Uppslagsbok för alla/L

←  K

Uppslagsbok för alla L

M  →

(index)

L.

L, l, 12:e bokst. i alfab.; ss. taltecken = 50. Abbr. f. Liber (bok), lira, pund sterl.

La, kem. tecken för lantan.

La., förk. för n.-amer. staten Louisiana.

Laaland, se Låland.

Laar (lar), Pieter van, Bamboccio kallad, holl. mål., f. i början af 1600-talet Haarlem, d. där 1674. Groteska bilder (bambocciader) ur det lägre folklifvet.

Laban, bibl., ägare af hjordar i Haran, Rebeckas broder, fader till Rakel o. Lea (1 Mos. 24: 29 ff.).

Labatt, Leon., operasång., f. 1838 Sthm, debut 66; 71, 78, 83/84 i Sthm, d. där 97.

labben, Catarrhacta Brünnich, har vaxhud på näbben och hör till Longipennes. Fjällabben, C. buffonii Boie, öfverkropp. brun, hals o. bröst hvita, underlifvet askgrått; sparsamt i Lappland o. på Åreskutan, stannfågel. Spetsstjärt. L., C. parasitica L., ofvantill mörkbrun, under brunt askgrå l. hvit, v. och ö. kusterna, stannfåg. Bredstjärt. L., C. pomarina Temminck, ofv. svartbrun, under hvit, då o. då vid Sveriges ö. och v. kuster.

labiā|l, lat., hörande till läpparna, läpp. -ter, lat., bot., läppblomstriga växter.

Labiche (-bīsch), Eug., fr. förf., f. 1815 Paris, d. 88. Skr. förträffl. lustspel.

labiologī, lat., »läpplära», konsten att af läpparnas rörelser hos en talande se hvad han talar.

Labit'zky, Jos., böhm. danskomp., f. 1802, d. 81 Karlsbad.

Lablache (-blāsch), Luigi, operasångare (bas), f. 1794 Neapel, d. 58 där.

Labouchère (-bûschär), Henry, eng. polit., f. 31, radikal parlamentsledam. 80/05, utg. af tidningen Truth.

laboratōrium, lat., lokal afsedd f. prakt. arbeten i kemi; del af ett apotek; byggnad f. ammunitionstillverkn.

laborēra, lat., arbeta m. kem. försök; lida und. tacket af något,

Laboulaye (-bulä), Edo. René Lefebvre, fr. polit. o. rättslärd, f. 1811 Paris, 49 prof. v. Collége de France, 75 senator, d. 83 Paris. Alsterrik förf. Skr.: Histoire politique des États-unis (55/66), 3 bd, Abdallah (59), Paris en Amérique (27:e uppl. 72) m. fl. äfv. på sv. öfvers. arb.

Labrador (läbbrädōr), halfö i N.-Amer., 1,₃ mill. kv.km., omkr. 10,000 inv. (eskimåer o. indianer); på östra sid. herrnhutarkolon. Nain, Okak, Hoffenthal, Hebron. Fiskfångst. Tillh. Engld.

labradōr, fältspatsmin., ofta m. praktfullt färgspel; prydnadssten; Labrador, Sverige o. s. v.

La Bruyère, se Bruyère.

labyrint', gr., 1) af många haa korsande gångar bildad byggnad m. blott en ingång o. en utgång. Berömdast äro l. på Kreta (Minotauros' bostad) o. den egypt. l., v. Moerissjön; 2) anat., de hålor o. rör, s. bilda inre örat.

labyrintodon'ter, fossila amfibier fr. paläo- o. mesozoiska tidsåldern, af ända till en krokodils storlek.

Lacaille (-kaj'), Nic. Louis de, fr. astron., f. 1713 nära Reims, d. 62 Paris. Gradmätn., stjärnkatal., observation, på södra himlahvalf. Förf.

Lacedemōnien, se Sparta.

Lacépède (-sepäd), Bern. Germ. Etienne de Laville de, gref., fr. naturforsk., f. 1765 Agen, d. 25 Epinay. Arbeten om reptilier o. fiskar, mskans naturhist. m. m.

Lachaise (-schäs), Franç, de, L. Pére kallad, fr. jesuit, f. 1624 Aix, sed. 75 Ludv. XIV:s biktfar, d. 09. L:s landtställe ö. om Paris den sederm. så ryktbara kyrkogården Père-Lachaise.

Lachambeaudie (-schangbådī), Pierre, fr. fabeldikt., f. 1806 Sarlat, d. 72 nära Paris.

La Chaussée (-schåssē), Pierre Cl. Niv. de, fr. dram., f. 1692 Paris, d. 54 där. Gaf upphof. t. den s. k. »comédie larmoyante» (blandn. af allvar o. uppsluppenhet).

lachēra, fr., i kortsp. släppa, ej sticka öfver.

lack' l. lac, ind., 100,000 rupier.

lack, se sigill-lack. -ēra, belägga föremål m. lackfernissor. -fernissa, lösn. af hartser i terpentinolja. Anv. t. läcker. -färger, tekn., kem. fören. af färgämnen med lerjordoxider.

lack'mus, tekn., blått färgämne af sma lafsläkten s. orseille. L.-papper, anv. ss. kem. reagens.

Lac'rimæ Christi, lat. (Kristi tårar), välsmak. it. vin fr. trakten af Vesuvius.

Lacroix (-kråa'), Jean Paul, pseud. Bibliophile Jacob, fr. bibliogr. o. kult.-hist. i Paris, f. där 1806, d. 84. Skr. framst, kult.-hist. praktverk.

lādanum, lat., till rökverk o. parfymer anv. vällukt, harts af flere cistusarter.

laddflaska, leidenflaska, fys., apparat för saml. af elektricitet, består af ett, ut- o. invändigt t. ngra cm. från öfverkanten m. stanniol beklädt glaskärl, gm hvars lock går en metallstång, upptill försedd m. en metallkula o. nedtill m. en kedja, stående i berör, m. inre beklädnaden. L. laddas därigm, att den ställes på ledande underlag o. kulan förenas m. en elektricermaskins konduktör. Flere l., hvilkas kulor äro förenade, utgöra ett elektr. batteri.

La'doga, sjö i n.v. Ryssld. Europas största insjö, 18,150 kv.km., gm Neva afl. i Fin. viken.

Ladrōnerna, se Marianerna.

ladugårdsfrihet, frälsemans rätt att utom för hufvudgården åtnjuta skattefrih. äfv. f. närbelägna, urspr. f. ladug.-skötsel afsedda hemman (ladugårdshemman), hka därigm förvandlades t. ypperligt frälse (se d. o.).

Ladugårdsgärdet, en del af Sthms Djurgård, vapenöfn.-plats f. garnisonsregem. o. lifregem. dragoner.

ladugårdshemman, se ladugårdsfrihet.

Ladugårdslandet, se und. Stockholm.

lady (lēdi), eng. titel bl. a. för en marquis' l. earls hustru o. dotter, en viscounts, barons, baronets l. knights hustru, hertigs, markis', earls dotter, äfv. för dam öfver hufvud.

Ladysmith (lēdismith), st. i brit. prov. Natal vid Klip River, 5,568 inv. Förgäfves belägrad under boerkriget 1899/00.

Laeken (lāken), ort nära Brüssel, 31,121 inv. Kgl. slott.

Laennec (lanneck'), René Theod. Hyac., fr. läkare, f. 1781, d. 26 ss. prof. v. med. fakult. i Paris. Uppfann stetoskopet o. auskultationsmetod. Förf.

Laer'tes, gr. sag., Odysseus' far.

Laestadius, Petrus, lappmarksmissionär, f. 1802, ordnade de kyrkliga förhållandena i Lappmarken, d. 41.

Lafayette (-fajett'), Marie Jean Paul Yves Gilbert Motier de, fr. gen. o. statsm., f. 1757, ingick 76 i n.-amerik. tjänst, 89 chef f. nationalgard. i Paris samt Frankr. samtl. nationalgarden, 92 öfverbefälh. f. Ardennerarmén, motstånd, till skräckväldet, måste fly till Flandern, i österr. fångensk. 92/97, 99 åter i Frank., 18/30 frisinnad medl. af dep.-kamm., 30 chef f. nat.-gardet, d. 34.

Lafitte (-fitt'), ett 1:a klassens bordeauxvin.

Laffitte (-fitt'), Jacq., fr. statsm., f. 1767 Bayonne, 15/30 frisinnad deput., 30 min., tillhörde sed. 31 oppositionen mot Ludv. Fil., d. 44 Bayonne.

Lafontaine (-fångtän), 1) Jean de, fr. fabeldikt, f. 1621 Château-Thierry, d. 95 Paris. Skr.: Contes, Fables m. m. — 2) Aug. Heinr. Jul., ty. romanförf., f. 1758 Braunschweig, d. 31 Halle.

Lafrensen, Niklas, svensk mål., f. 1737, 74/91 i Paris, målade bilder i gouache, d. 07 Sthm.

lafvar, Lichenes Tourn., på jorden, klippor, murar, träd växande kryptogamer, som utgöras af svampar i parasitiskt förbund med alger, upptagna i deras bål. Några lafvar, ss. Islands-l., Cetraria islandica, ren-l., Cladonia rangiferina, Orselj-l., Roccella tinctoria samt släktena Usnea, Lecanora, Ramalina, hvaraf lackmus beredes, anv. i med. o. industrien.

Lagan, s. Sveriges längsta fl., upprinner ej långt fr. Jönköp., utfaller v. Laholm i Kattegatt, 235 km. l.; omr.: 6,400 kv.km.

Lagberg, Joh. Ol., läkare, f. 1789 Örebro l., nitisk läkare vid S:t Ragnhilds brunn i Söderköping, ifrade f. kallvattenkuren ss. universalbotemedel mot alla sjukd., d. 56. Förf.

lager, Laurus L., Lauraceæ, bot. Af L. nobilis L., i orienten, Medelhafsländ. anv. blad. ss. krydda på mat, bären t. beredande af en eterisk olja.

lager, geol, en af parallella l. näst. parallella ytor begränsad berg- l. jordartsmassa af olika beskaffenh. m. de öfver o. und. ligg. massorna; mek., af särsk. metall. legeringar, ädelstenar m. m. förfärd. maskindel för en tapps l. axels roterande.

Lagerbjelke, 1) Gust., gref., statsman, f. 1777, statsr. 09, 10/11 ambassad. i Paris, 23/27 teat.-dir., 31 åter statsr., d. ss. sdnt 37 Sthm. Förf. — Hans brorson 2) Gust., gref., ämbetsm., statsm., f. 1817 Älfsjö, sed. 44 riksdagsm., 58 landshöfd. i Södermanlds l., 62/63, 65/66 Sveriges siste landtmarsk., 67/76, 81/91 talm. i 1:a kamm., d. 95.

Lagerbring, 1) Sven (före adl. Bring), hist., f. 1707 Skåne, 42 prof. i Lund, adl. 69, kansliråds tit. 70, d. 87 Lund. Skr.: Svea rikes hist. (69/83) m. m. — Hans son 2) Karl, ämbetsm., f. 1751 Lund, statssekr. 92, 97, 12 statsr., 13 frih., 18 gref., d. 22.

Lagerlöf, 1) Petrus, skald, f. 1648 Värmld, 82 prof. i Upps., 95 rikshist.-graf, d. 99 Sthm. Skr.: Sång t. Elisandra, en del af text. till Dahlbergs Suecia ant. & hod., psalmer m. m. — Den föreg:s sonsons sonsons dotter 2) Selma Ottiliana Lovisa, författarinna, f. 1858 Mårbacka i Värmld, 85/95 lärarinna, har skrifvit Gösta Berlings saga (95), Antikrists mirakler (97), Jerusalem (01), Nils Holgerssons underbara resa (07) m. fl., öfvers. till de flesta språk. Nobelpristagerska 09.

Lagerman, Alex., uppfinnare, f. 1836 Östergötl., d. 04. Storartade uppfin. för tändsticksfabrikationen (bl. a. kompletteringsmaskinen) o. för boktryckarkonsten.

Lāgo d'Iseo, se Iseo. — L. maggiore (-maddschåre), sjö i öfre It., 197 m. öfver hafvet, 210 kv.km. Borromeiska öarna.

Lagos, brit. kol. på Slafkusten, 1,₃ mill. inv.

Lagrange (-grangsch), Guis. Luigi (Jos. Louis), gref., fr.-it. mat., f. 1736 Turin, d. 13 Paris. Skr. om analyt. funktion., analyt. mekanik m. m.

lagting, afd. af nor. stortinget.

La Gueronnière (-gerånjär), Louis Et. Arth. Dubreuil-Hélion, vicomte de L., fr. statsm. o. publ. f. 1816, Poitou, Nap. III:s anhäng. o. loftalare, d. 75. Förf.

lagūner, sumpart. kusttrakter v. Adriat. haf., is. v. Venezia.

Lagus, 1) Vilh. Gabr., fin. hist., f. 1786 Idensalmi, 23 prof. i Hälsingf., d. där 59. Skr.: Undersökn. om fin. adelns gods o. ätter m. m. — Hans son 2) Jak. Joh. Vilh., filol. o. lit.-hist., f. 1821 Åbo, adl. 80, statsr. 83. Skr.: Kurs i arab. spr. m. m. — Hans bror 3) Vilh. Gabr., fin. skriftst., f. 1837, 74 lekt. i Viborg. Skr. dram. Klubbhöfd., Drottning Filippa m. m.

Laharpe (la-arp'), 1) Jean Franç. de, fr. lit.-hist., f. 1739 Paris, d. 03 där. Skr.: Cours de litt. m. m. — 2) Frédr. César, schweiz. statsman, f. 1754 Rolle, 82 lärare f. ry. storfurst. Alexander o. Konstantin, 96 förvist s. liberal, deltog 98 i upprätt, af Helvetiska republ., medl. af direktoriet, störtad 1800, d. 38 Lausanne.

la haute volée (-åt vålē), fr., den förnäma världen.

Lahmann, Heinr., ty. läkare, f. 1860 d. 05. Utgaf dietetiska skrifter, rekommenderade lösa bomullsunderkläder.

Lahn, bifl. t. Rhen, t. h., 218 km. l.

Laholm, st. i Halland, vid Lagans utl. i Kattegatt, 1,855 inv. (08); urgaml. privil. Laxfiske.

Lahōre (Lahore), hst. i eng. prov. Pandjab, v. Ravi, 202,964 inv.

Laibach, hst. i Krain, vid fl. L., 36,547 inv. Domkyrka, furstbisk.

la'ikus, nylat. = lekman (se d. o.).

Lainio älf, bifl. till Torne älf.

