gr. myt., far t. 50 döttrar (nereider), bor med dessa i hafvets djup, tvangs af Herakles att visa honom vägen till Hesperiderna.

Nērium L., Oleander, Nerium, Apocyneæ. N. oleander L., buske i O.-Ind. och Medelh.-länderna, prydnadsväxt, mycket giftig.

Nernst, Walter, ty. fys., f. 1864, sed. 04 direkt, f. fysik.-kem. inst. i Berlin, uppf. 97 den eft. honom uppkallade elektriska glödlampan.

Nēro, Luc. Domit., rom. kejs. 54/68, f. 37, beryktad för sin grymhet o. sitt vansinne, dödade sig 68, då han såg sig störtad.

nero antīco, it., svart marmor.

Nertschinsk, sibir. st. vid Schilka, omkr. 6,000 inv. Bergsbruk.

Nerūda, 1) Joh., tschek. skald, f. 1834 Prag, d. 91. Skr. dikt., skiss., lustsp. m. m. — 2) Vilhelmina (Norman-N.), violinvirtuos, f. 1834 Brünn, debut. 46 med sin syster Amalie (pianist), 64 gift med L. Norman (se d. o.), 69 i London, 85 änka, 88/93 g. m. pianisten Ch. Hallé, sed. 00 lärarinna i Berlin. — Hennes broder 3) Frans X., violinist, dirig. för Musikföreningen i Sthm sed. 91.

Nerva, Marc. Coccejus, rom. kejs. 96/98, mild o. rättrådig.

nervelektricitet, nervernas elektromotoriska förh. i hvila o. verksamh., åstadkommer kem. sönderdelning, inverk. på magnetnålen o. s. v.

nerver, lat., långa trådar, s. bestå af ett omhölje o. ett innehåll, hkt senare består af en yttre del, nervmärgen, o. en inre, axelcylindern, samt utgå till kroppens organ från hjärnan, ryggmärgen och vissa nervknutar. Man skiljer mel. rörelse- (motoriska), känsel- o. sinnes- (sensibla) n., jämte sådana, s. framkalla körtelafsöndring, hämma vissa rörelser o. s. v.

nervfeber, se tyfoidfeber.

nervositēt, lat., nervsvaghet.

nervsmärta, se neuralgi.

nervsvaghet, nervositet, yttrar sig i stor retlighet i nervsystemet; framkallas gm öfveransträngning till själ o. kropp, oordentligt lefverne, blodbrist m. m. Behandl. efter orsaken.

nervsvulst, se neurom.

nervsystemet omfattar alla organ för känsel, själslif, rörelse, matsmältning m. m. Således hjärnan o. ryggmärgen (centrala delen), nerverna (periferiska delen) o. särskildt nervus sympathicus för förmedl. af det vegetativa lifvets företeelser.

nervtänjning, operat., gm hkn man (förgäfves) hoppades att kunna bota ryggmärgslidanden o. andra nervsjukdomar.

ner'vus, lat., nerv, kraft; n. rērum gerendārum, driffjäder för handlingar (nämligen penningar).

nervös, lat., egentligen nervfull; behäftad med nervsvaghet.

nescit occāsum, lat., den (d. v. s. polstjärnan) vet ej af någon nedgång (devis på nordstjärneorden).

Nesselrode, Karl Rob., gref., ry. statsm., f. 1780 Lissabon, sed. 16 utr.-min., mycket inflytelserik, afgick 56, d. 62 Petersburg.

Nessler, Vikt., ty. mus., f. 1841 Baldenheim, d. 90 Strassburg. Komp. operan Der Rattenfänger v. Hameln m. m.

Ness'os, kentaur, dödad af Herakles, gaf döende Deianeira af sitt förgiftade blod, hvari hon doppade den skjorta, s. sedan gaf Herakles döden.

Nes'tor, kon. af Pylos, den äldste af Trojas furstar; bild., erfaren gammal man.

Nes'tor, ry. munk i Kiev, f. 1066, d. 46.

nestoriāner, kristen sekt i orienten, anhäng. af Nestorius (se d. o.), stift. 430. En del, 20,000, underkastade sig påfv. 1551, dock med egen ritus; de icke unerade omkr. 150,000.

Nestorius, 428/31 patriark i Konstpl, afsatt, emedan han gjorde en skarp skillnad mel. Kristi mänskl. o. gudoml. natur, d. 440.

ne sūtor ultra crēpidam, lat., skomakare, blif vid din läst!

nettelduk, se nättelduk.

netto, it., rent l. noga. -pris, pris efter rabattafdr. -vikt, en varas vikt med afräkn. af omslag l. packtyg. -vinst, vinst efter afdrag af alla omkostnader.

Netze, bifl. t. Warthe, 440 km. l.

Neuburg (nöj-), st. i Baiern v. Donau, 8,530 inv.

Neuchâtel (nöschatell'), ty. Neuenburg, schweiz. kanton, 808 kv.-km, 126,279 inv. Hst. N. vid N.-sjön, 15,600 inv.

Neufahrwasser (nöj-), hamn o. förstad till Danzig vid Weichsel o. Östersj., Fyrtorn.

Neuhof (nöj-), Theod., baron v., äfventyrare, f. 1686 Metz, 36 vald till kon. på Corsica, 38 fördrifven af fransm., d. 56 England.

Neuilly (nöjī), fr. st. vid Seine, 37,493 inv. Slott.

Neumann (nöj-), 1) Karl Friedr., ty. orientalist, f. 1798, 29/31 i Kina, d. 70 Berlin. Skr.: Die Völker des südl. Russland (2:a uppl. 55), Gesch. des engl.-chines. Kriegs (2:a uppl. 55) m. m. — 2) Karl Gottfr., ty. mat., f. 1832, sed. 68 prof. i Leipzig. Förf.

Neumayer, Georg v., hydrogr. o. geofys., f. 1826 bai. Pfalz, d. 09, 76/03 direkt, f. Deutsche Seewarte i Hamburg. Förf.

Neunkirchen (nöjn-), preuss. st. i Rhenprov. vid Blies, 32,358 inv. Fabriker.

neur|algī (nev-), gr., läk., nervlidande, smärta i de periferiska nerverna. Orsak.: blodbrist, metallförgiftning m. m. Behandl.: elektricitet, morfin, rom. bad. -astenī, nervsvaghet.

neurītis (nev-), gr., läk., nervinflammation.

neurologī (nev-), gr., läran om nerverna.

neurom (nevråm), gr., läk., nervsvulst, botas gm operat.

neuropatologī (nev-) gr., läk., läran om nervsjukdomar.

Neurop'tera (nev-), se nätvingar.

neuros (nevrås), gr., läk., sjukdom i nervsystemet.

Neuruppin (nöj-), st. i preuss. Schlesien vid Oder, 17,135 inv. Fabriker.

Neusatz (nöj-), ungar. st. vid Donau midt emot Peterwardein, 29,296 inv.

Neusiedler-sjön (nöj-), ungar. sjö, 330 km., salthalt. vatten, nu delvis torrlagd.

Neuss (nöjs), preuss. st. i Rhenprov, 30,949 inv.

Neustadt (nöj), 1) st. i preuss. Schlesien, 20,187 inv. 2) st. i Rhenpfalz, 11,400 inv.

Neustadt-Eberswalde, se Eberswalde.

Neustadt-Magdeburg (nöj-), sed. 1886 förenadt m. Magdeburg.

Neustrelitz (nöj-), hst. i Mecklenburg-Strelitz, 11,659 inv. Bibliot., slott.

neutrāl, lat., tillhörande intet parti; könlös; kem., hvarken surt l. alkaliskt reagerande. -isera, göra opartisk, overksam; kem., försätta en syra med en bas l. tvärtom, tills den sura l. alkaliska reakt. upphäfves. -itēt, det tillst. då en stat afhåller sig från att deltaga i andra staters krig.

neutrum (nev-'), lat., egentl. intetdera; sakord (hvarken mask. l. fem.).

Neuville (növill',) Alf. de, fr. bataljmål., f. 1836 St. Omer, d. 85. Taflor fr. kriget 1870/71.

Neva, Ladogasjöns afloppsfl. i Finska viken, 70 km. l.

Nevāda, n.-amer. frist. (förk. Nev.), 286,701 kv.km. 42,335 inv. Berg: Klippbergen. Fl.: Humboldt. Talr. sjöar. Näringar: åker- och bergsbruk. Hst. Carson City.

Newark (nju-), hst. i New Jersey nära Atlant. 300,000 inv. Handel.

New Brunswick (nju brönns'wick) (förk. N. B.), prov. i Dominion of Canada, 72,500 kv.km., 331,000 inv. Hst. S:t John.

