Nimrod, afkoml. af Ham, väldig jägare.
Nimwegen, holl. Nijmegen, holl. st. vid Waal, 49,342 inv. Ford. befäst. Fred 12/8 1678, 13/12 s. å., 5/2 1679.
Ning'po, kines. st. nära kusten, 260,000 inv. Hamn, handel.
Ni'nive, g. geogr., hst. i Assyrien vid Tigris. 104 km. i omkrets; i nyare tider utgräfn.
Ninos, enl. grek. sagan grundl. af assyr. riket; Semiramis' gemål.
Niōbe, gr. myt., Amfions maka, skymfade Leto gm sin stolthet öf. sina 14 barn, hvarför dessa nedskötos af Apollon o. Artemis.
Niort (-år), fr. st. vid Sèvre, 23,897 inv.
nipper, fr., smärre prydnader, smycken.
Nippon, inhemskt namn på Japan; hos europ. namn på största ön i japan. riket.
nirvāna, ind., hos buddisterna högsta lycksalighet, beroende på upphörandet af existensmedvetandet.
Nisâmî, pers. skald fr. Gendsje, d. där 1180, skr. 5 romant. epos o. en divan på 28,000 distika.
Nisan, jud. månad, d. 7:e i det borgerliga, d. 1:a i kyrkoåret (15/3—15/4).
Nisard (-ār), Désiré, fr. lit.-hist., f. 1806 Châtillon., d 88 San Remo. Skr.: Hist. de la litt. franç., m. m.
nisch, fr., halfcylindr. fördjupn. i en mur; fördjupn. i ett fönster, kakelugn o. d.
Nisch, befäst st. i Serbien, 22,000 inv.
Nisib, turk. by vid Eufrat, 2,000 inv. Sl. 24/6 1839.
Nisch'nij Nov'gorod, ry. st. vid Oka o. Volga, 95,124 inv. Stora marknader.
Nissan, en af s. Sveriges större floder, uppr. nära Taberg, utf. i Kattegatt.
Nissen (N.-Saloman), Henriette, sångerska, f. 1821, 43/44 vid operan i Paris, senare i Petersburg, 50 gift med komponist. Saloman, d. 79.
nit, ty., noll; lott utan vinst.
Nithard, hist. förf., son af Angelbest o. Berta, Karl d. stores dot., f. 790, d. 843, beskref Ludv. d. frommes söners krig.
nitrobensōl, C6 H5 NO2, bildas vid inverkan af koncentrerad salpetersyra på bensol ss. en gul, bittermandellikt luktande vätska. Anv. t. framställning af anilin.
nitrogēnium, kem., kväfve (se d. o.).
nitroglycerin, C3 H5 (ONO2)3, bildas vid inverkan af salpeter och svafvelsyra på glycerin; färglös vätska, lösl. i alkoh. o. eter, exploderar med häftigh. vid hastig uppvärmning l. gm slag. N. användes ensamt l. blandadt med andra kroppar (vanl. m. infusoriejord till dynamit) till sprängämne. Ett dyl. preparat är cellulosdynamit.
nitromannīt, se mannit.
nivell|ēra, fr., bestämma nivån af fr. haa icke långt aflägsna pktr, afväga. -ör, en s. afväger.
Nivose -(vås), i 1:a fr. republikens kalender d. 4:e månad., 21/12—19/1.
nivå, fr., horisontal, jämn yta.
Nizam, i st. f. janitscharerna upprätt. reguljärt turk. infanteri.
Nizza, fr. Nice, fr. st. vid Medelh., 105,109 inv. Bisk., bibliot., mus., bot. trädg., hamn, badort.
Njassa, sjö i s.ö. Afrika, uppt. 1859 af Livingstone.
Njord l. Njärd, nord. myt., en van, s. råder för vindens gång, stillar haf o. eld samt åkallas på sjön och vid fiske.
njurar, 2 t. höger o. vänster i bukhålan liggande organ för afsöndring af urin, bönformade, omkr. 150 gr. tunga körtlar.
njurstenar, konkrement, som bilda sig i njurbäckenet och framkalla inflammat. i detsamma; då de afgå gm urinledarna framkalla de njurstenskolik.
Njärd, se Njord.
n. n., forkortn. för nomen nescio (jag känner ej namnet).
Noa, enl. G. T. mskornas 2:e