La'ïs, 2 ryktbara gr. hetärer i 5:e o. 4:e årh. f. K.

Lais älf, bifl. till Vindelälf., t. v., i Lappld.

laisser aller (lässē-allē), l. faire (-fär), l. passer (-passē), fr., låta saken ha sin gång. Fysiokraternas grundsats.

Lakedaimon (-daj'-), gr., se Sparta.

Lakediverna, se Lakkadiverna.

lakej', fr., livréklädd betjänt.

laken, Lota, enda sötvattensarten bland torskfiskarna, Gadidæ. Vanl. l., L. vulgaris G. Cuvier, har gulbrun rygg, svartmarmorer. sidor, gråhvita underdelar, t. 87 cm. l. N. och m. Europa, norra Asien, Nord-Amerika.

Lake-school (lek-skol), »sjöskolan», eng. diktarskola, se engelska spr. o. lit.

Lakesis, gr. myt., en af moirerna l. ödets gudinnor.

Lake Superior, se Öfre sjön.

Lakhnau, se Lucknov.

Lakkadiverna l. Lakediverna, eng. ögrupp i Ind. hafv., 1,927 kv.km., 10,274 inv.

Lakōnien, ford. det gamla Sparta nu gr. nomarki, 1,185 kv.km. 62,839 inv.; hst. Sparti.

lakonism', kort o. kärnfullt ut tryckssätt.

lakritsrot, erhålles af Glyzyrrhiza glabra L., inhemsk i s. Europa, Kaukas., Persien m. fl. Urkoket af krossad l. är den s. k. lakritsen, s. anv. mot hosta, t. öl, tobakssås m. m.

laktātor, lat., en af G. De Laval konstruerad mjölkningsapparat.

lak'tuk, Lactuca L., Synanthereæ. I Sverige finnas skogs-l., L. muralis L., o. vild-l., L. scariola L., i mel. o. s. Europa giftig l., L. virosa, som lämnar en giftig drog. Allm. oldas L. sativa L., »hufvudsallat».

lakūn, lat., lucka (äfv. bild.).

Laland (-langd'), Jos. Jér. Lefrançois de, fr. astron., f. 1732 Bourg en Bresse, d. 07 ss. direkt, vid observat. i Paris. Förf.

lāma, Auchenia, hör t. kameldjuren, Tylopoda. Dit höra vanl. l., A. lama, tamt lastdjur, alpaka l. pako, A. Paco, guanaco l. huanaco, A. huanaco, och vikunja, A. vicunna, alla inhemska i S.-Amer. bergstrakter.

lāma, buddist. präst l. munk, is. i Tibet, Mongoliet samt hos kalmuckerna. -ism', d. form af buddismen, s. sed. 14 årh. är härsk. i ofvan nämnda länder.

lāma, tunnt, flanellart. tyg t. foder i ytterkläder.

La Mancha (-mant'scha), ford. prov. i Span., nu ungef. prov. Ciudad-Real.

La Manche (-mangsch), fr. namnet på Kanalen.

La Mara, pseud. f. M. Lipsius.

Lamarck, Jean Bapt. Ant. Pierre Monet de, fr. naturf., f. 1744 Picardie, sed. 92 prof. vid «Jardin de Plantes», Paris, d. 29, utg. Philosophie zoologique (09) och Hist. univ. des anim. sans vertèbres (36/45) m. m.

La Mar'mora, Alfonso Ferrero, it. militär o. statsm., f. 1804 Turin, 49/60 sardin. krigsmin., 64/66 min.-prcs., 70/71 gen.-guv. i Rom, utgaf 73 en bok mot Bismarck o. 77 en ny skrift till själfförsvar, d. 78 Florens.

Lamarque (-mark'), Max., gref., fr. gen. och statsm., f. 1770 i St. Sever, und. Nap. I, 28 deput., 30/31 i oppos. mot Ludv. Fil., d. 32 Paris, där hans begrafn. framkallade ett upplopp.

Lamartine (-tīn), Alph. Marie Louis de, fr. skald, statsm., f. 1790 Mâcon, d. 69 Passy. Talrika resor; framst. talare. Skr.: Médit. poét, Harm. poét et relig., Histoire des Girond. m. fl. hist. arb., reseskildr. o. rom. m. m. Oeuvr. compl. (60/64), 40 bd.

Lamb (lämm), Charl., eng. skald, f. 1775 London, d. 34 Edmonton. Skr. lyr., dram., humor, skisser m. m.

Lamballe (langball'), Marie Thérèse Louise, prins. de, dotter till Ludv. Vict. af Savoyen-Carignan, f. 1749 Turin, änka eft. prins. af Bourbon-Lamballe, 74 drottning Marie Antoinettes hofmästarinna, följde 92 denna i fängelset, mördad s. å.

Lambert från Hersfeld, ty. hist., d. 1088 ss. munk i klostr. Hersfeld. Skr. en världshist. t. 1077.

lambrequin (langbrökäng'), fr., konst., i flikar utskuren kappa öfver fönster, dörrar etc.

lamell', lat., tunn skifva af metall m. m.

Lamennais (lamnä), Hugues Félicité Rob. de, fr. teol., filos, och skald, f. 1782 St. Malo, d. 54 Paris. Skr. bl. a. Paroles d'un croyant (öfvers. på sv.); saml. arbet. utg. 44/47 i 10 bd.

lament|ābile, it., tonk., klagande. -era, jämra sig. -ōso, it., tonk., klagande.

Lamettrie (-trī), Jul. Offray de, fr. läkare o. förf., f. 1709 St. Malo, d. 31 Berlin. Ryktbar materialist. skriftställare Skr.: L'hommemachine m. m.

lamgamen, se gamar.

Lāmi l. Lamii, äfv. Osman kallad, Turk. förnämsta lyr. skald, d. 1531. Skr.: Vamik-u-asra, Absal-u-Selman, Ves-u-Ramin, lyr. o. episka arb. m. m.

Lāmia, gr. myt., Zeus' älskarinna, hvars barn Hera i sin svartsjuka dödade o. s. i förtvifl. däröf. dödade andra mödrars barn. Lamier, kvinnliga spöken, s. troddes locka vackra ynglingar t. sig f. att utsuga deras blod.

Lamināria, tångsläkte. L. saccharina, i Nord- o. Östersj., inneh. mannit. L. digitata, i Nordsjön och Atlanten, lämnar kelp o. kir. bougier.

Lammermoor (-mûr), Bruden af L., tit. på en roman af W. Scott.

Lamont (-mång'), Joh. v., ty. fysik. o. astron., f. 1805 Skotld, d. 79 ss. direkt, v. observat. i München. Förf.

Lamoricière (-rissiär), Christ. Léon Louis Juchault de, fr. gen., f. 1806 Nantes, sed. 30 i Algeriet, tillfångatog Abd-el-Kader 47, krigsmin. 48, arresterad o. landsförvist 51, chef f. påfl. armén 60, slagen v. Castelfidardo s. å., d. 65 nära Amiens.

Lamothe (-mått), Jeanne de Luz de Valois de, grefv., f. 1756 Champagne, härstam. från en naturl. son t. Henrik II, var inblandad i den. s. k. halsbandsprocessen, därför häktad och brännmärkt, flydde 87 till Engld, d. 91 London.

lampa, lysappar., i hkn lysoljan tillföres brännaren gm en ant. rund, massiv l. platt (flatbrännare) l. cylindr. veke. Senare i tiden har man satt bredvid haa 2 platta vekar (duplexbränn.) l. en cirkel af massiva rundvekar (mitraljösbränn.) m. horisontell brännskifva. På en del af de forna oljelamporna reglerades oljetillförseln medelst en stupflaska l. ett urverk (Carcel-l.) l. en spiralfjäder (moderatör-l.). Vid gas-l. öfvergår oljan till gas nedanför brännaren.

lampett', fr., vägglampa.

Lamprecht, Der Pfaffe kallad, ty. skald i slutet af 12:e årh. Skr. en sång om Alexand. d. st.; jfr Alexandersagan.

Lamp'sakos, g. geogr., st. i Troas, v. Hellesponten; nu Lapsaki.

Lan'cashire (-schir), se Lancaster.

Lan'caster, 1) l. Lancashire, grefsk. i n.v. Engld, 4,888 kv. km., 4,406,787 inv.; 2) hst. i nämnda grefsk., v. Lunefl., 40,329 inv.; 3) st. i Pennsylvania (N. Amer.), 41,459 inv.

Lan'caster, Jos., eng. pedag., en af uppfinn. t. Bell-Lancasterska undervisningsmetod., f. 1778 London, d. 38 New York.

Lan'caster-sund, sund mel. Nord-devon o. Baffinsld, uppt. 1616 af Baffin.

Lancelot från sjön, fr.. L. du lac (langslå dy lack), en af hjältarne i Artussagan.

lancēra (lang-), fr., slunga; bild., hjälpa fram.

lancier (langsiē), fr., lansbeväpn. ryttare. -kadrilj, se lansiärkadrilj.

Landala, stadsdel i Göteb.

Landberg, Carlo, grefve, arabist, f. 1848 Göteb., företog vetensk. resor i Syrien, Egypt. o. s. Arab., har utg. arab. textverk o. skrift. öf. arab. dialekter.

Lan'der, Rich., eng. Afrika-res., f. 1804 Cornwall, uppt. 30 nedre Niger, d. 34 Fernando Po. Förf.

Landes (langd), egentl. stäpperna i s.v. Frankr. v. Biscayavik., nu depart. där, 9,364 kv.km., 291,586 inv. Hst. Mont-de-Marsan.

Landeshut, st. i preuss. Schles. v. Bober, 13,125 inv. Sl. 23/6 1760.

Landesmann, Heinr. (pseud. Hieronymus Lorm), österr. förf., f. 1821 Mähren, lefver i Dresden; en af pessimismens förkämpar. Skr. roman., novell., kritiker m. m.

Landgren, Lars, teol., f. 1810 Öster-Våla, 76 biskop i Hernösand, d. 88. Förf.

landkrabbor, se Brachyura.

Landseer (länd'sir), Sir Edwin, eng. djurmål., f. 1802, d. 73. Mest berömda taflor äro Alexander o. Diogenes (hundar), Newfoundländare, äfvensom bronslejonen på Nelson-monum. i Lond.

Landsend', s.v. udden af Stor-Britannien. Fyr.

landsfred, i Tyskld und. medeltiden mot näfrätten riktad lag, is. den af kejs. Maximil. I 1495 införda »eviga» l.

Landshut, st. i Baiern v. Isar, 21,737 inv. Slott, fabr.

landskapsmålning, konsten att perspektiviskt på en platt yta afbilda en del af jordytan m. därpå befintliga växter, byggnader m. m. o. den däröf. synliga himlarymd. (eter o. moln). Först mot slutet af 16:e årh. i Nederländ. utbildad t. själfständig konst. Idyllisk l. framställer landtliga trakter o. scener, heroisk l. hist. l. idealiserar d. verkl. naturen, marinmålning framställer bild. fr. haf o. sjö; stämningsbilden (paysage intime) återger i minsta detalj ett landsk. med dess luftkrets, sdna de i ett visst ögonbl. äro.

landsknekt (fr. lansquenet), ett slags hasardspel m. kort.

landsknektar, i Österrike mot slut. af 1400-tal. uppkomna ty. värfvade trupper; försvunno i 17:e årh., hade egen rättskipn.; tappra, men råa.

Landskrona, stapelst. i Malmöh. l. v. Öresund, 16,096 inv. (08) Ford. befäst. Första privil. 1413, sv. sdna 1658, förnyade 1663. Slag 14/7 1677.

Landsort, sydligaste udden af Södertörn. Fyr-, lots-, telegraf- o. tullstation.

landsting, 1) i Sverige ford. inom hvarje landskap af dess frie män best. lagstift., lagskipande o. förvaltande församl.; nu inom hvarje län af valda ombud för dess städer, härad l. tingslag bildad myndighet, s. äger att besluta om frågor rör. länets allm. hushålln., jordbruk o. näringar, hälsovård m. m.; 2) i Danmark riksdagens 1:a kammare.

landstorm, den del af ett lands väpn. styrka, s. i sista hand och und. krig uppbådas t. eget lands försvar.

landtbruk, yrke, omfatt. jordbruk, husdjurs- och trädgårdsskötsel, skogshushålln. o. diverse binäringar, ss. socker- o. stärkelsetillv., brännvinsbränning, mejerihandtering, tegelslagning o. s. v. L. är lika gammalt s. kulturfolkens hist. — -s-institut, högre läroverk f. undervisn. i till jordbruket hör. kunskaper. I Sverige finnas 2 l.: Ultuna o. Alnarp. — -skolor, lägre undervisningsverk i landtbr. o. därtill hör. ämnen. I Sverige finnas 20 statsunderstödda landtbruksskolor och 29 landtmannaskolor, de senare särsk. afsedda f. hemmansägaresöner.

landtdagar, benämn, på lagstift. församl. i de särsk. ty. staterna samt Finld.

landtmannapartiet, benämn. på ett 1867 i 2:a kamm. bild. parti, hvars hufvudprogram varit grundskatternas afskrifn. o. indelningsverkets ombildning. Delades 88 i gamla och nya l.

landtmarskalk, sed. 1625 benämn. på sv. ridderskapets och adelns ordför. und. ståndsriksdagarna.

landtvärn, 1) i Sverige utskrifn. und. 1807/08 års krig af alla vapenföra män mel. 20 o. 25 år; 2) i Preussen sed. 1813 arméns organisationsform. Jfr värnplikt.

landå, fr., 4-sitsig vagn m. på midten delad kur att fälla ned.

Lanfranco, Giov., it. mål. o. kopparstick., f. 1581 Parma, d. 47 Rom.

Lanfrey (langfrä), Pierre, fr. hist., f. 1828 Chambéry, d. 77 Pau. Skr.: Historie de Napoleon I (öfvers. på sv.) m. m.

Lange, Tomas, dan. novell., f. 1829 Köpenh., 83 tit.-prof.

Lange, 1) Karl (pseud. Phil. Galen), ty. romanförf., läkare, f. 1813 Potsdam, d. där 99. Skr. bl. a.: Der Irre v. S:t James (öfvers. på sv.) 2) Algot, operasång., f. i Kalmar 50, anställd vid operan i Sthlm 78/84, i Khamn 84/95. Sed. som sånglärare, d, 04.

Langebek, Jak., dan. hist., f. 1710 Nörrejylland, 48 geheimearkiv., d. 75. Skr.: Script. rer. dan. medii ævi m. m.