Newcastle (njukasl), st. i eng. grefsk. Northumberland vid Nordsjön, 225,362 inv. Börs, katedr., teat., mus., observat., fabr., skeppsfart.

Newcomb, Simon, am. astron., f. 1835, d. 09 ss. prof. i Baltimore, skr. populär.-astr. arb. m. m.

Nevers (növär), fr. st. v. Loire, 27,623 inv. Bibl., bisk., katedral.

neveu (-vö), fr., bror- l. systerson.

Newfoundland (njufaund-'), brit. n.-amer. ö i Atlanten, 110,670 kv.km., 220,245 inv. Produkt.: fisk, hundar, bäfver, koppar, kol, bly, silfver. Klimatet fuktigt o. kyligt. Hufvudnäring: fiske. Hst. S:t Johns.

Newgate (njûget), förr stort straffängelse i Londons city.

New Hampshire (nju hemp'schir), (förk. N. H.), n.-amer. fristat vid Atlanten, 24,099 kv.km., 411,588 inv. Berg: White mts. Topp: Washington, 1,915 m. Flod: Merrimac. Hst. Concord.

New Haven (njûhev'en), st. i Connecticut (N.-Amer.), 114,600 inv. Univ.

New Jersey (njû dschörse), (förk. N. J.) n.-amer. fristat vid Atlanten, 21,167 kv.km., 1,883,669 inv. Berg: Blå bergen. Flod: Hudson, Delaware. Näring: åkerbr., boskapssköts., indust. Hst. Trenton.

Newman (njû'män), John Henry, en af stiftarna af Puseyismen, f. 1801, präst, öfvergick 45 till kat. kyrk., 79 kardin., d. 90. Förf.

New Mexico (förk. N. M.) sed. 1909 fristat i s.v. Förenta stat., 317,746 kv.km., 250,000 inv. Högplatå. Flod: Rio grande. Prod.: guld, silfver, koppar, järn, stenkol. Näring: boskapssköts., bergs- o. landtbr. Hst. Santa Fé.

New Orleans (njuårliens), hst. i Louisiana (N.-Amerika) vid Mississippi, 314,000 inv. Hamn, handel, univ., bibliot.

Newport (njû-), eng. st, i Wales vid Bristol-kanalen, 75,400 inv. Hamn.

Newton (njûtn), Sir Isaak, eng. fys., f. 1643 Woolsthorpe, d. 27 Kensington. Grundl. den moderna matem. fysiken och den fys. astronomien. Uppf. differentialräkn., gravitation, solljusets smnsättn. m. m. Förf.

New Westminster (njû west'-), hst. i brit. Columbia vid Fraser, 6,499 inv.

New York (njû jårk), 1) N.-amer. fristat v. Atl. (förk. N. Y.), 130,994 kv.km., of. 8 mill. inv. Berg: Alleghany. Flod.: Hudson, Mohawk, Delaware, Susquehanna. Talr. sjöar. Klimat sundt. Näring: åkerbruk, bosk.-skötsel, hand., industri. Hst. Albany. 2) New York City, st. i staten N. vid Atlanten, N.-Amer. största, 4,708,000 inv. Broadway, Castle Garden, tullhus, stadshus, hospital, bibliotek, akvarium, teat., dockor, stor handel o. skeppsfart.

New York Herald (njû jårk herr'äld), nord.-amer. tidning, utg. i New York.

nex'us, lat., sammanhang.

Ney (nä), Michel, hert. af Elchingen, furste af Moskva, fr. marsk., f. 1769 Saarlouis, deltog sedan 88 i alla fr. krig, underkastade sig 14 Ludvig XVIII, men 15 åter Napoleon, landsförvist, fängslad under flykten o. skjuten s. å.

Ngami, sjö i s. Afrika, 770 kv.km.

Niagara (najägg'örä), fl. i N.-Amer. mel. Erie o. Ontariosjön, 59 km. lång; bild. N.-fallen, 50 m. h., de mest storartade i världen.

Niál, rik o. lagklok isländare. Hans o. hans släkts historia förtäljes i N:s saga, en af de yppersta isl. sagor o. viktig i rättshist. afs. N. blef innebränd 1014.

Nibelungenlied, fornty. hjältedikt från slutet af 12:e årh., omtal. Siegfrieds hist., Grimhilds hämd, burgundernas undergång.

Nicæa, se Nikaia.

Nicander, 1) Anders, förf., f. 1707, d. 81, inlade förtjänst gm sina regler för sv. metriken, öfvers. Vergilius' skrifter. — 2) Karl Aug., skald, f. 1799 Strängnäs, d. 39. Skr.: Runesvärdet l. den förste riddaren (20), Minnen från södern (31; 2:a del. 39), Hesperider (35), Tassos död 26, (belönt m. sv. akad. st. pris) m. m.

Nicara'gua, republ. i Central-Amer. mel. Atlanten och Stilla hafvet. 128,340 kv.km., 459,888 inv. Berg: Kordillererna. Veget. trop. Flod: Rio Coco o. Rio grande. Hst. Managua. Sed. 1833 oafhäng. republik., presid. Santos Zelaya, sed. 06.

Niccolīni, Giov. Batt., it. skald, f. 1796 San Giuliano, d. 61 ss. prof. i Florens. Skr. tragedier m. m.

Nice (nis), se Nizza.

nickt, se nikt.

nickel, Ni = 58,₈ metall. grundämne, sällan gedigen, i malmer förenad med svafvel l. arsenik. Silfverhvit, mycket polér- och tänjbar, lösl. i syror. Eg. v. 8,₃/8,₇. Smältpkt vid hvitglödgn. Tjänar till framställning af legeringar (nysilfver) m. m.

nickellegeringar, förening af nickel m. andra metaller, is. koppar o. zink till nysilfver.

Nicolāi, 1) Christ. Friedr, ty. förf., f. 1733 Berlin, d. 11. Utg. Allg. deutsche Bibliot. 65/92 och 1800/05 samt skr. flere roman. — 2) Otto, mus., f. 1810 Königsberg, d. 49 ss. hofkapellmäst. i Berlin. Skr. operan Muntra fruarna i Windsor m. m.

Nic'ols prisma, fys., prisma af kalkspat, till polarisat.-appar.

Nicotēra, Giov., it. polit., f. 1828, 57 för polit. brott på galärerna, 60 befriad af Garibaldi, var 66/77 o. 91/92 inr.-minst., d. 95.

Nidaros, se Trondhjem.

Nidhugg, nord. myt., den orm, som gnager på världsträdet Yggdrasils rot.

Nidingen, klippa med dubbel fyr i Kattegatt, n.-v. om Varberg.

Niebuhr (nī-), 1) Karst., f. 1733 Hadeln, bereste 61/66 på uppdrag af dan. reg. Arabien, d. 15. Hans resebeskrifn. klassiskt arb. — Hans son 2) Barth. Geo., hist. förf., f. 1776, sedan 23 prof. Bonn, d. 31. Skr. en epokgörande Röm. Geschichte och andra hist. arbet.

nièce (niäs), fr., brors- l. systerdotter.

Niel (niell'), Adolphe, fr. marsk., f. 1802 Muret, 53 div.-gen., ledde belägr. af Bomarsund o. Sebastopol, 59 vid Solferino, 67 krigsmin., d. 69.

niell'o, it., på silfver-, guld-, koppar-, bronsvaror ingraver. teckningar, hkas fördjupningar utfyllas m. svart emalj (niello).

Nielsen, 1) Rasmus, dan. filos., f. 1809, d. 84, 41/83 prof. i Kphm. Skr.: Grundideernas logik (64/66), Philos. Propædeutik (57), Religionsphilosophie (69) m. m. — 2) Yngvar, nor. förf., f. 1843, 90 prof. i geogr. i Kristiania. Utg. hist. arb., resehandböcker m. m.

Niemen (njämen), fl. i v. Ryssld o. O.-Preuss., uppr. v. Minsk, får i Preuss. namn. Memel, utf. i Kurische Haff med två armar Russ o. Gilge, 788 km. l.

Niemeyer (nīmejer), Fel. v., ty. läk., f. 1820 Magdeburg, d. 71 ss. prof. i Tubingen. Ber. kliniker.

Niepce (niepps'), 1), Jos. Nicéphore, fotografiens uppfinn., f. 1765 Châlon, d. 33 Gras. — Hans brorson 2) Claude M. Franç., f. 1805 St. Cyr, d. 70, uppf. glasnegativen m. m.

Nierstein, by i storhertigdöm. Hessen vid Rhen, 4,443 inv. Vin.

Nietzsche, Friedr., ty. filos., f. 1844, 69/79 prof. i Basel, d. 1900, skeptiker.

Niflhem, nord. myt., dimmans och köldens värld.