Langeland, dan. ö i Östersj. och Stora Belt, 275 kv.km., 18,995 inv. Hst. Rudkjöping.

Langenbeck, Bern. Rud. Konr. v., ty. kir., f. 1810 Hannover, t. 82 prof. i Berlin, d. 87 Wiesbaden. Förf.

Langenbielau, största byn i preuss. Schlesien, 19,125 inv. Slott, fabriksort.

Langensalza, st. i preuss. Sachsen v. Salza, 12,546 inv. Slag 27/6 1866.

langett', fr., ett slags broderi på uddar.

Langfjeldene, den bergsträcka, s. delar Norge i det östan- o. västanfjeldska.

Langhans, 1) Karl Gotth., ty. arkit., f. 1733 Landshut, d. 08 Berlin, där han byggde Brandenburgertor. — Hans son 2) Karl Ferd., arkit., f. 1781 Berl., d. där 69. Operhus. o. kejs. palats, i Berlin.

Langlet (-lē), 1) Em. Vikt., arkit., f. 1824 Borås, d. 98 Spetebyhall, Södermanland. Borgersk. änkhus i Sthm, Pauli kyrka i Malmö m. m. — Hans hustru 2) Klara Matilda Ul:a Klem:a, f. Söderén 1832, d. 04, förf.

langobarder l. longobarder, german. folk af svevisk stam, bodde först v. nedre Elbe, i 5:e årh. vid Don, tillintetgjorde 493 herulerna o. 567 gepiderna, grund. 568 und. Alboin i n. Ital. ett rike, s. uppnådde sin högsta blomstr. und. Liutbrand (712/44) o. 774 eröfrades af Karl d. st. — Den langobardiska rätten uppteckn. på latin 644 und. kon. Rotari.

Langres (langr), fr. befäst st. vid Marne på L.-platån, 9,421 inv. Bisk. Slag 16/12 1870;

Languedoc (langdock'), ford. fr. prov., 45,800 kv.km., med hst. Toulouse, nu dep. Tarn, Aude, Hérault, Gard, Ardèche, Lozère samt del. af 5 andra dep. Bekant f. sin egendoml. munart. -kanalen, mel. Atlanten o. Medelhaf., 277 km. l.

Langö, nor. ö i Nordlands amt, 887 kv.km., omkr. 7,000 inv.

Lannaskede, hälsobrunn o. badanstalt i Jönk. l.

Lanner, Jos. Frz Karl, österr. danskomp., f. 1801 Wien, d. 43 Ober-Döbling.

Lannes (lann), 1) Jean, fr. militär, f. 1769 Gers, tjänade und. Nap. I, 04 marsk. och hert. af Montebello, dödl. sårad v. Aspern 09, d. s. å. Wien. — Hans son 2) Napol. Aug., hert. af Montebello, fr. diplom., f. 1801, 30/64 sändeb. v. flera hof, 64 senator.

lanolīn, lat., af fårull framställdt fettämne, s. ingår i vissa salvor.

lans, lat., omkr. 3 m. långt stötvapen f. kavalleri.

Lansdowne (läns'daun), 1) Will. Petty Fitzmaurice, markis, eng. statsm., f. 1737, 66/68 liberal, d. 05. — Hans son 2) Henry P. Fitzm., statsm., f. 1780, min. 06/09, 27/30, 52/78, d. 63 Bowood.

lansett', fr., mycket tunnt, tveeggadt kir. instr. m. skarp spets.

lansiärkadrilj, kontradans af 4 par i 5 turer.

lantān, kem., La = 138, metalliskt elem., hvit. Eg. v. 6,₁₆, syrsättes t. o. m. i luften. Uppt. 1839 af Mosander.

lanterna, lat., lykta.

lanternīn, lat., lyktformig byggn. på tak f. insläppande af ljus uppifrån.

Lanūvium, g. geogr., st. i Latium.

Lanza, Giov., it. statsm., f. 1815 Piemont, läkare, 55/59 sardin, o. 64/65 it. min., 69/73 min.-pres., d. 82.

Lao'koon, gr. myt., trojansk apollonspräst, varnade trojanerna för grek. trähäst.; jämte 2 söner dödad af 2 ormar, detta i den bek. L.-gruppen, sed. 1506 i Vatikanen, främst, af rodiska bildh. Agesandros, Polydoros o. Atenodoros.

Laon (lang), fr. befäst, st. i depart. Aisne, 15,434 inv. Slag 10/3 1814, 9/9 70.

Lao-tse, kin. vis i 6:e årh. f. K. Skr.: Tao-te-king, hvari förnuftet uppställes s. det högsta.

La Paz, st. i Bolivia v. foten af Illimani, 45.007 inv. Univ., handel, fabr., bisk.

Lapérouse (-perûs), Jean Franç. Galaup de, fr. sjöfar., f. 1741 Tarn, segl. m. skeppen Astrolabe o. Boussole på alla världens haf, förolyckades i Austral. 88.

lapidārstil, stenstil, stil, s. i uttryckens korthet efterliknar romerska steninskrifterna.

lappill i, lat., geol, brottstycken af lava.

lapis, lat., sten. L. causticus, kalihydrat, smält i stänglar; frätmedel. L infernalis, salpetersyr. silfveroxid i stänger, äfven frätmedel. L. lazuli, lasursten, vackert blått min. af natriumaluminiumsilikat med svafvelnatrium, vanl. amorft, mera säll. kristalliserad t; i Sibirien, Kina; anv. till prydnadsföremål.

La Plata, 1) mynningen af de förenade floderna Parana o. Uruguay. 2) hst. i den argentinska provinsen Buenos Aires, 75,000 inv.

Laplace (-plass'), Pierre Sim. de, markis, fr. mat. o. astron., f. 1749 Normandie, d. 27 Paris. Utvecklade ett världssyst. i Mécan. céleste 99/25, 5 bd, m. m.

lappar, folkras i Sveriges, Norges, Finlands och europ. Rysslands nordligaste delar, småväxta (1,₃/1,₆ m.), omkr. 25,000; delas i Sverige o. Finland i fjäll-, skogs- o. fiskar-l., i Norge i haf-, fjäll- o. älf-l.; i Ryssland nästan endast fiskar-l. haf-l. Renskötsel.

l'appétit vient en mangeant (lappöti' viängt' ang mangschang'), fr., aptiten kommer, medan man äter.

Lappland, 1) det af lapparne bebodda områd. i n. Europa; 2) landsk, i Sverige mel. Norge, landsk. Västerbotten o. Jämtld, omkring 400,000 kv.km. Berg: Kölen (högsta toppen Sulitelma, 1,900 m.). Sjöar: Stor-Uman, Hornafvan, Stora Lule vatten, Torne träsk m. fl. Floder: Ångermanälfv. n. gren samt alla gm Västerbotten rinnande älfvar. L. består t. största delen af obygder m. odlingsbara trakter i dalgångarne. Bergen innesluta utmärkta järnmalmer (Gellivare). L. delas i 6 lappmarker, af lika Föllinge tillhör Jämtlands l., Åsele och Lycksele Västerbottens l. och Pite, Lule o. Torne Norrbottens l. Näringar: renskötsel, jakt, fiske. Städer o. köpingar inga.

lappmarker, se Lappland.

lappska språket o. litteraturen. L. spr. hör t. finsk-ugriska språken, kan delas i norska, svenska, ryska o. Enare-munarten. L. lit. ytterst torftig, mest relig. o. läroböcker. Originallit.: sagor o. gåtor.

Laprade (-rad'), Pierre Mar. Vict. Rich. de, fr. skald, f. 1812, d. 83 Paris. Skr. oden, poem m. m.

lapsus, lat., fel. L. cālami, skriffel. L. linguæ, språkfel. L. memöriæ, minnesfel.

Lapūta, ö i Swifts »Gullivers resor»; nu beteckn. för bakvändt skött samhälle.

Larchevesque (larschväck'), Pierre Hub., fr. bildh., f. 1721 Nîmes, 55/77 i Sthm, d. 78 Montpellier. Gust. I:s o. Gust. II Ad:s statyer i Sthm m. m.

Lārdner, Dionys., eng. fys. o. mat., f. 1793 Dublin, d. 59 Paris. Skr. Cyclopædia (30/44), 134 bd, m. m.

lārer, lat., romarnes skyddsandar f. hus o. vägar.

larghe'tto, it., se largo.

lar'go, it., tonk., långsamt. Larghett'o täml. långsamt.

Larissa, 1) nomarki i Grekld, i ö. Tessalien, 4,202 kv.km., 86,513 inv.; 2) hst. i L. v. fl. Salamvria, 17,115 inv.

Larnaka, st. på Cypern vid Medelhafvet, 7,964 inv. Hamn.

La Roche (-råsch), 1) Marie Sophie v., f. Gutermann, ty. romanförf., f. 1731, d. 07, skalden Wielands väninna och mormor t. Brentano o. Bettina v. Arnim. Skr.: Gesch. des Fräuleins v. Sternheim m. m. — 2) Karl v., ty. skådesp., f. 1796 Berl., d. 84 Wien. Hjälte- o. karaktärsroller.

La Rochefoucauld (-råschfukå), Franç, de, hertig, fr. skriftst., f. 1613 Paris, d. där 80. Skr.: Mémoires (62), Reflexions ou sentences et maximes morales (65) m. m.

La Rochelle (-råschäll'), fr. befäst st. v. Atlanten midt emot ön Ré, 31,559 inv. Präktig hamn.

L'Arronge (-rångsch), Ad., ty. dram., f. 1838 Hamburg, direkt, f. Deutsches Theater i Berlin, d. 08. Skr.: Mein Leopold m. fl. äfv. i Sverige uppf. lustspel.

Larsen, Alfr. Krist., dan. teol., f. 1840, alsterrik ny-rational. förf.

Larson, Markus, snillr. landsk.-mål., f. 1825 nära Åtvidaberg, d. 64 London. Fjällandskap med vattenfall i Norge, Kronborgs slott vid månsken, Brinnande ångbåt m. fl. taflor i Nationalmuseum.

Larsson, 1) Karl, genremål., tecknare, f., 1853 Sthm, fl. konstresor t. Paris. Illustr. t. Andersens sagor, Wallins Dödens engel, Fru Lenngrens Skaldeförsök m. m. Berömda fresker i nationalmuseum. Framstående friluftsmålare. — 2) Liss Olof, riksdagsm., f. 1838 i Dalarna, ledarn, af 2:a kam. 69/90, där han hade stort infl. på landtmannapartiet, d. Västannor 96. — 3) Hans, filosof, förf., f. 1862 Skåne, sed. 01 prof. i teor. filosofi i Lund. Skr.: Studier o. meditationer (99), Poesiens logik (99), hist. o. psykol. lärob. m. m.

larv, lat., zo., den form, hvari insekter m. fullständ. förvandl. befinna sig närmast eft. deras utkläckn. ur ägget.

Larvik, se Laurvik.

laryngīt, gr., läk., inflamm. i struphufvudet.

laryngo|ftīsis, gr, läk., struplungsot, på lungsot beroende sårbildn. i struphufv. -skōp, instr. för undersökn. af strupens inre delar; anv. först 1854 af sånglär. Garcia. -tomī, öppnandet af struphufvudet.

la'rynx, gr., struphufvud.

lasarett, sjukhus.

Las Casas, Bart. de, sp. andl., »Västindiens apost.», f. 1474 Sevilla, 2 resor t. Amerika, sökte lindra indianernas träldom, men bidrog därigm t. negerslafveriets inför. i Amer., bisk. i Chiapas, d. 66 Madrid. Förf.

Las Cases (-kās), Emm. Aug. Dieudonné de, gref., fr. förf., Nap. I:s förtrogne, f. 1766, emigr. 91, åter t. Frankr. 99, följde Nap. t. S:t Helena 15, förvisad därifrån 16, d. 42. Skr. dagboksant. und. vistelsen på S:t Helena.

Lasch, Karl Joh., ty. mål. i Düsseldorf, f. 1822 Leipzig.

lasciāte ogni speranza voi ch'entrāte (laschiäte onji-), it., låten allt hopp fara, I som inträden här! (Dantes Inferno).

lasēra, öfverdraga m. ett gmskinl. färglager.

laskārer, asiat. matroser på eng. ostindiefarare.

Las'karis, 1) Konstant., fr. Bitynien, d. eft. 1500. Lät 1476 i Ital. trycka d. 1:a grek. gram. — Hans bror 2) Andreas Janos, d. 1535 Rom. Stora förtjänster om gr. lit. ss. utg. o. kommentator.

Lasker, Edu., ty. polit., f. 1829 Posen, 58 assessor i Berlin, 65 deput. i preuss. landtdagen, sed. 67 i riksdag., en af nat.-liberala partiets stiftare, slöt sig 81 till secessionisterna, d. 84 New York.

Lassa, se Lha-sa.

Lassalle (-sall), Ferd., ty. socialdemokrat, f. 1825 Breslau, grund. 63 d. allm. arbetarefören. i Tyskld, d. i duell 64 Genève. Talr. skr.

Lasse Lūcidor, pseud. för Johansson, Lars (se d. o.).

Lassen, 1) Kristian, nor.-ty. filol., f. 1800 Bergen, d. 76 ss. prof. i Bonn. Sanskritist. Skr.: Indische Alterthumskunde m. m. — 2) Eduard, dan. komp., f. 1830 Köpenh., sed. 61 kapellmäst. i Weimar, d. 04. Skr. operor, mus. t. Faust o. fl. dramer.

Lasso, Orlando di, berömd komp. af nederl. skol., f. 1520 Mons, d. 94 München. Näst Palestrina 1500-talets förnämste tonsättare. Skr. öfv. 2,000 verk.

lasso, sp., kastlina m. rännsnara.

Lasson, Peter Karl, nor. jur., f. 1798, justitiarius i Höjesteret 55, d 73. Alsterrik förf.

las'ting, eng., »varaktig», tjock ylleatlas af hård kamull, anv. till möbeltyg, skodon m. m.

last, not least (-nått līst), eng. ordspr.: sist, men icke sämst.

lasūrfärg, färgämnet ur lasurstenen, ultramarin.

lasūrsten, se lapis.

Latakiēh, turk. st. i vilajet. Beirut, vid Medelh., omkr. 25,000 inv. Hamn.

La Téne (-tän), eg. grundt ställe; pålbyggnad från järnåldern i Neuenbergersjön i närheten af Marin.

latent', lat., dold, förborgad. L. l. bundet värme, fys., sdnt, hvars närvaro i en kropp ej kan utrönas gm termometer.

laterāl, lat., belägen på sidan, sido-.

Laterānen, kyrka o. palats i Rom, påfl. residens t. 1309. Lateranska möten, namn på 5 (1123, 1139, 1179, 1215, 1512/17) i L.-kyrkan hållna kyrkomöten m. sma anseende s. ekumeniska.

later'na māgica, fys., appar. t. framställ. i förstor. skala på en skärm, vägg l. dyl. af gmskinl. bilder, mål. på glas.

latīn, de gamle romarnes språk. -ism', lat. språkvändningar i andra språk. -sk, västerländsk i motsats t. österl. — Latinska kejsardömet se Östrom. riket. — L. kyrkan, rom.-kat. kyrkan i motsats t. den grekiska.

latinsegel, se galärsegel.

latinska språket o. litteraturen. Lat. spr., ursprungl. de gamla inv:s i Latium spr. o. jämte de öfr. italiska spr. en gren af den indo-europ. språkstammen, fick gm Roms segrar herraväldet i hela Ital. o. västra Europa samt delades i hufvudstadsspr. (lingua urbana) o. det råa folkspr. i prov. (lingua rustica). Det förra uppnådde sin blomstr.-tid i 1:a årh. f. K. und. Cicero, utdog h. o. h. i 6:e årh. e. K. o. smnsmälte m. folkspr., ur hkn blandn. de romanska spr. framgingo. Gm upptag, af kelt., german. o. roman. stammar uppkom und. medelt. det s. k. medeltidslatinet. — Lat. lit. uppkom först omkr. 240 f. K. gm bekantskap, m. och mer l. mindre ss. en efterbildn. af den grek. o. var und. republiken en öfverflödssak f. de rika o. förnäma; delas i: 1) arkaistiska period., 240/81 f. K.; dramatik (Livius Andronicus, Plautus, Ennius, Terentius Afer m. fl.), satir (Lucilius), hist. (Porcius Cato); 2) guldåldern, 81 f. K.—14 e. K.; hist. (Terent. Varro, Csesar, Cornel. Nepos, Sallustius, T. Livius), retorik (M. Tull. Cicero, Brutus), filos. (Lucretius, Cicero), dramatik (Luc. Varius, Publ. Syrus), epik o. lyrik (Lucretius, Vergilius, Catullus, Tibullus, Propertius, Horatius, Ovidius), satir (Ter. Varro); 3) silfveråldern, 14/117 e. K.; dramatik (Seneca), epik o. lyrik (Lucanus, Val. Flaccus, Calpurnius m. fl.), fabel (Phædrus), epigram o. satir (Martialis, Persius Flaccus, Juvenalis), historia (Tacitus, Valer. Maximus, Curtius Rufus), retorik (Quintilianus, Plinius d. y.), filos. (Seneca), naturalhist. o. med. (Plinius d. ä., Cornel. Celsus), geogr. (Pompon. Mela); 4) förfallets period, 117 t. midten af 6:e årh. (Suetonius, Tranquillus, Justinus, Apulejus m.fl.).

latitūd, lat. = bredd (se d. o.).

latitudinārier, ett religiöst parti i Engld, s. uppstod 1644; i allm. benämn. på personer med friare åsikter i religion o. moral.

La'tium, g. geogr., landsk. i mel. Ital. v. Tibern o. Tyrrhenska hafvet.

Latōna, se Leto.

Latour d'Auvergne (-tur dåvärnj'), Théophile Malo Corret de Kerbauffret de, fr. krigare, af Nap. I kallad »Frankrikes 1:e grenadjär», f. 1743, stupade 1800 v. Oberhausen (Baiern). Förf.

latrīn, lat., afträde, afträdesspillning.

Lauban, st. i preuss. Schlesien v. Queis, 13,793 inv. Fabr.

Laube, Heinr., ty. förf., f. 1806, sed. 31 en af hufvudledarne för »det unga Tyskld», från 49 direkt. f. teatrar i Wien o. Leipzig, d. 84 Wien. Skr. mångfald. dramer, af hka fl. uppförda i Sverige, roman., dikter m. m. Gesammelte Schriften (75/82), 16 bd.

Laud (låd), William, eng. teol., f. 1573, sed. 33 ärkeb. af Canterbury; Karl I:s rådgifv. i kyrkl. o. polit. frågor, förföljde puritanerna o. förmådde Karl undertrycka presbyterianism. i Skottld, i följd däraf anklagad, fängslad o. afrättad 45.

laudābilis, lat., berömlig.

lau'danum, lat., läk., giftigt extrakt af opium.

laudātur, lat., »berömlig»; det högsta af de tre examensbet.

Lauderdale (lå'dördel) John, earl, eng. statsm., f. 1616, und. Karl II ledarn af Cabalministären (se d. o.), 72 bert. af L., förfor i Skottld mot covenanterna med blod. stränghet, d. 82.

Laudon, Gid. Ernst v., frih., österr. fältherre, f. 1716 Livld, först i ry. tjänst, 42 i österr., deltog i 7-år. kriget, 88/89 generaliss. i kriget mot turkarne, stormade Belgrad 89, d. 90.

Lauenburg, 1) ty. hertigd. v. nedre Elbe, mel. Holstein o. Mecklenb., 1,182 kv.km., 52,679 inv. L. grund. 1260 af Joh. I af Askanien, kom 1689 till Braunschw., 1705 till Hannover, 1803 o. 10 i fransmännens händer, 13 åter till Hannover, 15 t. Preussen, s. å. till Danmark, 64 afträdt t. Preuss.-Österr., 65 i personalunion, men 76 införlifv. m. Preussen o. num. en krets i prov. Slesv.-Holstein; 2) st. i L., v. Elbe, 5,178 inv. Slott.

Laura, Petrarcas ideal o. af honom besjungen. Uppgift., att hon var densma s. Laura de Noves, förm. m. de Sade o. d. 1348 i Avignon, är ej trolig.

laureātus l. poeta laureātus, lat., ford. af kejs. l. påfven med lagerkrans krönt skald; i Engld hofskald.

Laurens (lårängs'), Jean Paul, fr. hist.-mål., f. 1838, bosatt i Paris.

Laurentius d. hel., diakon i Rom, dag d. 10 aug., martyr, enl. legenden stekt på halster 258.

Laurentius Andreæ (Lars Andersson), teol., f. omkr. 1480 Strängnäs, Gust. I:s kansler, utgaf jämte Olaus Petri 26 N. T. i sv. öfvers., anklagad 39 o. dömd t. döden, benådad mot böter, d. 52 Strängnäs. En af sin tids lärdaste män.

Laurentius Petri (Lars Petersson), Sveriges 1:e luth. ärkeb., f. 1499 Örebro, en af Luthers lärj., ärkebisk. 31, utgaf 41 hela bibeln i sv. öfvers. o. 71 sin följ. år antagna kyrkoordn., d. 73.

Lauréus, Alex., fin. mål., f. 1783 Åbo, kom 02 t. Sthm, d. 23 Rom,

Laurīn, 1) Karl Osk. Joh., komp., f. 1813 Gottld, d. 53 Brasilien. Komp. Mitt lif år en våg m. m. — Hans kusins sonson 2) Karl Gust. Joh:s, konsthist., f. 68 Sthm, 90 fil. kand., 93 anställd hos Norstedt & Söner. Har utg. Konsthistoria (00), Kulturhist. bilderbok (05) m. m.

Lauriston (låristång'), Jacq. Alex. Bern. Law de, fr. fälth., f. 1768, Nap. I:s kamrat i krigsskolan i Brienne, 05 divisionsgen., fången vid Leipzig, 15 pär, 21 marsk. af Frankr., d. 28 Paris.

Laurvik l. Larvik, nor. st. i Jarlsbergs o. L:s amt v. L.-Fjorden, 11,000 inv. Export af trävaror. Badort.

Lausanne (låsann'), hst. i schweiz. kant. Vaud (Waadt), nära Genèvesj., 55,741 inv., Fabr., hand., en mängd läroanstalter, härl. läge.

Laus Deo, lat., ära vare Gud.

Lausitz, gam. ty. landsk. mel. Elbe o. Oder; delades i Ober- o. Nieder-L. Ober-L. 1158 böhmiskt, 1253 brandenburgskt, 1319 åter böhm. Nieder-L. 1303 brandenburgskt, 1373 böhm.; hela L. 1635 sachsiskt, 1815 största del. preuss.; hör nu dels t. Brandenburg, dels t. Schlesien o. kon.-r. Sachsen.

Lausitzbergen mel. Elbe och Iser. Högsta toppar: Jeschken 1,013 m., Lausche 795 m.

Law (lå), John, skotsk finansm., f. 1671 Edinburgh, sed. 16 bankir i Paris, 20 gen.-kontrollör f. finanserna, ruinerade statskrediten, flydde s. å. t. Brüssel, d. 29 Venezia.

lāva, it., glödande, smälta bergarter, s. utkastas vid vulkaners utbrott.

La Valetta, hst. på Malta, 61,268 inv. Domkyrka, univ. Stark fästn., betydl. handel.

La Valette (-lätt'), Charl. Jean Marie Fél. de, markis, fr. statsm., f. 1811, 65/67 inrikes-, 68/69 utrikesm., d. 81 Paris.

La Vallé, se Vallée.

La Vallière (-liar), Louise Franç. de La Baume le Blanc de, f. 1644, sed. 61 Ludv. XIV:s älskarinna, 74 i kloster, d. 10.

La'vater, Joh. Kasp., schweiz. teol. o. förf., f. 1741 Zürich, d. där 81. Skr. i fysiognomik m. m.

lavemang', fr., l. klystir, gr., flytande läkemedels insprutning i ändtarmen.

laven'del, Lavandula L., Labiaiæ, Blommorna af d. ganska ofta odlade L. officinalis Choix. anv. t. rökverk o. lämna den vällukt, lavendeloljan samt lavendelsprit; anv. af de gamle romarne t. bad. L. stoechas, L. o. L. spica Choix. m. fl. anv. t. sma ändamål.

lavēra, fr., mål, belägga teckningar m. mycket utspädda färglösn.

lavett', fr., artill. af järn l. trä förfärdigadt underlag f. kanoner; v. fältartill. bakvagnen; delas i fält-, belägrings-, fästnings-, fartygs-l.

Lavigerie (-vischrī), Charl. Mart. Allem, fr. kardinal, f. 1825, d. 92 Algier. Förtjänt om slafveriets afskaffande.

lavīn, medelt.-lat., se snöskred.

Lavīnium, g. geogr., stad i Latium.

lawn tennis (lån-), eng., ett eng. bollspel.

lavoār, fr., tvättställ.

Lavoisier (-våasiē), Ant. Laurent, fr. kem., f. 1743 Paris, giljot. 94 där, af epokgör. betyd. f. den nyare kem. o. dess nomenklatur. Förf.

Lawrence (lårr'ens), n.-amerik. st. i Massachusetts v. Merrimac, 67,932 inv.

Lawrence, St. (sent lårr'ens), 1) vik af Atlanten på Amerikas ö. kust; 2) fl. i N.-Amer., från Ontariosjön till L.-viken, 1,140 km. l.

Lawsōnia L., Lythrarieæ. Roten af L. alba Lam. i N. Afrika, orienten, s. Asien, V.-Ind. lämnar den äkta alkannaroten (färgämne), o. m. bladen (henna) färga sed. ford. Turkiets, Arabiens o. Egypt:s kvinnor naglarna, innerhanden o. fotsulorna.

Laxefjord, nor. fjord i Finmarkens amt, v. om Nordkyn, 75 km. l.

laxēra, lat., medels afförande medel åstadkomma uttömning ur tarmarna. Laxerande medel, se afförande medel.

laxsläktet, Salmo L., Anacanthini. Blank- l. silfver-l., S. salar L., allm. i Västerhaf. o. Östersj., en sötvattensform i Vänern: t. 130 cm. l. — Bäck-l., S. eriox L., allm. i hela Skandnav., äfv. i sött vatten; t. 90 cm., benämnes på sina ställen fjällöring, laxöring, laxör l. forell. — Röding, S. alpinus L., allm. i n. Sverige, äfv. i Värmld, Vättern, Sömmen o. s. v., t. 74 cm. l.

Laxå, bruksegend. samt järnvägs-, post- o. telegr.-station i Örebro l.

laxöringen, se laxsläktet.

Layard (lärd), Sir Aust. Henry, eng. arkeol. o. statsm., f. 1817 Paris; utgräfde sed. 45 del. af Ninive o. Babylon, 61/66 understatssekret., 69 sändeb. i Madrid, 78/80 i Konstpl, d. 94 London.

Laynez, Jacobo, sp. jesuit, f. 1512, missionär, 56 Loyolas efterträdare s. jesuitgeneral, förf. t. ordensstatuterna, d. 65 Rom.

lazaris'ter, af Vincent de Paula 1624 stift. orden f. folkundervisn., själa- o. sjukvård.

Lāzarus, bibl., detsma som Eleasar, dels den af Jesus från de döda uppväckta brodern till Maria o. Marta, dels den sjuke L. förekommande i en af Jesu liknelser (Luk. 16:20). Efter honom lasarett.

Lazarus, Moritz, ty. filos., f. 1824 Posen, sed. 73 prof. i Berlin. Af betydelse inom psykologien o. språkfilos. Förf.

Lazza'ri, D., se Brabrante.

lazzaroner, fattigaste befolkn. i Neapel.

lazz'i (ladsi), it., infall utom rollen, i ital. lustsp.

league (līg), eng. sjömil = 5,567 km.

Le, Stora L. l. Lesjön, insjö i Dal, smnhänger gm Dalslands kanal m. den äfv. där belägna sjön Lelången.

Lēa, pseud. f. J. Wettergrund.

l. c. = loco citāto (lat.), på anfördt ställe.

Leake (lik), Will. Mart., eng. arkeol., f. 1777, d. 60 Brighton. Skr. om forskningarna i Grekld och M. Asien.

Leamington (lem'ingtön), ford. L.-Priors, eng. st. i Warwickshire v. Leam, 26,888 inv. Mineralkällor, badort.

Leander, 1) se Hero. — 2) pseud. f. R. Volkmann. — 3) Per Joh. Herm., filos., f. 1831 Hjälmseryd, d. 07, sed. 86 filos. prof. v. univ. i Lund. Förf.

Lear (lir), kelt. sagokon., dram. behandl. af Shakespeare.

Lebid, Abu Okail, arab. skald, f. 575, d, 662.

Leboeuf (löböff'), Edm., fr. militär, f. 1809 Paris, d. 88, tjänstgjorde i Algeriet, Krim, Italien, 69 krigsmin., 70 marsk., s. å. fången vid Metz, sed. 71 i tillbakadragenh.