Niger, Dscholiba, Kuara (Quorra), Issa, fl. i Afrika, uppr. i Senegambien, utf. i Guineaviken, 4,160 km. l.

Nightingale (naj'tingel), Florence, f. 1820 Florens, d. 10 London, bekant för sina filantrop. sträfvand., is. för fältlasarett.

nihilist'er, af lat. nihil, intet (efter Ivan Turgenjev), ry. socialister, revolut. o, ateist. parti, arbetande i hemlighet utan hänsyn t. medlen; mördade Alexander II o. fl. höga ämbetsmän.

Niigata, hamnst. vid v. kusten af jap. ön Nippon, 59,576 inv.

Nijmegen, se Nimwegen.

Nikaia (-kaj'a), lat. Nicæa, g. geogr., st. i Bitynien, kyrkomöten 325 o. 787.

Nikaupproret, revolt mot kejs. Justinianus i Konstantinop. 13—20/1 532, undertrycktes af Belisarius.

Nīke, gr. myt., segerns gudinna.

Nikobarerna, ögrupp i Bengal. viken, 1,645 kv.km., 6,000 inv. Under brit. öfverhöghet.

Nikodēmus, en mot Kristus vänligt sinnad medlem af synedrium i Jerusalem.

Nikolaistad (fin. Nikolainkaupunki) l. Vasa, fin. st. i Österbotten vid Bottn. viken, 20,000 inv.

Nikolājev, ry. st. vid Svarta haf., 92,012 inv. Hamn, varf.

Nikolājevsk, hamnst. i Sibir. vid Amurs mynning, 8,200 inv

Nikolāus, påfvar, 1) N. I d. st., 858/867, bannlyste patriarken Fotius från Konstantinopel o. inledde därmed de gr. och rom. kyrkornas skilsmässa. — 2—5) N. II—V, påfvar i 11:e, 13:e, 14:e o. 15:e årh.

Nikolāus, ry. furstar, 1) N. I, kejs., f. 7/7 1796 Gatschina, kejs. Paul I:s 3:e son, kejs. 25 efter sin bror Alexander I, reg. strängt, absolutist., förvandl. Polen till ry. prov. 31, gjorde slut på ungar. revolut. 49, behärskade till 51 nästan hela Europa gm sitt inflytande, sökte göra gr. kyrkan o. slav. spr. allenahärskande i Ryssland, började 53 krig mot Turkiet, d. 2/3 55. — Hans son 2) N., storfurste, f. 1831, 76 öfverbefälhaf. för Donauarmén, visade oduglighet vid Plevna 77 o. delakt. i underslef, sed. 81 utan inflytande, d. 91. — Alex. III:sson 3) N. II, f. 1868, reg. fr. 1/11 94, förmäld med Alexandra Teodorovna, prinsessa af Hessen, 26/11 94.

Nikolāus (Nikīta, eg. Nīkola) I, konung af Montenegro, f. 1841, reg. furste 60, kon. 10; äfven skald.

Nikomedeia (-dej'a), g. geogr., hst. i Bitynien.

Nikopoli, fästn. i Bulgarien vid Donau, 5,815 inv. Ärkebisk.

Nikōsia, se Levkosia.

nikotīn, gift., alkaloid i tobaksplantans blad o. frön, förekommer i tobaksrök o. tobakssaft i pipor.

nikt, gulhvitt pulver, s. erhålles af sporerna af Lycopodium clavatum L. Nyttjas till förvaring af piller, på sår, till teaterblixtar m. m.

nil admirāri, lat., intet (bör) beundras.

Nilen, fl. i Afrika, uppstår af två källfloder: 1) Hvita N. (Bar el Abjad), s. kommer fr. sjön Albert Nyanza, o. 2) Blå N. (Bar el Asrak), s. uppr. på abessin. höglandet. N. utfaller i Medelhafvet, bildande delta, 5,940 km. l., omr.: 3,080,000 kv.km.

Nilsson, 1) Måns till Aspeboda, bergsman i Dalarna, först en af Gustaf Vasas anhängare, sedan en af ledarne i klockuppror., afrätt. 33. — 2) Sven, zool., f. 1787,32 prof. i Lund, d. 83. Skr. två epokgörande verk: Skandinavisk fauna (20/55, IV), Skandinav. nordens ur-inv. (38/65, 4 h.) m. m. — 3) Kristina, världsber. operasångerska, f. 1843 Vederslöf, dotter af torparen Jonas Nilsson, gick s. barn omkr. o. spelade violin l. sjöng på marknader, fick sed. 58 sin musikal. uppfostr., debuter. 64 på Théât. lyrique i Paris, var 67/70 anställd vid operan där, har sedan gjort konstresor i N.-Amer., Ryssland, England, Sverige m. fl. länder, 72 gift med E. Rouzeaud, änka 82, gift 2:a gngn m. grefve Casa Miranda, änka 02.

nim'bus, lat., eg. moln; glans skimmer.

Nîmes (nīm), fr. st. vid Vistre, 80,605 inv. Bisk., katedral, bibliot., museum, akad.

Nimrod, afkoml. af Ham, väldig jägare.

Nimwegen, holl. Nijmegen, holl. st. vid Waal, 49,342 inv. Ford. befäst. Fred 12/8 1678, 13/12 s. å., 5/2 1679.

Ning'po, kines. st. nära kusten, 260,000 inv. Hamn, handel.

Ni'nive, g. geogr., hst. i Assyrien vid Tigris. 104 km. i omkrets; i nyare tider utgräfn.

Ninos, enl. grek. sagan grundl. af assyr. riket; Semiramis' gemål.

Niōbe, gr. myt., Amfions maka, skymfade Leto gm sin stolthet öf. sina 14 barn, hvarför dessa nedskötos af Apollon o. Artemis.

Niort (-år), fr. st. vid Sèvre, 23,897 inv.

nipper, fr., smärre prydnader, smycken.

Nippon, inhemskt namn på Japan; hos europ. namn på största ön i japan. riket.

nirvāna, ind., hos buddisterna högsta lycksalighet, beroende på upphörandet af existensmedvetandet.

Nisâmî, pers. skald fr. Gendsje, d. där 1180, skr. 5 romant. epos o. en divan på 28,000 distika.

Nisan, jud. månad, d. 7:e i det borgerliga, d. 1:a i kyrkoåret (15/3—15/4).

Nisard (-ār), Désiré, fr. lit.-hist., f. 1806 Châtillon., d 88 San Remo. Skr.: Hist. de la litt. franç., m. m.

nisch, fr., halfcylindr. fördjupn. i en mur; fördjupn. i ett fönster, kakelugn o. d.

Nisch, befäst st. i Serbien, 22,000 inv.

Nisib, turk. by vid Eufrat, 2,000 inv. Sl. 24/6 1839.

Nisch'nij Nov'gorod, ry. st. vid Oka o. Volga, 95,124 inv. Stora marknader.

Nissan, en af s. Sveriges större floder, uppr. nära Taberg, utf. i Kattegatt.

Nissen (N.-Saloman), Henriette, sångerska, f. 1821, 43/44 vid operan i Paris, senare i Petersburg, 50 gift med komponist. Saloman, d. 79.

nit, ty., noll; lott utan vinst.

Nithard, hist. förf., son af Angelbest o. Berta, Karl d. stores dot., f. 790, d. 843, beskref Ludv. d. frommes söners krig.

nitrobensōl, C₆ H₅ NO₂, bildas vid inverkan af koncentrerad salpetersyra på bensol ss. en gul, bittermandellikt luktande vätska. Anv. t. framställning af anilin.

nitrogēnium, kem., kväfve (se d. o.).

nitroglycerin, C₃ H₅ (ONO₂)₃, bildas vid inverkan af salpeter och svafvelsyra på glycerin; färglös vätska, lösl. i alkoh. o. eter, exploderar med häftigh. vid hastig uppvärmning l. gm slag. N. användes ensamt l. blandadt med andra kroppar (vanl. m. infusoriejord till dynamit) till sprängämne. Ett dyl. preparat är cellulosdynamit.

nitromannīt, se mannit.

nivell|ēra, fr., bestämma nivån af fr. haa icke långt aflägsna pktr, afväga. -ör, en s. afväger.

Nivose -(vås), i 1:a fr. republikens kalender d. 4:e månad., 21/12—19/1.

nivå, fr., horisontal, jämn yta.

Nizam, i st. f. janitscharerna upprätt. reguljärt turk. infanteri.

Nizza, fr. Nice, fr. st. vid Medelh., 105,109 inv. Bisk., bibliot., mus., bot. trädg., hamn, badort.

Njassa, sjö i s.ö. Afrika, uppt. 1859 af Livingstone.