Le Brun (lö bröng), Charl., fr. hist.-mål., f. 1619 Paris, d. där 90. Ornerade stora galleriet i Versailles m. m.

Lebrun (löbröng'), 1) Ponce Denis Écouch., fr. skald, f. 1729 Paris, d. där 07, kallad d. franske Pindaros; lyr. af Frankrikes klassiska skola. — 2) Charl. Franç., hert. af Piacenza, fr. statsm., f. 1739, 95 medl. af o. 96 pres. f. de 500:s råd, 99 3:e konsul, 10 guvern. i Holland, 14 pär, d. 24.

Lecce (lett'je), st. i nedre Ital., 32,687 inv.

Lech, bifl. t. Donau, t. h., uppr. på Vorarlberg, utmynnar v. Lechsgemünd.

Lecky (läcki'), Will. Edw. Hartp., eng. hist., f. 1838 Dublin, d. 03 London. Skr. europ. sede- o. kult.-hist., Englds hist. i 18:e årh. m. m.

Leckö, kungsgård o. slott på Kållandsö i Vänern.

Leclerc (löklär), Charl. Vict. Em., fr. militär, f. 1772, 97 g. m. Nap. I:s syster Pauline, kufvade 02 upproret på St. Domingo, d. s. å. Haiti.

Leclercq (löklär), Mich. Théod., fr. skald, f. 1777 Paris, d. där 51. Skr.: Proverbes dram.

Lecluse (löklys), Charl. de, fr. läk. o. bot. (känd und. namn. Clusius), f. 1525 Arras, d. 1609 ss. prof. i Leijden. Förf.

Lecocq (lökåck'), Alex. Charl., fr. komp., f. 1832 Paris, bor därst. Skr. talr. operetter, bl. a. »Madam Angots dotter», »Giroflé-Girofla», »Lilla hertigen».

Leconte de Lisle (lökångt' dö līl), Charl. Marie René, fr. skald, 'f. 1818 Réunion, sed. 86 ledam. af Fr. akad., d. 94 Louveciennes. Lyr. o. öfvers. af antika verk.

led, ledgång, anat., fören. af 2 l, flere m. brosk beklädda ben, så att de kunna röras i vissa riktningar.

Lēda, gr. myt., dotter t. Testios, födde m. Zeus, und. skepn. af en svan, Kastor o. Polydeikes samt Helena.

leddjur, Animalia articulata L., en af djurrikets hufvudafdeln. L. äro försedda m. ledade, sidoställda lemmar; kroppen bildad af ringar (segment); sakna skelett o. andas ant. gm luftrör (trakéer) l. gälar. Kroppens hölje mer l. mindre hård t. Delas i kräftdjur, Crustacea, spindeldjur, Arachnoidea, tusenfotingar, Myriapoda, o. insekter, Insecta l. Hexapoda.

Ledebour (-bûr), Karl Friedr. v., ty. bot., f. 1785 Stralsund, 11/36 prof. i Dorpat, d. 51 München. Förf.

ledēra, lat., såra, förolämpa.

ledfossīlier, f. en geol. formation karakterist. förstening., m. tillhjälp af hka dennas ålder bestämmes.

ledgångsmöss, läk., fasta, broskartade kroppar, s. bilda sig i ledgångar o. förorsaka svåra smärtor. Måste aflägsnas gm operation.

ledmotiv, tonk. i den nyare operakomp. ett upprepade gånger återkommande motiv för att återföra minnet till en viss situation l. till viss person.

ledningsmotstånd, elektr., det motstånd, s. en elektr. ström har att öfvervinna, då han går gm en ledare.

Ledochow'sky, Mieczislaw, gref., kardinal, f. 1822 Sandomir, 66 ärkeb. i Posen-Gnesen, 74 häktad o. afsatt, 75 kard., sed. 76 i Rom, d. där 89.

Ledru-Rollin (lödry-råläng'), Alex. Aug., fr. statsm., f. 1807 Paris, 30 advok., 48 medl. af provis. reg., flydde 49 t. London, åter 70, d. 74 Fontenay. Förf.

ledungslāme, urspr. gärd t. kon. f. underlåtenhet att följa honom på härfärd; sed. ständig skatt.

Lee (li), Rob. Edm., amer. militär, f. 1807 Stratford, 61 öfverbefälh. f. sydstatsarmén i Virginia, måste 65 utrymma Richmond o. gifva sig åt Grant, d. 70 Lexington.

Leeds (lids), eng. st. i Yorkshire vid Aire, 477,000 in v. Väfverier, stor handel.

Leer (ler), st. i Hannover v. Leda, 12,348 inv.

Leeuwarden (levarden), holl. st, i Friesld, 34,098 inv.

Leeuwenhoek (lövenhuk), Ant. van, holl. naturforsk., f. 1632 Delft, d. där 23, 1:e zool., s. anställde mikrosk. undersökn.

Lefebvre (löfävr), Franç. Jos., hert. af Danzig, fr. militär, f. 1755 Elsass, sed. 73 i alla Frankrikes krig, 04 marsk., 07 hert., 14 pär, d. 20 Paris.

Leffler, 1) Magn. Gust. Mittag, mat., f. 1846 Sthm, 77 prof. Hälsingfors, 81 v. Sthms högskola, grundl. o. redig. Acta malhematica. Förf. — Hans bror 2) Leopold Fredr. Alex., filol., f. 1847 Sthm, 81/94 e. o. prof. i Upps. Förf. — Deras syster 3) Anne Charl., nov. o. dram. förf., f. 1849, 72 gift m. sekreteraren G. Edgren, efter hks död hon gifte om sig med it. hert. Caianello; d. 92 Neapel. Skref nov. Händelsevis (69), Ur lifvel (82) m. m. samt dram. Skådespelerskan (73), Sanna kvinnor (83), En räddande ängel (83), Hur man gör godt (85) m. m.

Leflô (löflå), Ad. Emm. Charl., fr. militär, f. 1804, sed. 31 i Algeriet, 48 sändebud i Petersb., 51 fängslad o. i landsflykt t. 59, 70/71 krigsmin. 71/79 sändeb. i Petersburg, d. 87 Néchoat.

Lefort (löfår), Franz. Jacq., Peter d. stores gunstling, f. 1656 Genève, sed. 75 i ry. tjänst. 94 amiral o. gen., d. 99 Moskva. Förtjänster om ry. krigsväs.

Lefrén, Joh. Pet. af, militär, f. 1784 Åbo, deltog i fälttåg. 1808 /09 o. 13, adl. 18, 30 gen.-major, 60 gen., d. 62 Sthm.

lefver, anat., organ f. gallans beredande o. afsöndr., ligger i bukhålan tätt und. diafragma o. m. sin vänstra lob framf. magen samt m. sin undre yta fastväxt vid gallblåsan; i denna magasineras dess sekret, då ej digestionen pågår; under digestionen tömmes gallan i tunntarmen.

lefverflundra, Distomum hepaticum L., t. trematoderna hör. släkte, lefver i fårs, andra djurs o. äfv. mskrs gallgångar.

lefverfläckar, oskadl. gulbruna fläckar i huden, förorsakade gm aflagring af brunt färgämne omedelbart und. öfverhuden.

lefverkis, se magnetkis.

lefversjukdomar, läk., Arter: enkel hyperemi (blodstockn.), akut l. kronisk inflammat., lefvercirrhos, fettlefver, lefverkräfta o. lefverskrumpning; gm den hos hunden utvecklade Tænia Echinococcus förorsak. sjukdom i lefvern. Gulsot hänger mycket ofta ant. direkt l. indirekt tills. m. sjukl. tillstånd i lefvern.

lefvertran, se fisklefverolja.

legāl, fr., laglig.

legāt, lat., 1) testamentarisk gåfva l. stiftelse; 2) påfl. tillfälligt sändebud, motsats nuntie.

legation, fr., 1) främm. makts diplom. beskickn. jämte därtill hör. medlemmar; 2) namn på provins. i gamla Kyrkostaten.

legāto, it., tonk., smnbundet; tecken: .

legend', lat., sägen, helgonhist.

Legendre (löschangdr'), Adr. Marie, fr. mat., f. 1752 Toulouse, prof. redan s. ung, d. 33 Paris. Skr.: Théorie des fonctions ellipt. etc. (25/32) m. m.

leger (leschē), fr., lätt, vårdslös.

legēring, förening gm smältning af 2 l. fl. metaller.

Legge (lägg), Jam., skotsk sinolog, f. 1815, sed. 76 prof. i Oxford, d. där 97. Skr. i kines. lit.

legiōn, lat., taktiska enheter inom gamla rom. armén; af olika storlek; delades i kohorter o. maniplar. L:s fältteck. en örn.

legislat|īv, fr., lagstiftande. -ūr, lagstift. makt.

legitīm, lat., laglig; enl. lag berättigad; äkta (om barn). -ation, styrkande af laglighet. -era, göra laglig, erkänna s. äkta barn. -ist', anhörig af den äldre bourbonska linjen. -itet, laglighet, äkta börd.

Legnago (lenjāgå), befäst it. st. v. Adige, 14,400 inv.

Legnano (lenjānå), it. st. v. Olona, 14,529 inv. Sl. 29/5 1176.

Legouvé (löguvē), Gab. Jean Bapt. Ernest Wilf., fr. förf., f. 1807 Paris, d. 03. Skr. talr. dram., Adrienne Lecouvreur, Les conies de la reine de Navarre m. fl., öfvers. på sv., roman. m. m.

leguān, Iguana, Sauria, zo. Vanl. l., I. tuberculata, och välsmakande l., I. delicatissima, amer. klätterödlor.

legumīn, i baljväxternas frukter förekom. ägghvitart. ämne.

legymer, fr., grönsaker.

Lehar, Franz, österrik. komp., f. 1870 Komorn, bor i Wien, bekant gm operetten Glada änkan (05).

Le Havre, se Havre.

Lehmann, Pet. Mart. Orla, dan. statsm., f. 1810 Köpenh., 48 min., 49 tillfångatag, af slesv.-holsteinarne, 61/63 inr.-min., d. 70 Köpenh. De nationalliberales ledare und. riksdagarna.

Lehnberg, Magnus, teol., vältalare, f. 1758 Södra Vi, d. 08 ss. bisk. i Link. Skr. äreminnen, predikningar m. m.

Leibniz, Gottfr. Wilh. v., frih., ty. lärd o. statsm., f. 1646 Leipzig, 72 ledam. af högsta domstol, i Mainz, 76 bibl. i Hannover, d. där 16. Sin filosofi, monadologi, har L. i talrika afhandl. mera i grunddrag antydt än metod, gmfört, o. dess hufvudlära är harmonia præstabilita l. den af Gud förutbestämda världsordningen. L. var en af uppfinn. af differentialkalkylen.

Leicester (less'tör), 1) grefsk. i mel. Engld, 2,133 kv.km., 433,994 inv.; 2) hst. L. v. Soar, 224,186 inv. Fabr.

Leicester (~), Robert, se Dudley 2.

Leichhardt, Friedr. Wilh. Ludw., ty. upptäcktsres., f. 1813 Preussen; resor i Australien 41/48, sed. ej afhörd. Förf.

Leiden l. Leijden, holl. st. vid Rhen, 56,044 inv. Univ., handel.

leidenflaska, se laddflaska.

Leighton (lētn), Fred., lord L., eng. mål., f. 1830, sed. 78 presid. vid Akad. i London, d. 96; is. myt. ämnen.

Leijden, se Leiden.

Leine, bifl. t. Aller, t. v., upprinner på Harz, 185 km. l.

Leins, Krist. Friedr. v., ty. arkit., f. 1814 Stuttgart, sed. 50 prof. där.

Leinster (lin'stör), prov. i s.ö. Irld, 19,736 kv.km., 150,485 inv. Hst. Dublin.

leiokōm = dextrin (se d. o.).

Leipzig, st. i kon.-riket Sachsen v. Elster och Pleisse, 538,000 inv. Univ., bibl., konservator., storart. förlagsbokh., mässor. Sl. 1631, 1642, 1813.

Leith (lith), st. i Skottld, Edinburghs hamn, v. Firth of Forth, 80,508 inv.

Leitha, bifl. t. Donau, t. h., 178 km., utgör en sträcka gräns mel. Österrike o. Ungarn, hvaraf österr.-ungar. monarkiens indeln. i Cis- o. Transleithanien.

Leitmeritz, böhm. st. vid Elbe, 13,075 inv. Bisk.

Leitner, Gottlieb Will., eng. lingvist o. res., f. 1840 Budapest, 61 prof. i London, 66/70 resor i Kaschmir, Tibet, Dardistan. Förf.

Leitrim (lītrim), grefsk. i Irld, 1,588 kv.km., 69,201 inv. Hst. Carrick-on-Shannon.

Leixner, Otto v., österr. förf., f. 1847, nu i Berlin, Skr. i konst-, kultur- o. lit.-hist., dikter, roman.

Lejean (löschang'), Guill., fr. resande, f. 1828, d. 71, resor i Turkiet, Egypt., Abessin. o. Asien. Förf.

lejonet, Felis ho, Feræ, största kattartade djur; varieteter: berber-l., F. l. barbarus, n. Afrika; senegals-l., F. l. senegalensis, o. kap-l., F. l. capensis, s. Afrika, m. fl.

Lejonhufvud, gam. sv. adl. ätt, känd sed. förra hälft, af 1400-talet. — 1) Erik Abrahamsson, riksr., afrätt. v. Sthms blodbad 1520. — Hans son 2) Abrah. Eriksson, riksr. 1540, d. 56 Viborg. — Hans syster 3) Margareta, se Margareta (drottn.). — Hennes bror 4) Sten Eriksson, riksr., f. 1518, 40 riddare, 54 riksr., 61 frih., 63/65 i dan. fångensk., undgick v. Sturemord. att bli mördad; sårad o. död Sthm 68. — Hans syster 5) Märta, se und. Sture. — Hennes brorson 6) Axel Stensson, gref., riksr., f. 1554 Jönköp., 86 riksr., 1600 bisittare i domstol. v. Link. riksd., flydde s. å. till Tyskld, d. där på 1620-talet. Hans afkomlingar, se Lewenhaupt.

lekatten, se vesslan.

lekman, gr., icke-präst.

lektion, lat., undervisning, undervisningstimme. Lek'tor, lärare i högre klasser v. allm. läroverk m. m. Lektyr, läsning.

Leland (līländ), Charl. Godfroy, amer. humor. förf., f. 1824 Philadelphia, bosatt dels i Lond., dels i Florens, d. där 03, förf. burleska ber.

Lely, Sir Peter, se Faes.

Lelången, se Le.