Njord l. Njärd, nord. myt., en van, s. råder för vindens gång, stillar haf o. eld samt åkallas på sjön och vid fiske.

njurar, 2 t. höger o. vänster i bukhålan liggande organ för afsöndring af urin, bönformade, omkr. 150 gr. tunga körtlar.

njurstenar, konkrement, som bilda sig i njurbäckenet och framkalla inflammat. i detsamma; då de afgå gm urinledarna framkalla de njurstenskolik.

Njärd, se Njord.

n. n., forkortn. för nomen nescio (jag känner ej namnet).

Noa, enl. G. T. mskornas 2:e stamfar, räddade sig ur syndafloden i en ark; far till Sem, Ham och Jafet.

nōb|el, lat., ädel, förnäm, adlig. -ilisēra, upphöra i adl. stånd. -ilitēt, adl. värdighet.

Nobel (nobell'), Immanuel, sv. tekniker, f. 1801, d. 72, 32 till Ryssland, uppf. där undervattensminor, 59 åter till Sverige, där han uppf. nitrogtycerin, s. af hans son Alfred N., f. 33, d. 96 San Remo, utveckl. t. dynamit. — Alfr. N. uppf. 88 det röksvaga krut., bestämde, att räntan på hans förmögenhet (44 mill. francs) skulle användas för vetensk. o. humanitära ändamål (Nobelstiftelsen), o. årligen 5 proc. (Nobelpris), utdelas.

nōbiles, lat., ädlingar, i forn. Rom afkoml. eft. innehafvare af kurul. ämbeten.

nōbili, it., den högre adeln i venetian. republiken.

noblesse (-bläss'), fr., adel, de förnämsta på en ort. N. oblige, (-blisch'), adelskap förpliktigar (att handla ädelt).

nocturne (-tyrn'), fr., tonk., nattstycke.

nod, lat., fys., svängningsknut.

Nodier (-djē), Charl., fr. rom.-förf., f. 1780 Besançon, d. 44 Paris ss. bibliotekarie.

Nohrborg, And., teol., f. 1725, d. 67, ypperl. predikant, skr. en Postilla m. m.

Nola, it. st, 14,622 inv., Kejs. Augustus dog där 14 e. K.

nōlens vōlens, lat., med l. mot ens vilja.

nōli me tan'gere, lat., rör mig ej! namn på ngra känsliga växter, ss. Mimosa pudica.

noll, lat., intet; mat., tecken 0, utmärkande frånvaron af ett tal.

nom (nång), fr. namn; n. de guerre (dö gär), soldatnamn, antaget namn; n. de plume (-dö plym), författares pseudonym.

nōma, gr., läk., vattenkräfta.

nomāder, gr., herdefolk, folk, som draga omkring med sina hjordar o. ej ha några fasta bostäder.

nomarkī, gr., ny-gr. regeringsområde.

nōmen, lat., namn, nämneord; n. gentile, folkslags namn; n. proprium, egennamn.

nomenklatūr, lat., förteckn. öf. i en vetenskap etc. brukl. namn.

nominalism', lat., filos. riktn. und. medeltiden, som ansåg de allmänna begreppen blott vara abstraktioner.

nominālvärde, namnvärde, det å ett mynt l. värdepapper ursprl. satta värdet.

nominātim, lat., nämligen.

nominatīv, lat., se kasus.

nōmine, lat., i (någons) namn.

nominell', lat., som har afs. på namnet.

nomin|ation, namngifvande, utnämning. -era, nämna, utnämna.

nōmos, gr. förvaltn.-område.

nōna, lat., tonk., 9:e tonen fr. grundtonen.

nonæ, lat., enl. rom. tidräkn. 5:e (l. 7:e) dag i hvarje månad.

nonchal|ans (nångschalangs'), fr., vårdslöshet. -ant (angt'), vårdslös, likgiltig.

nōnie, rörl. skala på ett mätn.-instrument, medels hkn man kan afläsa mindre delar än instr. innehåller.

nonkonformis'ter, dissenters (se d. o.).

non multa, sed multum, lat., ej mångahanda, utan mycket.

Nonnen, 1) Eduard, grundläggaren af det rationella landtbr. i Sverige, f. 1804 Hamburg, d. 62 å Degeberg i Västerg., där han 35 inrättade det första landtbr.-institutet i Skandinavien. — Hans syster 2) Emily, nov.-förf., f. 1812 London, d. 05 Göteborg, har utg. ngra berätt. f. ungd.

nonpareille (nångparej'), fr., något makalöst; en stilsort.

non plus ultra, lat., eg. intet därutöfver, ngt oöfverträffligt.

non poss'umus, lat., vi kunna ej, betecknar påfl. stolens opposition mot allt, som strider mot dess system.

non'sens, nylat., omening, orimlighet.

noologī, gr., begreppslära.

no popery (nå påperi), eng., intet påfvedöme, de eng. protestanternas rop.

Nora, st. i Örebro l. v. N.-sjön, 1,932 inv. (08). Stadspriv. 1634.

Norbeck, And. Erik., teol., f. 1805, d. 70 ss. lektor i Växjö. Skr.: Lärob. i theol. (11:e uppl. 78), Lärob. i kyrkohist. (2:a uppl. 56) m. m.

Norberg, Mattias, språkf., f. 1747, 80/20 prof. i Lund, d. 26, utg. oriental. urkunder, ss. Codex syriacohexaplaris (87) o. Codex nazarenus, liber Adami appellatus (15) m. m.

Norbert, d. hel., f. 1085, stiftade premonstratensorden 21, d. 34.

Norby, Sören, dan. sjöhjälte, deltog i krigen mot Sverige 1506/12 o. 24, gjorde uppror i Skåne 25, flydde 26 t. Ryssld, stupade 30 i Karl V:s tjänst.

Nord-Amerika, se Amerika.

nordamerikan. hafsalperna, berg i N.-Amer. fr. Kalifornien t. Alaska. Högsta topp: Elias, 5,950 m.

nordamerikan. litteraturen, en yngre gren af eng. lit., daterar s. fr. oavhängighetskriget. Framstående rom.-förf.: Irving, Cooper, E. A. Poe, Bret Harte, Harriet Beecher-Stowe, James, Howells, Bellamy m. fl., humorist. förf.: Browne, Lowell, Shaw, Warner, Mark Twain; hist.-skrif.: Bancroft, Prescott, Curtis, Fiske, Taylor, filos, förf.: Channing, Emerson, Holmes, skalder: Bryant, Longfellow, Poe, Holmes, Leland.

Nord-Amerikas förenta stater, United States of America, republikanskt statsförb. i N.-Amer. mel. Atlanten och Stilla hafvet, Mexico o. Brit. N.-Amer. 9,403,970 kv.km., 80 mill. inv.(1907). Förenta st. m. biländer omfatt. 9,727,036 kv.km m. 94,468,000 inv. Berg, floder o. sjöar, se Amerika. Prod.: guld, silf., bly, kvicksilf., kol, petroleum, säd, tobak, ris, bomull, ull, hudar, kött, trä. Inv.: de flesta af den angelsachs. stammen; negrer, kines., indian. Hufvudnär.: landtbruk, bosk.-skötsel, handel, industri. Politisk indeln.: 47 stater, 3 territ. o. 1 förbundsdistr. med förb.-hufv.-st. Washington. Verkställ. makten utöfvar en president, som väljes hvart 4:e år. Lagstift. församl.: kongressen, s. består af senaten o. representanternas hus. Städer öf. 100,000 inv.: N. York, Philadelphia, Brooklyn, Chicago, Boston, S. Louis, Baltimore, Cincinnati, St. Francisco, N. Orleans, Cleveland, Pittsburg, Buffalo, Washington, Newark, Louisville, Jersey City, Detroit, Milwaukee, Providence m. fl. Hist.: 1496 upptäck. engelsm. den amer. ostkusten; 1606 varakt. bosättn. där; indeln. af det förvärfvade landet i Nya England o. Virginia; så småningom uppstodo flere eng. kolonier, af hka det fanns 13 i 18:e årh. Påläggandet af tryckande skatter ledde till oafhängighetsförklaringen 4/7 1776, hvarmed det amer. frihetskriget började. 1783 erkände Engld N:s oafhängigh. Konstitution 17/9 1787. Washington 1:e presid. 1789/97. Så småningom tillväxte unionen, is. åt. v. och s. Inbördes krig 61/65. 67 förvärfvades Alaska. 98 krig m. Spanien, hvarvid förvärfvades Kuba (sed. t. namnet själfst.), Portorico o. Filippinerna; 1897 annekt. Sandwichs-öarna, s. nu bilda ett territorium. Inkomster o. utg. finansåret 1908/ 09 resp. 789 mill. o. 903 mill. doll., hvaraf för här o. flotta 253 mill. Statsskulden (1908) 2,627 mill. doll., kassabehålln. 240 mill. Hären: den värfvade förbundshären 58,000, milistrupper omkring 11 mill. man. Krigsflottan (08): 137 fartyg, däraf 45 pansarkepp, med 39,000 mans besättn. J. (09) 369,991 km. Telef. 7,554,105 app. President: W. Taft (09).