Le Mans, hst. i fr. dep. Sarthe v. Sarthefl., 63,272 inv. Bisk., domkyrka, industri och hand. Slag 12/1 1871.

Lemberg, hst. i Galizien, 180,000 inv., 3 ärkeb., univ. Handel.

Lemke, Joh. Fil., batalj mål., f. 1631 Nürnberg, 83 till Sthm, d. där 1711.

lemmeln, se lämmeln.

lemniskāta, gr., mat., sdn kroklinje af 4:e grad., att rektangeln af afstånden från en godtyckl. pkt t. 2 gifna sdna = kvadrat. på halfva afstånd. mel. dessa; har form af en liggande 8; viktig i optiken.

Lem'nos, turk. ö i Egeiska haf., 454 kv.km., 27,100 inv. Turk. 1657. Huf.-ort: Lemni l. Kastro.

le'mur, Maki, Lemuridæ, halfapa på Madagaskar o. angräns. öar; lätt tämjbar. Mormākin, L. macaco, svart till rödbrun, 90 cm. l. Kattan, L. catta, grå t. roströd, 35 cm. l., m. 50 cm. l. svans.

Lemvig, dan. st. i Nörrejylld, v. Limfjorden. 3,207 inv.

Lena, by i Skarab. l., sl. 1208.

Lena, fl. i Sibirien, uppr. på Balkan, utmynn. i N. ishaf., 4,820 km. l., omr.: 2,₄ mill. kv.km.

Lenau, se Strehlenau.

Lenclos (langklå), Anna de, vanl. kall. Ninon de L., f. 1615 l. 16 Paris, d. där 05 l. 06. För sin skönh. o. kvickh. ryktbar hetär.

Lennander, Karl Gust., kir., f. 1857 Kristianstad, 88 med. dr, 91 prof. i kir. i Upps., d. 08. L. ansågs på sin tid som en af de förnämste auktorit. rörande blindtarmsinflammat.

Lenné, Pet. Jos., ty. trädgårdsarkit., f. 1789 Baden, d. 66 Potsdam s. direkt. där.

Lennep, Jak. van, holl. förf., f. 1802 Amsterd., d. 68 Oosterbeek. Skr. romaner, dramer m. m.

Lenngren, Anna Maria, särd. populär skaldinna, f. Malmstedt 1754 Upps., g. m. kommerseråd. L. 80, d. 17 Sthm. Skr.: Thekonseljen (75), féerikomed. Arsène (79) samt de först efter hennes död utkomna »Skaldeförsök» (praktuppl. 84).

Lenormand (lönårmang'), Marie Anne Adel., fr. spåkvinna, f. 1772 Alençon, 09/14 förvist, d. 43 Paris. Skr. sina memoarer.

Lenormant (~), Frç., fr. arkeol., f. 1837 Paris, d. där 83. Skr. talr. arb. rör. den äldre kulturhist.

Lenôtre (lönåtr), André, fr. trädgårdskonstn., f. 1613 Paris, d. där 1700. Skapade den fr. rätliniga trädgårdskonsten.

Lénström, Karl Jul., lit.-hist., präst, f. 1811 Gäfle, sed. 45 kyrkoh. i ärkestift., d. 93. Skr. i lyrik, lit.-hist. m. m.

len'to, it., tonk., långsamt.

Lenz, 1) Jak. Mich. Reinh., ty. förf., f. 1750 Livld, d. 92 Moskva. Skr. dramer m. m. — 2) Heinr. Osk., ty. geol. o. Afrikares., f. 1848 Leipzig, sed. 85 prof. i Czernovitz.

Leo, namn på 13 påfvar, märkl.: 1) L. I, d. st., 440/461, höjde rom. kyrkans anseende, kan betraktas ss. d. 1:a påfven. — 2) L. X, egentl. Giov. de Medici, son t. Lorenzo de M., f. 1475 Florens, 13/21 påfve; gynnade konst o. vetensk., praktälsk., religiöst indifferent. — 3) L. XII, egentl. Annibale della Genga, f. 1760, påf. 23/29. Jesuitvänl. — 4) L. XIII, egentl. Gioacch. Pecci, f. 1810 Anagni, 53 kardinal, 78 påfve, d. 03.

Leoben, österr. st. i Steiermark v. Mur, 10,224 inv. Bergsakad. Fred 18/4 1797.

Leobschütz, preuss. st. i Schles. v. Zinna, 12,629 inv.

Léon, 1) ford. sp. kon.-rike, 39,475 kv.-km., nu prov. L., Salamanca o. Zamora; 2) sp. prov., 15,377 kv.km., 386,083 inv.; 3) hst. i prov. L., v. Torio, 15,580 inv. Domkyrka, bisk.; 4) hst i Nicaragua, 34,000 inv. Petruskatedral; 5) L. de los Aldamas, st. i Mexico, 63,263 inv.

Leonardo da Vinci, se Lionardo.

Leoncavall'o, Ruggiero, it. komp., f. 1858 i Neapel. Komp. operorna Pagliacci (sv. Pajazzo), La Bohème m. fl.

Leo'nidas, 491 f. K. kon. af Sparta, stupade 80 v. Termopylai.

leonīder, de stjärnfall, s. ungefär hvart 33:e år inträffa omkr. d. 14 november.

leonīnisk vers, hexametrar o. pentametrar med rimmad midt (hufvudcesur) o. slut.

leopard, Felis pardus, Feræ. L., F. p. anliquorum, 2,₄ m. l.; kroppen beströdd m. runda fläckar, grundfärgen blekt rödgul, Afrika. Pantern, F. p. panthera, 2,₈ m. l.; öfverkroppen utom hufvudet m. ringform, fläckar, grundfärgen ljust ockergul, i s. Asien, Sundapantern, F. p. variegatus, tätt m. mörka fläckar, grundfärgen mörkt grågul; Stora Sundaöarna.

Leopar'di, Giacomo, it. gref., patriot., lyr., f. 1798, d. 37 Neapel.

Leopold, furste af Anhalt-Dessau, kallad »Der alte Dessauer», f. 1676, reg. 93, deltog i fälttåg. i Nederl., It. o. Frankr., 12 preuss. fältmarsk., i schles. kriget 40/42, d. 47. Hård regent, grundl. af Preuss. stränga disciplin.

Leopold I, storhert. af Baden, gref. af Hochberg, son t. markgref. Karl Fredr., f. 1790, reg. 30, flydde 49, d. 52, förm. m. Gust. IV Ad:s dotter Sofia Vilhelm:a.

Leopold, kgr af Belgien: 1) L. I, son t. hert. Frans af Sachsen-Koburg, f. 1790 Koburg, afslog 30 Greklds krona, 31 kon. af Belgien, d. 64. Klok o. frisinnad. — Hans son 2) L. II, f. 1835 Brüssel, reg. 65, d. 09. Intresserad för upptäckt. i Afrika, Kongostatens beskyddare.

Leopold, rom.-ty. kejs.: 1) L. I, son t. Ferd. III, f. 1640, kon. af Ung. 55, af Böhm. 56, kejs. 58, befriade Wien 83 o. Ungarn 87 fr. turkarne, d. 05. Klerikal o. svag. — 2) L. II, son t. Frans I o. Maria Teresia, f. 1747, kejs. 90, förbund med Preuss. mot Frankr., d. 92.

Leopold, Karl Gust. af, skald, f. 1756 Sthm, 99 kansliråd, adl. 09, statssekr. 18, blind 19, d. 29. Skr. traged. Oden l. asarnes invandring, Virginia, satirer, skämts. dikter m. m. Samlade skrifter (1800/33), 6 bd.

Leopoldsorden, 1) belg. ord., stift. 1832, 4 klass.; 2) österr. ord., stift. 1808, 3 klass.

Leopoldville (-vill), station i Kongostaten vid nedre Kongo.

Lepan'to, ford. Naupaktos, gr. st. v. L.-viken, 7,066 inv. Hamn. Slag 7/10 1751.

Lepidop'tera, gr., se fjärilar.

Lēpidus, Marc. Aemil., 43 f. K. triumvir jämte Octavius o. Antonius, d. 13 f. K. ss. pontifex maximus.

Leporell'o, don Juans betjänt i Mozarts opera »Don Juan».

leporīder, bastarder af hare och kanin.

Lep'sius, Karl Rich., ty. egyptol., f. 1811 Naumburg, 42/46 ledare af vetensk. exped. i Egypt., d. 84 ss. regeringsråd i Berlin. Skr. om Egyptens och Etiopiens minnesvårdar.

Leptot'rix Kg., Schizomycetes, mikrob l. mikroskop. växt i form af fina trådar. L. buccalis, i gula massan mel. mskors tänder, anses framkalla röta i dem. L. pulmonalis anträffas stundom v. lungbrand.

lera, geol, återstoden af lerjordshaltiga dubbel-silikats förvittring; består hufvudsakl. af kiselsyr. lerjord; mjuknar i vatten o. är i fuktigt tillstånd plastisk. Olika sorter äro: krukmakar-l., eldfast l., s. inneh. mycket kisel, porslins-l. (kaolin), salt-l., s. inneh. koksalt.

Lerche, Vincent Stoltenberg, nor. mål., f. 1837 Tönsberg, d. 94 Düsseldorf.

Lerdo de Tejada (-schāda), Sebast., f. 1827 Vera Gruz, 72/76 pres. i Mexico, d. 89.

Lerīda, 1) sp. prov., 12,151 kv.km., 274,590 inv.; 2) hst. i L. v. Segre, 21,432 inv.

lerjord, aluminiumoxid. kristall. l. amorft min. Kallas i kristalliseradt, renadt tillst. korund, rubin, safir, smärgel. Kiselsyr. l. är, is. i dubbelföreningar, en högst viktig beståndsdel af den fasta jordskorpan.

Ler'ma, Franc. Gomes de Sandoval y Rojas, sp. hert, f. omkr. 1550, min. 98/18, utrustade «armadan», d. 25.

Ler'montov, Mich. Jurgev., ry. skald, f. 1814 Moskva, d. 41 Kaukasus. Skr. epos, dikter, roman, m. m.

le roi est mort, vive le roi (löråa' ä mår, vivv löråa'), fr., konungen är död, lefve (den efterträdande) konungen.

Leroy-Beaulieu (löråā-båljö), Pierre Paul, fr. statsekon., f. 1843 Saumur, sed. 72 prof. i Paris. Frihandlare.

lerskiffer, lätt klyfbar, gråaktig-svartgrå bergart. Man särskiljer bergskiffer fr. Harz, Nassau, Dal m. m., griffelskiffer, urlerskiffer, beståndsdel af urbergen.

lervaror, af lera formade, brända, ofta glaserade varor. Man skiljer mel. krukmakarvaror, af krukmakarlera m. ogmskinl. glasyr, terrakotta, fajans, af rödaktig lera m. hvit glasyr, brun fajans m. brun glasyr, fin l. eng. fajans, af hvit lera m. gmskinl. glasyr, stengods, af färgad lera med l. utan glasyr, o. porslin (se d. o.).

Le Sage (lö sāsch), Alain René, fr. skald, f. 1668 Bretagne, d. 47 Boulogne. Skr. de hum. roman. Gil Blas, Le diable boiteux m. m.

Les'bos, turk. ö i Egeiska baf. v. asiat. kusten, 1,750 kv.km., omkr. 125,000 inv. Prod.: olja, vin, sydfrukter. Hst. Kastro.

les extrèmes se touchent (läs eksträm sö tûsch), fr., ytterligheterna beröra haa.

Lesīna, österr. ö v. Adriat. haf., 303 kv.km., 3,820 inv. Hst. L., 2,000 inv.

Lesjöfors, stor bruksegendom i Värmland.

Leskovatz, st. i Serbien, omkring 13,700 inv.

Lespes (läspäss'), Ant. Jos. Nap. Leo (pseudonym Timothée Trimm), fr. publ., f. 1815, d. 75 Paris. Grund. 62 »Le petit journal».

Lessebo, pappersbruk i Kronob. l.

Lesseps', Ferd. de, fr. vicomte o. ingen., f. 1805 Versailles, 48 sändeb. i Madrid, 54 planen t. Suezkanalen, som fullbordades 69, sed. 80 syssels. m. Panamakanal., d. 94.

Lessing, Gotth. Ephraim, en af Tysklands förnämste skriftst. och krit., f. 1729 Kamenz, 60 guvernsekret. hos Tauentzien, 69 bibl. Wolfenbüttel, d. 81 Braunschweig. Af betyd. inflyt. på ty. lit:s utveckl. Skr.: Laokoon, M. v. Barnhelm, E. Galotti, Nathan der weise.

Le Sueur (lö syör), Eust., fr. mål., f. 1617, d. 55 Paris.

Leszczinski (leschtsch-), Stanislav, pol. kon., se Stanislav L.

letargī, gr., fullkomligt känslolöst tillstånd; tages stundom i bemärk. skendöd.

l'état, c'est moi (leta' sä måa'), fr., staten, det är jag; Ludv. XIV:s valspråk.

Lēte, gr. myt., fl. i underjorden.

Letō, lat. Latona, gr.-rom. myt., en af Zeus' älskarinnor, mor till Apollon o. Artemis l. Diana.

letter, indo-europ. folkstam i Kurld o. Livld.

Letterstedt (eg. Lallerstedt), Jak., mecenat, f. 1796 Vallerstad, måste f. skuld lämna fäderneslandet, 41 konsul o. 57 gen.-konsul Kapstaden, d. 62 Paris. Storartade donationer t. sv. vetenskapsakad.

lettres de cachet (lättr dö kaschē), fr., kungl. bref om arrester. i Frankr. före 1789 års revol.

Letälfven, t. en del gränsfl. mel. Värmld o. Närike, utlöper i sj. Skagern, 215 km. l.

Leu (löj), Aug. Wilh., ty. landskapsmål., f. 1819 Münster, bosatt i Düsseldorf, d. 97. Alp- och nor. landskap.

Leuchtenberg, 1) ford. landgrefsk. i Öfre Pfalz, omkr. 220 kv.km. m. huf.-ort L., v. Luhe; slott. — 2) Eugène Beauharnais, hert. af L., furste af Eichstädt, f. 1781, son t. den 1794 giljot. vicomte B. och Josephine Tascher de la Pagerie, Nap. I:s 1:a gem., 04 fr. prins, 05 v. kon. af Ital, 07 adopt. af Nap., 10 storhert. af Frankfurt, 12 öfverbefälh. i Ryssld, 13 i Ital., fick 17 af sin svärfar Maximil. af Baiern landgrefsk. L., d. 24 München. — Hans son 3) Karl Aug. Eug. Napol., f. 1810 Milano, var 35 und. 2 mån. form. m. Maria II da Gloria i Portugal, d. s. å. — Dennes bror 4) Maximil. Jos. Eug: Nap., f. 1817 München, sed. 39 i Petersb., d. där 52. — At de 4 döttrarna till 2 blef Josefina form. m. sederm. kon. Oskar I af Sverige-Norge o. Amalia m. kejsar Pedro I af Brasilien.