Nordau, Max, förf., f. 1849 Pest, bor sed. 80 ss. läkare i Paris. Skr.: Aus d wahren Milliardenland (2:a uppl. 81), Paris unt. d. dritten Republ. (3:e uppl. 81), Konventionelle Lügen d. Kulturmenschheit m. fl., af hka mnga öfvers. på svenska.

Nordblom, Joh. Erik, komp., f. 1788 Uppsala, 33 dir.-mus. i Upps., d. 48. Komp. en mängd sånger, skr. en Sångskola m. m.

Nord-Carolina, North Carolina, (förk. N. C.), n.-amerikansk fristat vid Atlanten, 136,420 kv.km., 1,893,810 inv. Berg; Alleghanies. Klimat: pålåglandet hett o. osundt, eljes temper. o. sundt. Hufvudnär.: åkerbr., bosk.-skötsel, bomull, tobak. Hst.: Raleigh.

Nordenberg, Bengt, sv. genremål., f. 1822, sed. 59 i Düsseldorf, d. där 02.

Nordenfalk, Joh., konstvän, f. 1830 Sthm, 57 fil. dr, ledam. af 1:a kam. 67/75 o. af 2:a 76/81, præses i Konstakad. 85, d. 01.

Nordenflycht, Hedv. Charl., skaldinna, f. 1718, gifte sig 41 med en präst Fabricius o. skildrade sorgen öf. hans död (42) i Den sörjande turturdufvan (43), utgaf senare flere andra dikter ss. Qvinl. tankespel af en herdinna i Norden (7:e årg. 44/50). Hennes hem var saml.-platsen för samtidens litterära storheter, o. 53 stiftade hon ett samfund, s. sed. fick namnet Utile dulci. Hon dog 63 (enl. en sägen gm att dränka sig).

Nordenskiöld, 1) Nils Gust., fin. geol., f. 1792, d. 66, inlade stor förtjänst om Finlds geol. undersökning. — Hans son 2) Nils Ad. Erik, frih., geol., upptäcktsresande, f. 1832 Hälsingf., 58 till Sverige af politiska skäl, s. å. prof. vid riksmus. i Sthm, utforskade 64/76 på flere exped. Spetsbergen, Grönlands västkust, Kariska haf. och Jenisejs mynn. På sin expedit. 78/80 upptäckte han nordostpassagen, d. 01 Sthm. N. har skr. en mängd litterära arb., af hka Vegas färd kring Asien o. Europa öfversatts på många språk. Hans nat.-vetenskapl. arb. af stor betydelse. — Hans son 3) Erland, utforskare af Syd-Amer., f. 77 Södertälje, bereste 99, 1901/02,1904/05 Patagonien, Argentina och Peru, nu assistent vid etnogr. museum i Sthm. — Hans brorson 4) Otto, geograf o. geolog, f. 1869, reste i Patagonien, Eldslandet, Alaska, var ledare f. sv. sydpolsexped. 1901/ 03, 05 prof. vid Gbgs högskola.

Nordensvan, Geo. Gust., förf., f. 1855, skr.: Framtidsmän (77), rom. Skattsökarne (80), I harnesk (82), nov. Figge (85), Svensk konst (91/ 92), Mälardrottningen (96/97) samt dramerna Barnet (85), Den rätte (98), Fästmanssoffan (02) etc.

Norderney (-ej), preussisk ö i Nordsj. vid hannov. kusten, 20 kv.km., 4,018 inv. Hafsbad.

Nordgren, Axel, sv. landsk.-mål., f. .1828, sed. 51 i Düsseldorf. d. där 88.

Nordhausen, st. i preuss. Sachsen vid Zorge, 29,882 inv.

Nordin, Karl Gust., samlare, förf., f. 1749, kom 82 till Sthm för att utarbeta ett »Corpus diplomaticum», blef gunstl. hos Gustaf III, 86 ledamot af Sv. akad., 92 rådsmedlem, d. 12 ss. bisk. i Härnösand. Utg. minnesteckningar m. m.

nordiska mytologien, de skandinav. folkens fornhedniska gudalära, bevarad is. i nor. o. isl. källor. Väsentl. inneh.: I urtiden fanns ett gapande svalg, Ginungagap, omgif, af Niflhem o. Muspelhem; Yme alla väsens stamfar: världens skapelse gm Odin, Vile o. Vi af Ymes kropp; trädet Yggdrasil världens bärare; kring den skifform. jorden lägger sig hafvet som en jättelik orm; Asgård gudarnes boning, Jotunhem jättarnes, Midgård mskornas; åsar, de från Odin härstammande gudarne; Loke, det ondas princip, låter döda Balder; till sist världens undergång l. Ragnarök.

nordiska sjuårskriget, krig mellan Sverige och Danmark 1563/70.

nordiska språket o. litterat., se fornnord. språket o. litterat.

Nordkap, udde på nor. ön Magerö i N. ishafv., 71°10' n. br.; nordligaste pkt i Europa.

Nord-Karolina, se Nord-Carolina.

Nordkyn, nordligaste udden på Norges fastland.

nordmän, se normanner.

nordostpassagen, sjöväg norr om Asien till Stilla hafvet, upptäckt 1878/79 af Nordenskiöld.

Nordqvist, Joh. Conr., mus., f. 1840 Vänersborg, 92 förste hofkapellmästare, Har bl. a. komponerat Karl XV:s sorgmarch.

nordpolsexpeditioner, upptäcktsresor i de arkt. regionerna. Den första utförd af skandinaver i 9:e årh.; i senare tider sträfvade portug., brit. o. holländ. att finna en nordvästl. gmfart. Exped.: Hudson 1609/10, 1728 Bering, 1820/23 Wrangel, 18/22 o. 45/47 Franklin, 72/74 Weyprecht o. Payer, 93/96 Nansen, 99/00 hert. Abruzzerna, Peary m. fl.

Nordraak (-råk), Rich., nor. mus., f. 1842, d. 66.

Nordsjön, del. af Atlanten mellan Stor-Brit., Skandinav., Danmark, Tyskld, Holld, Belg. o. Frankrike. Vikar: Skagerack o. Kattegatt.

nordstjärnan, se polstjärnan.

nordstjärneorden, sv. orden, stiftad 1748. 4 kl.

Nordström, 1) Jak. Joh., jur., f. 1801, 34 prof. i Hälsingf., 46 riksarkivar. i Sthm, d. 74. Skr.: Bidrag till svenska samhällsförf:s hist. etc. (39/40) m. m. — 2) Karl Fredr., landsk.-mål., f. på Tjörn 65, har mål. en serie Djurgårdstaflor o. västkustbilder m. m. —

nordtyska förbundet, form för N.-Tysklds organisation under Preussens ledning 18/8 1866-31/12 70.

nordvästpassagen, sjöväg kring N.Amerikas n. kust t. Stilla hafv., upptäckt 1850 af M'Clure.

Noreen, Ad. Gotth., språkforsk., f. 1854 Värml., sed. 87 prof. i Upps. Grundliga arb. i nord. filologi. särsk. rör. urnord. spr. o. etymologi.

Norej'a, se Noricum.

Norfolk (nårföck), 1) eng. grefskap, 5,295 kv.km., 460,040 inv. Hst.: Norwich; 2) st. i Virginia (N.-Amer.) v. Chesapeakviken, 46,624 inv.; 3) brit.-austral. ö mel. Nya Zeeland och N. Kaledonien, 43 kv.km., 827 inv.