Leuckart (löj-), Karl Geo. Friedr. Rud., ty. zool., f. 1823 Helmstädt, sed. 70 prof. i Leipzig. Utveckl. läran om intestinalmaskarna.

Leufsta, se Löfsta.

leukemī, gr., läk., sjukdom, karakteriserad därigm, att de hvita blodkropparnas antal betydl. tilltar, medan de rödas samtidigt aftar. Leder till afmagring. blödningar, feber, äfv. t. döden. Botemedel: arsenik o. järnpreparat.

leukōm, gr., läk., hvit fläck på hornhinnan på mnskors och äfv. på djurs ögon, vanl. följd af föreg. inflammation.

Leukotēa gr. myt. = Ino (se d. o.).

Leuktra (lev-'), g. geogr., st. i Boiotien. Epameinondas' seger 371 f. K.

Leuthen (löjt-), by i Schles., 900 inv. Slag 5/12 1757.

Lewald, 1) Aug., ty. förf., f. 1792 Königsberg, d. 71 München. Skr. is. om teatern. — 2) Fanny, ty. förf., änka eft. Ad. Stahr, f. 1811 Königsberg, d. 89 Berlin.

Levanger, nor. st. i Nedre Trondhjems amt v. Trondhjemsfjord., omkr. 1,000 inv.

Levan'ten, västasiat. Medelhafsländerna jämte Turkiet o. Grekld.

levantīn, kypradt sidentyg fr. Levanten.

Lewenhaupt, grefl. gren af sv. ätten Lejonhufvud, gm Axel Lejonhufvud, s. 1600 rymde t. Tyskld o. hvars afkomlingar omkr. midten af 1600-talet antogo namnet L. — 1) Adam Ludv., gref., milit., f. 1659, 1703 gen.-maj., segr. v. Gemäuerthof 05 öf. ryssarne, gen.-löjtnant s. å., 06 gen., led nederlag v. Ljesna 08, fånge vid Pultava 09, d. i Moskva 19. — Hans kusins son 2) Charles Em., gref., milit. o. polit., f. 1691 Sthm, v. Gadebusch 12, 22 gen.-maj., en af hattarnes chefer, 41 öfverbefälh. Finld, 42 arresterad f. uppgifvandet af Fredrikshamn, 43 dömd o. afrättad i Sthm.

lever (lövē), fr., tid f. uppstigandet; morgonuppvaktning, is. hos furstar.

Lever (līvör), Charl. Jam., irl. romanförf., f. 1806 Dublin, d. 72 Triest.

Leverrier (lövärriē), Urb. Jean Jos., fr. astron., f. 1811 St. Lô, d. 77 ss. direkt. för observ. i Paris; uppt. gm beräkn. planet. Neptunus.

Levertin, Osk., skald o. litt.-historiker, f. 1862 Norrk., sed. 94 prof. i Sthlm, d. 06 Sthlm. Utgaf Gustaf III som dram. förf. (94), Dikter (01), noveller m. m.

Lewes (ljûis), Geo. Henry, eng. förf., f. 1817 London, d. där 78. Skr.: Biographical hist. of phil. m. m.

leviātan, hebr., enl. Ijobs bok ett hafsvidunder.

Le'vico, köp. i Tyrolen, källor m. arsenikhalt. vatten.

Lewis (ljûis), d. största bl. Hebriderna, huf.-ort Stornoway.

levīter, de af Levis afkoml., s-användes t. den lägre judiska tempeltjänst. Leviticus = 3:e Mose bok.

Levkōsia, nu Nikosia, hst. på Cypern, i inre landet, 11,200 inv. Fästn., handel.

lex'ikon, gr., alfabet, ordnad ordförteckning öf. ett språk jämte bifogade förklaringar.

Lexington (lex'ingtön), 1) st. i Kentucky, 26,369 inv. Univ. 2) by i Massachusetts. Slag 19/4 1775.

leydenflaska se laddflaska.

Leydig, Frz v., ty. zool., f. 1821 Rothenburg, sed. 75 prof. i Bonn.

Leys, Hendr., belg. baron o. mål., f. 1815 Antwerp., d. där 69.

Lha-sa, Hlassa l. Lassa, hst. i Tibet, 3,565 m. of. haf.; 25,000 inv. Säte f. Dalai lama.

l'hombre (lång'br), fr., i 14:e årh. i Spanien uppf. kortspel.

L'Hôpital l. L'Hospital (låpital'), Mich. de, fr. statsm., f. 1505 Auvergne, 60/65 kansler, d. 73 vid Etampes.

li, kines, längdm. = 578,₃ m.

liaison (-äsång'), fr-, förbindelse, kärleksförhållande.

liāner, fr., trop. slingerväxter.

lias (lejas), se juraformationen.

Libanon, hebr., syr. berg längs Medelh., 165 km. l. o. 1,700/3,000 m. h. Ceder, vin; bebodt af druser o. maroniter; ö. därom och parall, därm. Anti-L.

libation, lat., dryckesoffer hos de gamle grek. o. romarne; dryckesgille.

Libau, st. i Kurld v. Östersjön, 64,505 inv. Hamn, hafsbad, hand.

libell', lat., böne-, klago- l. smädeskrift; i vademål kärandens 1:a inlaga t. hofrätt.

liber, lat., bok, skrift.

liberāl, lat., frikostig; frisinnad. L.-konservativa l. fritt konservativa, ty. polit. parti. s. sträfvar f. framåtskridande und. skonande af d. bestående.

Libēria, negerrepubl. i öfre Guinea, 95,400 kv.km., 1,₅ mill. inv. (negrer), hvaraf 18,000 civiliserade. Hst. Monrovia, omkr. 3,000 inv. L. grund. 1822, sed. 47 själfständ. Pres. Arthur Barclay, sed. 04.

Libērius, påfve 352/366. Helgon.

liber'tas, lat., frihet; frihetens personifikation.

liberté, égalité, fraternité, fr., »frihet, jämlikhet, broderskap», d. stora fr. revolutionens valspr.

libertīn, fr., vällusting.

līberum veto, »jag förbjuder det fria», i forna kon.-riket Polen hvarje riksdagsm. tillkommande rätt att inlägga sin gensaga mot misshagl. riksdagsbeslut.

libra, sp. vikt = 460 gr.

libration, lat., astron., en skenbar oregelbundenhet i månens rörelser, gm hkn något af den från oss vända månhalfvans kanter blir synligt.

libretto, it., tonk., »liten bok», operatext.

libsticka, Levisticum Koch, Umbelliferæ, L., L. officinale Koch, bekant för sin vidriga smak och äckliga lukt, begagnas i djurmedicinen.

lībitum, lat., välbehag, godtycke.

Lībyen, g. geogr., n.ö. del. af Afr. Libyska öknen, ö. del. af Sahara.

licens', lat., tillåtelse; af patentinnehaf. meddel. tillstånd att begagna patenträtten.

licen'tia poētica, lat., poetisk frihet.

licentiāt, lat., högsta akad. examen i Sverige.

Lichtenberg, Christ., ty. fys. och förf., f. 1742 v. Darmstadt, d. 99 ss. prof. i Göttingen. Skr. talrika små kvicka uppsatser.

lichtenbergska l. elektr. figurer uppkomna gm en elektr. ströms inverkan på en hartskaka o. dennas beströende m. mönja o. lycopodium.

Lichtenstein, st. i Sachs. vid Rödlitz, 7,500 inv.

Licīnius, 1) Gajus L. Calv. Stolo rom. folktribun, gmdref 367 f. K., plebejernas likställigh. m. patricierna. — 2) Cajus Flav. Valerius Licinianus, 307 Galerius' medkejs., 323 slagen af Constantin d. st, 325 afrättad i Tessalonika.

Lick-observatoriet, ett på Mount Hamilton i N.-Amer. liggande o., uppkalladt efter den amer. donanatorn J. Lick (f. 1796, d. 70).

Lidan, å. i Västergötl. uppr. i Grofvare-sj. n.v. om Ulricehamn, utfaller v. Lidk. i Vänern, 96 km. l., omkr. 2,000 kv.km.

Lidén, Joh. Henr., lärd, f. 1741 Linköp., 76 tit. prof., d. 93 Norrköp. Storartade donationer. Skr.: Catalogus disputationum etc. (70/ 80), 5 bd.

Lidforss, Volt. Edv., universitetslär., f. 1833, 78/01 prof. i nyeurop. lingvistik i Lund., sed. medl. af Nobelinst. Förf. fr. o. ty. läroböcker, öfvers. Cervantes, Dante m. m., d. 10. — Hans son 2) Bengt, vetenskapsm., f. 68 Lund, fil. d:r 93, doc. 97, prof. i botanik i Upps. 10, socialist. förf.

Lidingö, ö i Östersjön, n.o. om Sthm.

Lidköping, st. i Skarab. l. vid Lidans utl. i Vänern, 6,660 inv. (08). Stadspriv. 1446 o. 1670.

Lidner, Bengt, skald, f. 1757 Göteborg, 80/82 v. sv. legationen i Paris, d. 1793 Sthm. Skr.: Spastaras död, Medea, sorgspel. Erik XIV m. m. Saml. arb. (88/89, 8:e uppl. 1878). Lie (lī), Jonas Laurits Edemil, nor. skald, f. 1833 Buskeruds amt, sed. 82 i Paris, d. 08 Kristiania. Skr.: Tremastaren fremtiden (72), Fortællinger og skildringer fra Norge (75; båda öfvers. på sv.), En malström (85) m. m.

liebfrauenmilch (lib-), mildt rhenskt vin fr. Worms.

Liebig (li-), Just. v., frih., ty. kem., f. 1803 Darmstadt, 52 prof. i München, d. där 73. L:s hufvudsakl. arb. röra sig inom organ, o. agrikulturkem. Statyer i Darmstadt och München.

Liebknechf, Wilh., ty. social-demokrat, f. 1826, d. 00.

Lieblein, Jens Dan. C., ber. egyptolog, f. 1827, sed. 76 prof. i Kristiania. Förtjänster om egypt. kronologien.

Liebmann, Freder. Mik., dan. bot., f. 1813, 52 prof. i Köpenh, d. 56. Skr.: Flora danica, m. m.

Liebreich (lib-), Matth. Eug. Osk., ty. kem. och farmakol., f. 1839, sed. 72 prof. i Berlin. Införde kloralhydrat som sömngifvande medel.

Liechtenstein (licht-), själfständ. furstend. mel. Tyrolen o. Graubünden. 159 kv.km., 9,650 inv. Bel. katolsk. 1719 riksfurstendöme, bestående af grefskapet Vaduz och herrskapet Schellenberg. 1862 konstitut. förf., 68 krigsstyrkan upplöst. Högsta förvaltningen under hofkansl. i Wien. Furste Johan II, sed. 58. Resid.: Wien o. slottet Feldsberg i n. Österr.

Liedbeck (lid-), Per Jak., läk. och homöopat, f. 1802 Trosa, d. 76 Sthm. Förf.

Liége (liäsch), ty. Lüttich, 1) belg. prov., 2,895 kv.km., 863,254 inv. 2) hst, i L. v. Maas och Ourthe, 213,000 inv. Citadell, fabr., katedr., regeringspalats, univ., handelsskola, polytekn. akad., bisk., storart. vapenfabr. Slag 1792.

Liegnitz (lig-), 1) reg.-omr. i Schlesien, 13,622 kv.km., 1.128,900 inv. 2) hst. i L. v. Katzbach, 54,382 inv. Slott, fabr.

liēr|a, fr., förena, förbinda, -ad, nära förbunden; besläktad.

lieue (ljö), fr., se mil.

Lieven, Dorothea, furstinna af, den s. k. Europas diplomat. sibylla, f. 1784, furst v. L:s gemål, änka 39, sed. bosatt i Paris, gjorde sina salonger till en saml.-plats för polit. notabiliteter, d. 57.

lif, fysiol., uttrycket f. sammanfattn. af de i animal. o. vegatab. organismer befintl. cellernas verksamh., s. framför allt ger sig till känna gm bestämda förändring. i ämnesomsättningen.

lifegenskap, i medelt. uppkomm. ofrihetstillstånd, hvarigm jordägares underhafv. voro f. lifstid. o. und. inskränkning af den personl. frihet, (ss. val af boningsort, giftermål m. m.) bundna vid sina herrar; mildare än slafveri l. träldom, o. de lifegna voro under lagens skydd. L. upphäfdes i England i slut. af 16:e årh., i Frankr. 1789, i Preuss. 1806; i Tyskland 1830 o. 48, i Ryssland 1861/63.

lifförsäkring, se försäkring.

lifgeding, ty., i Sverige område, s. af änkedrottn. fick innehafvas und. hennes lifstid. Förbjöds redan i 1720 års regeringsform.

lifränteförsäkring, se försäkring.

liga, it., förbund; hist. märkl.: 1) l. i Cambrai 1508 mot Venezia; 2) den s. k. hel. l. 1511 mot fransm. i Ital.; 3) kat. l. i Frankr. 1585 mot hugenott.; 4) d. katol. l. i Tyskld 1609 mot protestant.

ligament', lat., anat., band t. förening af ben o. brosk.

ligatūr, lat., kir., omknytning und. bindn. af blodkärl, svulster m. m.; tonk., smnbindn. af 2 lika noter, lika skola hållas ut s. en; boktr., typ med smngjutna skrifttecken (t. ex. ff., fl.).

ligist, medlem af en liga.

Ligny (linjl), by i Belgien. Slag 10/6 1815.

Liguōri, Alfonso Maria de, kat. helg., f. 1696 Neapel, stift. redemptoristernas ord. 32, bisk. 62, d. 87, kanonis. 1839. Ifrade för dogm. om jungfru Marias obefläck. afleles. Förf.

Ligūrien, landsk. i Ital., vid Liguriska vik., 5,282 kv.km., 1,077,500 inv. Hst. Genua.

Liguriska republiken, namn på forna republ. Genua (se d. o.).

liguster, Ligustrum L., Oleaceæ. L. vulgare L. i mel. o. s. Europa, främre Asien, N.-Amer.; planteras ofta t. häckar; veden svarfmaterial, bären färgämne, blommorna föda f. bi.