Norge, europ. kon.-rike, västl. och nordl. delen af Skandinav. halfön, 322,987 kv.km., 2,253,786 inv.(1/1 09). Gränser: i n. t. N. Ishafv,. v. Atlanten, s. Nordsj. o. Skagerack, ö. Sverige. Berg: Kölen, Dovre, Langefjeldene. Toppar: Snöhättan, 2,306 m., Galdhöpiggen, 2,560 m., Skagatölstinderne, en rad af fjällspetsar. Jöklar: Jostedalsbräen, Folgefonnen. Fjordar: Varanger, Tana-, Porsanger-, Alten-, Väst-, Trondhjems-, Romsdals-, Sogne-, Hardanger-, Stavanger-, Kristianiafjorden. Öar: Magerö, Senjen, Hindö, Lofotens öar, Hitteren. Flod.: Glommen, Dramsälfven, Numedalslågen, Skiensälfven, Nilälfven, Tana, Passviksälfven. Sjöar: Mjösen, Öjeren. Näringar: åkerbr. (obetydl.) bosk.-skötsel, jakt, fiske, skogsbruk (betydl.), bergsbr. (järn, silfver, koppar, kobolt, kromjärn, svafvelkis, stenkol). Industr. föga utveckl., dock i tilltagande. Handeln befordras gm en liflig sjöfart. Statsförfattning: N. bildar ett konstitutionelt kon.-rike, åren 1814/ 1905 förenadt m. Sverige under en konung. (Håkan VII sed. den 18/11 05). Lagstift. församl.: stortinget, som delar sig i lagtinget och odelstinget. Mot stortingets beslut i allmänh. äger kon. blott »suspensivt veto». Budgeten 1908/ 09: 136 mill. kr., tullinkomst 52 mill. kr. Armé: 30,000, krigsstyrka 95,000 man. Flotta: 58 ångare, 294 kanoner, 2,900 man. Pol. ind. i 6 stift med 20 amt. Hst.: Kristiania. Hist.: De äldsta inv. stodo und. flere ärftl. kgr. Harald Hårfager (860/930) underkufv. småkgrna o. grundade länsväsendet, s. hade flere norrmäns utvandring tillföljd. Olof Tryggvesson (995/1000) o. Olof d. hel. (1015/1028) införde kristend. och utvidgade riket. Olof d. hel. fördrefs af dan. kon. Knut d. st., s. härskade i N. t. 1035. Därefter rådde i N. afkoml. af Olof d. hel., tills ätten utslocknade på manssidan 1319 med Håkan Hålägg. Nu blef sv. kon. Magnus Eriksson kon.; honom följde hans son Håkan, som efterträddes af sin son Olof. Efter dennes död (1387) förenade hans mor Margareta Norges, Danmarks o. Sveriges kronor gm den s. k. Kalmarunionen (1397/ 1521). Efter dess upplösning behandlades N. som en dansk provins. Gm freden i Kiel 14/1 1814 afträddes N. till kon. af Sverige. I N. gjorde man motstånd och utropade dan. tronarfvingen Kristian (senare Krist. VIII) till kon., som i maj 1814 i Eidsvold gaf landet en fri författn. Men när sv. trupper inryckte, underkastade sig N. sv. kon. Karl XIII, s. 4/11 s. å. antog Eidsvolds konstitut. med vissa modifikat. Sedan var N. förenadt m. Sverige gm ren personalunion. Karl XIV Johan sökte förgäfves smnsmälta de båda rikena och utvidga s. makt. Oskar I gaf N. eget riksvapen o. egen orden. Sedan det radikala bondepartiet fått öfvervikt i stortinget, gick det anfallsvis tillväga mot regeringen och började 1872 en strid ang. ministrars plikt att deltaga i stortingets förhandl. samt om konungens veto i grundlagsfrågor. Under ministären Hagerup 1903/05 nya konflikter m. Sverige, hka under min. Michelsen d. 26 okt. 05 ledde till unionens upplösning, hvarpå prins Karl af Danm. d. 18 nov. blef vald till kon. under namnet Håkan VII.

Nōricum, ford. rom. land vid nedre Donau. Hst.: Noreja.

Norlin, Teod. Arn. Val., teol., f. 1833, d. 70. Skr.: Svenska kyrkans hist. efter reformationen (I, 64, II, 71, ofullst.) m. m.

norm, lat., regel, rättesnöre.

Norman, 1) Geo., f. i Pommern, 1539 till Sverige ss. prins Eriks (Erik XIV) lärare, kom i gunst hos Gustaf Vasa, ombildade kyrkoväsendet, användes i flere diplomatiska värf, d. 53. — 2) Fredr. Vilh. Ludv., mus. f. 1831 Sthm, 61/79 hofkapellmäst. vid k. operan, 64 gift m. Wilh:a Neruda (se d. o.), d. 85. Komp.: kantater, kvartetter, pianostycken, solosånger m. m.

Normandie (-mangdī), ford. provins i Frankr., nu delad i depart. Seine-Inférieure, Eure, Orne, Galvados och Manehe, 29,539 kv.km., 2 ½ milj. inv. Hst.: Rouen. Kom 912 till Rollo, hert. af N., 1204 franskt, 1417/19 eng., 1450 åter franskt.

Normandiska öarna l. Kanalöarna, eng. ögrupp vid Kanalen, nära Normandie: Jersey, Guernsey, Alderney, Sark m. fl., 195 kv.km, 95,618 inv.

normanner, nordmän, ursprungl. namn på Skandinaviens inv., sed. is. på djärfva sjöröfvare, s. hemsökte Europas kuster i 8:e/11:e årh.; kallades äfven vikingar (se d. o.).

Norna Gäst, pseud. f. J. A. Kiellman-Göranson.

nornor, nord. myt., ödets gudinnor, Urd, Verdande o. Skuld.

Norra Ishafvet, det n. om polcirkeln belägna hafv., 15,₃ mill. kv.km.

Norrbottens län, omfattar n. delen af Västerb. o. Lappland, 105,882 kv.km., 156,111 inv. (08). Residensst.: Luleå. Öfr. st.: Piteå, Haparanda.

Norrie, Anna Hilda Charl:a, operettsångerska, f. Pettersson 1860, g. m. dan. litt. W. N., har uppträdt i de skandinav, länderna samt Tyskland.

Norrköping, st. i Östergötlands l. vid Motalaström och Bråviken, 45,416 inv. (08). Nämnes redan på 1100-talet. Klädesfabr., bomullsväfverier, pappersbruk. Viktiga riksdagar 1604, 1769 och 1800.

Norrland, den nordligaste hufvuddelen af Sverige, omfattar landsk.: Gästrikld, Hälsingland, Medelpad, Ångermanld, Härjedalen, Järntid, Västerbotten, Lappland; 286.082 kv.km. (l. 2/3 af hela Sverige).

norrsken, Aurora borealis, egendomlig ljusföreteelse på himmelen, vanl. i form af en lysande båge. Mest på höga breddgrader (äfven vid sydpolen, australsken). Beror sannolikt på urladdn. af atmosfär, elektricitet i starkt förtunnade luftregioner.

Norrtälje, st. i Sthms l. v. Östersjön, 3,885 inv. (08). Badort. Stadsprivilegier 1622.

norröna tunga, se fornnordiska språket o. litt.

norsen, Osmerus eperlanus L., fisk af blåsmunnarnas ord., 30 cm. l., allmän i Sverige.

norska språket och litterat. Det fornnor. (nordiska) spr. undanträngdes af det dan. i 15:e årh. o. talas nu blott i vissa trakter af landet. Skriftspr., sed. dess danskan, har efter 1814 fått en rent norsk prägel. En norsk litt. har först eft. skilsmässan fr. Danm. (1814) kunnat utveckla s. gm smnstötn. af 2 riktn., en ensidigt nationell (Wergeland) o. en mera internat. konservativ (Welhaven). Öfr. målsmän: Hansen, Munch, Asbjörnsen, Vinje o. is. B. Björnson o. H. Ibsen. Hist. förf.: Keyser, Munch, Särs, Daae, Storm, O. Rygh, Undset m. fl.; filos.: Treschow o. Monrad; språkf: Fritzner, Soph. Bugge; naturf. : Hansteen; lit.-hist. bearb. af Hansen o. Hammerich; rom.-för.: Alex. Kielland, Kristian Elster, Jonas Lie, Arne Garborg, John Poulsen, Camilla Collett, Björnstjerne Björnson, Magdalene Thoresen, Marie Colban, L. Dilling, G. Heiberg, V. o. Th. Krag, Finne, Hamsun m. fl.

Norström, Joh. Vitalis Abr., filos., f. 1856 Åmål, fil. d:r 85, 91 prof. i Gbg, ledam. af sv. akad. 07. Har skr. en mängd mycket bemärkta filos, skr., bl. a. Masskultur (10, 2:a uppl. s. å.).

Norsälfven, flod i Värml. l., utgör utlopp för Frykensjöarna i Vänern.

North, Fred., lord, eng. statsm., f. 1733, sed. 70 min., dref de n.-amer. kolonierna t. uppror gm tetullen, afgick 83, d. 92.

Northampton (nårthhämp'tön), eng. grefsk., 2,598 kv.km., 338,064 inv. Hst.: N., 91,964 inv.

Northbrook (nårthbruck), Thom. Geo. Baring, earl, eng. statsm., f. 1826, 80/85 marinminister, d. 04 London.

Northumberland (nårthöm'börländ), eng. grefsk., 5,221 kv.km., 602,859 inv. Hst.: Alnwick.

Norwich (nårr'itsch), 1) hst. i eng. grefsk. Norfolk vid Yare, 115,438 inv. Katedr., bisk. 2) st. i Connecticut (N.-Amer.), 20,000 inv. Fabr. af yllevaror o. eldvapen.

noshörning, Rhinoceros L., af hofdjurens ordn. Indiska n., R. indicus Cuv., 3,₁ m. l., med ett horn. Afrikanska n., R. africanus Camp., 3.₄ m. l., med 2 horn, farlig.

Nossi Bé, fr. ö vid Madagaskar, 18 kv.-km., 65,000 inv.

nostalgī, lat., läk., hemlängtan, öfverg. till hypokondri.

Nostradāmus, egentligen Michel de Nôtre Dame, astrol., f. 1503 St. Rémy, d. 66 Salon. Hans spådomar behandla Frankrikes hist. till 1999.

not, lat., anmärkn.; officiellt meddelande fr. en regering till en annan. Cirkulär-n. utfärdar en regering till sina samtliga sändebud. Kollektiv-n., af flere regeringar gemensamt utfärd. n.; tonk., tontecken.

nōta, märke, kännetecken. Taga ad notam, lägga på minnet.

notāb|el, lat., märkvärdig. -ilitet, ansedd person (i ett samhälle).

nōta bēne, lat., märk väl!

notābler, till rådslag kallade ansedde borgare (is. i Frankrike: assemblées des notables, und. kon.-dömet).

notārie, lat., protokollsför. v. domstol l. annat ämbetsverk.

notārius pub'licus, lat., ämb.-man, s. har att upprätta vissa handlingar, hka därigm äga allm. vitsord, bevittna andra handlingar, utfärda växelprotester m. m.

notifi|cēra, lat., tillkännagifva. -kation, kungörande, tillkännagifvande.

notis, fr., kännedom, underrättelse.

notōrisk, lat., allm. bekant, ökänd.

Nôtre Dame (nåtr dām), fr. namn på jungfru Maria.

Nott'ingham (-häm), eng. grefskap, 2,184 kv.km., 514.437 inv. Hst. N. vid Trent, 248,811 inv. Siden- o. strumpfabr.

nottur'no, it., tonk., pianostycke af drömm. karaktär.

nouveauté (nûvåtē), fr., nyhet, nymodig sak.

Novaja Sem'lja, ry. dubbelö i N. ishaf., 91,070 kv.km. Berg: 1,200 m. h. Bebodt af ngra fiskare o. jägare.

Novālis, se Hardenberg.

Novāra, st. i n. Ital., 45,248 inv. Bisk. Sl.: 23/3 1849.

Nōva Scōtia, se Nya Skottland.

novell', fr., ett slags kort roman, men enklare i anläggningen än denna. -ett', liten novell, -ist', nov.-förf.

november, lat., vintermånad, årets 11:e mån., hos rom. d. 9:e.

Nov'gorod (N. Velikij, fornnord. Holmgård), ry. st. vid Volkov och Ilmen, 17,600 inv. Katedr. Ford. blomstrande.

Novi, st. i n. Ital., 18,588 inv. Slott. Sl.: 15/8 1799.

Novibāzar, st. i europ. Turkiet vid Raschka, 12,000 inv.

novitiāt, lat., pröfvotid, som noviserna, d. v. s. de, som önska gå i kloster, måste genomgå.

Novo George'ievsk (förr Modlin), ry. fästn. i Polen vid Bug och Weichsel.

Novo Tscherkask', ry. st. i Don. kosackernas land, 52,000 inv.

nōvum, lat., något nytt.

noyader (nåajād-), fr., dränkningar i massa af motst. till fr. revolut., is. i Nantes 1793.

n. st., förk. för nya stilen.

N. T., förk. för Nya Testamentet.

Nu, tidskrift, utg. af J. Grönstedt 1874/76 o. Edv. Bäckström 77.

Nubar Pascha, egypt. statsm., f. 1825 Smyrna, egypt. min. sed. 66, min.-pres. 78/79, d. 99 Paris.

Nūbien, land i n.-ö. Afrika v. Nilen, 864,500 kv.km., 1 mill. inv. Hst.: Kartum. Ford. själfst. kon.-rike med hög kultur. Sed. 1820 afhäng. af Egypten (1882/1900 del af madhiriket).

Nuchā, ry. st. i Kaukas. 24,511 inv.

nuditēt, fr., nakenhet.

nuisance (njûsens), eng., skada, offentl. förargelse.

Nukahiva, d. störste af Marquesaöarna, 482 kv.-km., 1,000 inv.

nullitēt, lat., obetydlighet.

Numant'ia, g. geogr., st. i Spanien vid Durius. 143/133 f. K. krig m. romarne.

Numa Pompi'lius, Roms 2:e sagokon., 715/672 f. K.

Numedalen, den öfre delen af en större dalgång i Buskeruds amt i Norge.

numerālia, lat., räkneord.

numērisk, lat., s. har afs. på tal.

nūmer|us, lat., nummer, spr., talform, s. betecknar antal. -är, lat., antal.

Numīdien, g. geogr., rike i norra Afrika, möjl. motsv. Algeriet.

numismat|īk, lat., myntvetenskap. -iker, myntkännare.

Nuñez de Arce (nūnjes-), Gasp., sp. skald, f. 1834Valladolid, d. 03 Madrid. Skr. lyr. dikt., dram.

nunna, lat., kvinna, s. aflagt klosterlöfte.

nunnan, Liparis monacha, L., fjäril af spinnarnas familj. Larven högst skadlig f. barrträd.

nunt'ius, lat., påfl. sändebud.

Nuphar Smith, Nymphæaceæ. N. luteum Sm., gula näckrosen, i Europa, användes till garfning o. svinföda.

nuptiāl, lat., s. angår vigsel.

nurāger, sardiniska grafkullar af sten.

Nürnberg, bai. st. vid Pegnitz, 294,426 inv. Mus., bibliot., slott. Betydl. handel, fabriker.

Nürnbergerägg, äggform. fickur, tillverkade af Peter Hele i Nürnb.

Nussbaum, Joh. Nep., bai. kir., f. 1829 München, d. 90. Ber. operatör.

nutri|ēra, lat., nära. -ment', näringsmedel. -tion, näring.

N. Y., förk. för n.-amer. staten New York.

Nya Britannien, austr. ögrupp i Stilla haf. vid Nya Guinea.

Nya dagligt allehanda, Sthmstidn., grundl. af K. A. Lindström 1859. Jfr Dagl. alleh.

Nya England, betecknade ford. de n.-amer. staterna Maine, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island o. Connecticut.

Nya Granada, se Colombia l.

Nya Guinēa, stor austr. ö i Stilla haf., 786,000 kv.km.,omkr. 800,000 inv., papuas. Klimat: fuktigt, hett. Uppt. 1526 af de Meneses. Är deladt mel. Nederl., Tyskld och Stor.-Brit.

Nya Hebriderna, austr. ögrupp i Stilla haf., n.-ö. om Nya Kaledonien, 70,000 inv.

Nya Holland, namn på austr. kontinenten.

Nya Kaledonien, austral. ö s.-v. om Nya Hebriderna, 19,823 kv.-km.,51,900 inv. Sundt klimat. Fr. deport.-ort.

Nya Karleby (fin. Uusi Kaarlepy), fin. st. i Österb. vid Fin. viken, 1,200 inv.

Nya Mex'ico, se New Mexico.

nyangs', fr., mörkare l. ljusare skiftn. af samma färg; färgbrytn.

Nya Sibirien, ry. ögrupp i N. ishafv., 28,000 kv.km.

Nya skolan l. romantiska skolan, namn på ett sv. litterärt parti i början af 19:e årh., hkt bekämpade den franska smaken o. förfäktade »fantasiens o. känslans rätt inom dikten». Framlade sina åsikter i tidskrift. Polyfem, Phosphoros (däraf namnet fosforister) m. fl., hjältedikten Markalls sömnlösa nätter o. s. v. N:s hufvudmän voro: Askelöf, Hammarskjöld, Atterbom, Palmblad.

Nya Skottland, Nova Scotia, prov. i Dominion of Canada, består af halfön N. och ön Cape Breton, 55,500 kv.km., 459,574 inv. Hst. Halifax.

nya stilen, se kalender.

Nya Sverige, se Delaware.

Nya Syd-Wales (-wäls), britt. koloni (sed. 1901 stat) i Austral. v. Stilla haf., 804,576 kv.km., 431,629 inv. Berg: Blå bergen. Klimat: torrt, sundt. Fl.: Murray, Darling. Näringar: åkerbruk, bosk.-skötsel. Hst: Sydney; fr. 1910 Yass, förbundsreg:s hst.

Nya testamentet, se bibeln.

Nya Varfvet, socken i Göteb. o. Bohus l., flottstation.

Nya Zeeland (New Zealand), brit.-austral. ögrupp s. v. om austral. kontinenten, består af 2 större o. en mindre ö. 268,461 kv.km., 875,400 inv. Urinv. maoris (omkr. 44,000). Klimat: fuktigt, sundt. Mycket bergigt. Toppar: Tongariru, 1,981 m., Ruapaha, 2,800 m., Taranaki, 2,522 m., Franklin, 3,050 m., Cook, 4,024 m. Prod.: ull, harts, lin, guld, koppar. Hst.: Wellington. Uppt. 1642 af Tasman.

Nyberg, Julia Krist., pseud. Eufrosyne, skaldinna, f. (Svärdström) 1785, d. 54. Skr.: Jungfrun i det gröna, Christophorus m. m.

Nyblæus, Joh. Ax., filos., f. 1821, 56/86 prof. i Lund, en af Boströms mest framstående lärj., d. 99 Lund, utg.: Den filos. forskningen i Sverige etc. (73/95, ofullb.) m. m.

Nyblom, 1) Karl Rup., förf., f. 1832, 67/97 prof. i Uppsala, 79 ledam. af sv. akad., d. 07, skr. lyr. dikt. und. speud. Carlino, öfvers. Th. Moores Irländ. melodier (58), Shakspeares sonetter (71) m. m. — Hans hustru 2) Helena, f. (Roed) 1843 i Danmark, utg. 4 saml. Noveller (74/81), En samling sagor, (97/98), rom. Högvalla (05), skådesp. Ett porträtt, Det ringer, I sista stund (10) m. fl. — De båda föreg. son 3) Knut Magnus (»Manasse»), skådesp., f. 70 Upps., vid Ranfts teat. 98/03, sed. 08 s. regissör. Skr. Uppsalasångarnes Parisfärd m. m.

Nybom, Joh., skald, f. 1815 Upps., d. 89 Västerås, skr. lyriska dikter. Hans Saml. dikter utkommo 44/ 48 (4:e uppl. 80).

Nyborg, dan. st. på Fyen v. Stora Belt, 7,790 inv. Hamn, handel. Sl. 14/11 1659.

Nybro, köping i Kalmar l., 948 inv., (08).

Nyerup, Rasmus, dan. förf., f. 1759, 96 prof. i Köpenh., d. 29; utg. lit.-hist. o. hist.-statist. arb.

nygreker, inv. i nuv. Grekld, afkoml. af de gamla hellenerna, uppbland. med turkar, slaver o. romaner.

nygrekiska språket o. lit. Nygrek. spr. är en dot. af forngrek., men skiljer sig därifrån gm olika uttal, främmande tillsatser, förändrad betydelse af mnga ord m. m. — Nygrek. lit.: Poesien sönderfaller i folk- o. konstpoesi. Äldre skalder af sistnämnda slag: Kornaros (16 årh.), Drymitikos (17:e årh.). Från nyare tid: frihetssångarne Rigas (d. 1798), Korais (d. 1833), patrioten Ypsilanti (d. 1828), dramatikerna Sabelios, Pikkolos, Rangabé m. fl. För öfrigt mest öfversättn. o. efterbildn. af främmande arb.

Ny illustrerad tidning, illustr. veckotidn., utg. i Sthm 1865/1900.

Nykjöbing, 3 dan. st.: 1) N. på Falster, 7,345 inv., 2) N. på Mors, 4,492 inv., 3) N. på Själland, 2,000 inv.

Nyköping, residensst. i Södermanl. l. v. N.-ån o. nära Ö.-sjön, 9,120 inv. (08). Omtalas redan 1288, bekant i hist. gm det s. k. N:s gästabud, hvarvid kon. Birger svekfullt fängslade sina bröder 1317 och lät dem dö på slottet (»N:s hus»).

Nyköpingsån, fl. i Söderml. l., bildar aflopp från Söderml:s flesta sjöar, utf. i en vik af Ö.-sjön.

Nyland, landsk. i Finld vid Fin. viken. Hst. Hälsingfors.

nyläst, sv. vikt = 100 centn. (4,250 kg.).

nymf, gr. myt., kvinnlig naturgudomlighet i skogar, källor o. s. v., -omanī, läk., sjuklig könsdrift hos kvinnor.

Nymphæa L., Nymphæaceæ. N. alba L., hvit näckros, i Europa; roten till garfn. och färger (ätlig som ung), fröna till kaffesurrogat. — N. lotus, L., lotusväxten, i Nilen, var helgad åt Osiris o. Isis; växtens alla delar ätliga.

nymåne, astron., inträder, när månen är i konjunktion m. solen; den mot jorden vända sidan är då mörk och osynlig.

nypon, frukten af Rosa canina L. och R. tomentosa L.

Nyrop, Martin, dan. arkit., f. 1849, har bl. a. uppfört rådhuset i Köpenhamn.

nysilfver, legering af koppar, nickel och zink. Användes (vanl. försilfradt) t. åtskilliga artiklar i st. f. silfver.

Nyslott (fin. Savonlinna), befäst fin. st. i Savolax i det stora sjödistrikt., 1,300 inv.

nysning, krampartad, kort utandn. i följd af retn. i näsans slemhinna.

Nystad (fin. Uusikaupunki), fin. st. i Egentl. Finld vid Bottn. viken, 4,192 inv. Hamn. Fred 1721.

Nyström, 1) Jenny, se Stoopendaal. 2) Gustaf Alfr., bildhuggare, f. 1844, d. 97, 72/85 utrikes. Sofvande yngling, Napolitanskan m. m.

Ny Tid, en 1892 uppsatt socialdemokr. tidn., utg. i Gbg.

nålar kunna delas i knapp-n. o. sy-n., hka båda tillverkas fabriksmässigt, de förra mest af mässing, de senare af ståltråd. En enda maskin lämnar omkr. 300 n. i minuten.

Nåstrand, nord. myt., likstranden, straffort eft. Ragnarök för menedare, mördare och hustrurs förförare.

näckrosen, se Nuphar o. Nymphæa.

Nägeli, Hans Geo., schweiz. mus., f. 1768 Zürich, d. där 36. Förtjänt om musikens odling i Schweiz.

näktergalen, Luscinia philomela Bechst., af tättingarnas ordn., 17 cm. l., i Europ., n. v. Afrika, Centr.-Asien. Sjunger t. midsommar. Flyttfågel.

nämnare, i bråk det tal, s. anger det antal delar, hvari enheten är delad.

Närike, landskap i Svealand, omgifves af landsk. Västmanland, Södermanl., Östergötl., Västergötl., Värml., 4,684 kv.km., 115,837 inv. Flod.: Svartån, Teljeån. Sjö: Hjälmaren. Utgöres till större delen af en bördig slätt, s. omgifves af de skogbevuxna bergåsarna Käglan, Kilsbergen, Tiveden, Tylöskog. Bildar en del af Örebro l. Städer: Örebro, Askersund.

närpunkt, pkt, på hkn ögat ännu tydligt kan uppfatta ett i dess närhet bragt föremål. Dess afstånd fr. ögat omkr. 10 cm. (synvidd).

närsynthet, myopi, refraktionsfel i ögat, hvarvid bilden af ett föremål faller, ej på, utan framför näthinnan; af hjälpes gm konkava linser.

näsan, luktsinnets organ, har i spetsen brosk-, vid roten benartad stomme, i sitt inre en skiljevägg, vid sidorna muskler, mel. dessa näsgångarna o. luktorganet, s. består af ett slemhudsparti, hkt inneh. luktnervernas utbredn. Retning af dessa framkallar nysning.

näsblod, hos blodfulla o. med hjärtlidande behäftade personer ofta förekomm. blödn. fr. nässlemhinnan. Behandl.: kalla omslag, näsborrarnas tillstoppande med vadd, doppad i järnklorid.

nässelfeber (Urticaria), hudutslag, uppträdande ss. röda, starkt kliande fläckar. Försvinner af sig själf.

nätmagen, 2:a magafdeln. hos idisslare.

nättelduk, eg. af brännässlornas stjälkar väfdt tyg; fin. battist o. musslin.

nätvingar, Neuroptera, insektordn., med bitande mundelar, fri protorax, fyra hinnaktiga, nätådriga vingar och växlande förvandl.

Nördlingen, bai. st. vid Eger, 8,451 inv. Sl. 27/8 1634.

Nörrejylland, se Jylland.

Nöteborg, gammal befäst st. i Ingermanld, vid Neva o. Ladoga. 1323 slöts fred där mel. Sverige o. Ryssld. Nu Schlüsselburg.

nötskrikan, Garrulus glandarius L., af tättingarnas ordn., 34 cm. l., i Europa, ganska skadlig. Strykfågel.

nötväckan, Sitta europæa L., af tättingarnas ordn., 15 cm. l., i Europ., N.-Afrika. Strykfågel.