Li-hung-chang, kin. statsm., f. 1821, bereste Europa 96, 99 vice-kon. af Kanton, ledde 01 fredsunderh. med europ. makter, d. s. å. Peking.

lik|förbränning, hos flere gaml. folkslag, bl. a. skandinaverna, brukligaste sättet att öfverlämna människokrop. åt förgängelsen. Frågan om l. väcktes ånyo i midten af 19:e årh. och har oaktadt allt motstånd kommit därhän, att krematorier finnas i Ital., Tyskld (Gotha), Engld, Förenta stat., Brasilien, Valparaiso, Danmark, Norge. Sv. l.-föreningen bild. 31/5 1882 och krematorier finnas i Sthlm och Gbg. — -gift, ett ännu ej med säkerhet bekant ämne, som, vid obduktioner o. d. inkommet i friska mnskors saftmassa, kan förorsaka lifsfarlig sjukdom; antagl. utgöres det giftiga ämnet af någon eller några arter af de s. k. sårbakterierna. Symtomen äro en sårförgiftnings. Behandl: att låta såret så mycket s. möjligt blöda ut, hvarigm det skadl. ämnet utspolas; sårets behandl. m. sublimat- l. karbolsyrelösn. l. m. lapis infernalis. — -stelhet, uppkommer gm stelnandet af myosinet ett ägghviteämne i muskeln.

liktare, stor båt l. pråm, hvarm ed last föres till l. från fartyg.

liktōrer, lat., en rom. diktator l. konsul ledsagande tjänare, lika ss. symbol af öfverhetspersonens makt buro fasces (se d. o.).

liktorn, på l. mel. tårna l. und. fotsulan gm tryck uppkommen hornartad bildn. i öfverhudsväfnaderna. Botemedel: uppmjukning gm ättiksyra l. plåster och bortskäm, samt s. k. liktornsringar.

likör, fr., namn på en mängd spritdrycker, beredda af sprit, socker, flyktiga oljor l. aromat. ämnen.

liljan, Lilium Tourn., Liliaceæ. Allm. äro: brandgula l., L. bulbiferum L., vild å Billingen o. Kinnekulle, kroll- l. l. kejsarkronan, L. martagon L., och hvita l., L. candidum L., fr. orienten; välluktande.

Liljefors, 1) Bruno Andr., djur- o. landsk.-mål., f. 1860 Uppsala. Hans förnämsta arb. äro: Tjäderspel, Tjäderskytt, Sträckande svanor m. fl. 2) Ruben, tonsättare, f. 71, 08 medl. af Mus. ak.

Liljegren, Joh. Gust, arkeol. och hist., f. 1789 Smal., 26 riksantikvarie, 35 riksarkivarie, dränkte sig 37. Skr.: Runurkunder, Runlära m. m., utg. Nord. fornlämningar (i fören. m. Brunius) och Sv. diplomatarium, 2 bd (i fören. m. Hildebrand).

liljekonvalje, se Convallaria.

Liljencrantz (förut Vesterman), Joh., finansm , f. 1730 Gäfle, adl. 68, frih. 77, riksr. 86, 89/12 pres. i kommerskoll, grefve 12, d. 15.

Liljenstedt (förut Paulinus), statsman, skald, f. 1655 Björneborg, adl. 90, 13 frih., 19 riksr. och grefv., d. 32 ss. pres. i Wismarska tribunal.

Liljestråle (förut Bröms), Joak. Vilh., ämbetsm., vitterlekare, f 1721, adl. 56, justitiekansl. 72/79, d. 07.

liljor, sed. 12:e årh. en af 3 l. best. vapenbild i fr. kgrnes vapen, num. den äldre bourbonska grenens vapen.

Lilla Belt, se Belt.

Lilla Edet, handels- o. fabriksplats i Älfsb. l. vid Göta älf.

Lilla hunden, se Hunden.

Lile (līl), fr. befäst st. vid fl. Lys, 206,000 inv.

Lillehammer, nor. st. i Kristians amt, vid n. ändan af Mjösen, anl. 1827, 3,108 inv.

Lillie . . ., se Lilje . . .

Lill'iput, i Swifts »Gullivers resor» namn på ett sagoland med dvärglik befolkn.

Lilljeborg, Vilh., zool., f. 1816 Hälsingborg, 54/82 prof. i Upps., d. 08. Skr.: Sveriges o. Norges ryggradsdjur (B. 1 — 3) m. m.

Lilljekvist, Joh. Fredr., arkit., f. 63 Sthm, sed. 95 slottsarkit. å Gripsholm, där han utfört omfattande restaureringsarb., har äfv. utfört restaur. af Strängnäs domk. jämte ritn. till villor m. m.

Lill-Ryssland, förr benämn. på nuvar. ry. guvern. Kiev, Poltava, Tjernigov o. Charkov.

Lilly, se Lyly.

lim, i varmt vatten lösl., kväfvehalt. ämne, s. framställ, gm kokn. af affall vid garfn., oxfötter, tarmar o. s. v.

Lima, hst i Peru v. Rimacfl., 145,000 inv. Domkyrka, ärkeb., univ. Ofta jordbäfn.

Limburg, ford. hertigd., 1794 fr., 1814 holl. prov., 39 del. i: 1) nederl. L., 2,204 kv.km., 255,359 inv., hst. Maastricht: 2) belg. L., 2,204 kv.km., 309,752 inv., hst. Hasselt.

Lim'erick, grefsk. i Irld vid Shannons mynning, 2,775 kv.km., 200,000 inv. Hst. L. vid Shannon o. Atlanten, 146,018 inv.: hamn.

Limfjorden, en i Nörrejyllands ö. kust djupt inskjut. fjord af Kattegatt, hkn gm en kanal är förbund. m. Nordsjön. 158 km. l., arealen 1,500 kv.km.

Limhamn, köping i Malmöh. l., 9,312 inv. (08).

lim'ited, eng., kallas t. ex. ett bolag, i hkt hvarje medlem end. ansvarar med sin däri gjorda insats.

limit|ation, lat., begränsning. -era, begränsa, inskränka.

Limoges (-måsch), hst. i fr. dep. Haute-Vienne, vid Vienne, 59,300 inv. Domkyrka, bisk.

limonād, it., läskedryck af socker, citron o. vatten.

Limousin (-musäng'), ford. fr. grefsk., nu dep. Corrèze, större del. af Haute-Vienne saml del. af Creuse o. Dordogne. Hst. Limoges.

lin, Linum, Lineæ. L. usitatissimum, vildt i Mingrelien, odlas i Gamla världen, förnämligast Europa, o. N.-Amer. Bastcellerna anv. t. tyg, fröna i med. o. t. pressn. af linolja, hvarvid återstoden formas t. linfrökakor (kreatursfoder); frökapslarna fördrifva svarta kornmasken (Calandra granaria). L.-fibrerna äro långa, otvinnade. Kungs-l., L. usit regale, blir 1/1,₃ m. h.

Lināres, st. i sp. prov. Jaen, 38,245 inv. I närhet, blygrufvor.

Lincoln (lin'könn), eng. grefsk. v. Nordsjön, 6,853 kv.km., 498,781 inv. Hst. L. 48,784 inv. Bisk., den äldsta rent got. domkyrka i Europa.

Lincoln (~), Abrah., pres. i För. stat., f. 1809 Hardin County (Kent.), af låg härkomst, 36 advok., 47 medl. af kongr., 61 pres., 64 omvald, l4/4 65 på teat. i Washington skjuten af skådesp. Booth, d. dagen däreft.

lind, Tilia Tourn., Tiliaceæ, allm. växtsläkte i Europa. Träet t. slöjdvirke, inre barken t. bast, blommorna anv. i medicin.

Lind, Jenny, se Lind-Goldschmidt.

Lindau, Paul, ty. publ. o. dram., f. 1839, grund. tidn. »Die Gegenwart» o. »Nord u. Süd». Skr.: Harmlöse Briefe, reseskildr., dramer, novell, m. m.

Lindberg, 1) Will., industriidk., f. 1818 Helsingör, öfvertog 53 Tegelvikens varf i Sthm, d. där 77. — 2) Joh., Ad., medaljör, f. 1839 Sthm, 97 gravör vid myntverket. — 3) Joh. Aug., skådesp., f. 46 Hedemora, ypperlig Hamlettolkare, verksam för konstens höjande, sed. 03 sceninstruktör vid k. operan. — 4) Karl Joh., mus., prof., f. 37 Finland, konsertmäst. i Hälsingf. 63, i Sthm 69, som lärare vid Mus. Akad. 73/03, då han afgick pensionerad. Har utg. flere studieverk. — 5) Otto Emil, språkforsk., f. 50 nära Nyköping, först arbetare, sed. student 74, fil. d:r 94, prof. 98 vid Gbgs högsk. Har äfv. verkat som folkföreläsare o. skr. relig. artik. — 6) Joh. Erik, medaljgravör, f. 73, Sthm, ledam. af Konstakad. 04. Arb.: de sv. Nobelprismedaljerna (02), Karl v. Linné (07), konstindustriutställn. (09) m. fl.

Lindblad, 1) Ad. Fred., tonsättare, f. 1801 Skeninge, grund. 27 en musikskola i Sthm, d. 78 nära Linköp. Komp. oper. Frondörerna, sånger, pianostycken, mus. t. Fänrik Ståls sägner m. m. — 2) Otto Jonas, tonsättare, f. 1809 Karlstorp (Smål.), grund. 38 Lunds studentsångfören., d. 64 ss. klockare i Skåne. Komp. sv. folksång., Trollhättan, manskvartetter, körer, trion m. m. — Hans bror 3) Joh. Mik., präst, förf., f. 1817 Karlstorp, sed. 48 kyrkoh. i Lunds stift, d. 93. Skr. uppbyggelseskrifter m. m. — 3) Joh. Vilh., skriftst., f. 1818 Nyköp., sed. 62 redakt, af »Svenska jägarförbundets nya tidskr.» — 4) And. Christensson, polit., tidn.-man, f. 66 i Malmöh. län, utg. af »Ny Tid» sed. 98, ledarn, af 2:a kam. sed. 04. Socialdemokrat.

Lindblom, Jak. Axelsson, teol., f. 1746 Skeda (Östergötl.), prof. i Upps. 81, bisk. i Link. 86, ärkeb. 05, d. 19.

Linde, se Lindesberg.

Lindeberg, Anders, militär, publ., f. 1789 Sthm, deltog i fälttåg. 08/09, 13/14, 33 medarb. i Aftonbladet, 34 dömd f. majestätsbrott, men amnestierad, öppnade 42 Nya (f. d. gamla dramat.) teatern, d. 49 Sthm. Skr.: Mina drömmar, roman., dramer m. m.

Lindeblad, Assar, präst, skald, f. 1800 Lackalänga, 38 kyrkoh. i Lunds stift, d. 48. Skr. dikter, predikningar m. m.

Lindegren, 1) Karl Joh., dram., f. 1770 Lindesberg, d. 15. Skr. dram., dikter, visor m. m. — 2) Amalia, mål., f. 1814 Sthm, d. där 91. Flickan med apelsinen, Söndagsafton i en dalstuga m. fl.

Linden, först. t. Hannover, 22,400 inv. Fabr.

Linder, 1) Karl Vilh., teol., filol., lit.-hist., f. 1825 Östergötl., prof. i Lund 59, domprost i Västerås 68 o. i Linköp. 77, d. där 82. Skr.: Om grekernas theater o. skådesp., Om liturgiens betydelse etc., m. m. — 2) Nikol. (Nils), språkforsk., f. 1835 Vissefjerda, 68 lektor v. lärarinnesemin. Sthm, d. 04. Skr.: Om allmogemålet i Södra Möre, Om tilltalsord i sv. språket m. m.; redig. 75/80 »Nord. familjebok».

Lindesberg l. Linde, st. i Örebro l. v. Lindessjön, 2,684 inv. (08). Priv. 1645.

Lindesnæs, Norges sydlig. udde.

Lind-Goldschmidt, Jenny Maria, världsber. sångerska, f. 1820 Sthm, debut. 38 v. kgl. teat. där, stud. und. Lindblad o. Berg samt 41/42 und. Garcia i Paris, konstresor i Skand., Tyskld, Engld o. Frankr., öfverallt mottagen med hänförelse, 50/51 triumftåg gm N.-Amerika o. skörd, högar af guld, 52 g. m. pianisten O. Goldschmidt; drog sig tillbaka fr. scenen o. lefde 53/ 58 i Dresden, sed. i London, d. där 87. L. har gjort ofantl. donationer t. välgör. ändamål.

Lindgren, 1) Henr. Gerh., orientalist, f. 1801 Sthm, d. 79 ss. kyrkoh. i Tierp. Skr.: De dialectis semiticis, De lingua neoarabica m. m. samt öfvers. fr. grundtexten flere delar af G. T. — 2) Karl Adolf, mus.-skriftst., f. 1846 Trosa, musikrefer. i Aftonbl., d. 05. Skr.: Satser i sv. verslära, Om wagnerismen m. m., 81/84 hufvudredakt. af »Svensk musiktidning». — 3) Alb. Hellen Gust. Benedikt, litt.-hist., f. 57 Hedemora, fr. 91 litt.-kritik. i Aftonbladet i Sthm, d. 04. Skr.: Ryssld o. Nihilismen (83), Voltaire (89), Skalder o. tänkare (00), Joh. Ludv. Runeberg (04) m. m. — 4) Gust. Ax. Herm., arkit., f. Sthm 63, sed. 87 i Öfverint.-ämb., 91 bitr. arkit. i fång.-styr., 99 hofintendent. Bland hans arb. märkas Stockholms Tatlersall, Tabernaklet, har restaurerat slott o. dessutom skr. Ett år i Italien (96).

Lindhagen, 1) Daniel Geo., astron., f. 1819 Askeby, 66/91 vetensk.-akad:s ständ. sekret., prof:s titel, har utfört en mängd astron. o. geodet. arbet. o. utg. mångfald, skrift. i astronomi o. geodesi, d. 06. — Hans bror 2) Klas Alb., ämbetsm., f. 1823 Askeby, 74/86 justitieråd, d. 87, framst. kommunalman, en af de förnämste upphofsm. till Sthms högskola. — Dennes son 3) Karl Alb., jurist, polit., f. 60 Sthm, sed. 03 borgm. där, 07 ledam. af 2:a kam. Socialdemokrat.

Lindholm, gods i Stockholms l.; Gust. I född där 1496.

Lindholm, 1) Lor. Aug., genremål., f. 1819 Sthm, d. 54 Rom. Fl. tafl. i Nationalmuseum. — 2) Berndt Ad., fin. landsk.-mål., f. 1841 Lovisa, sed. 75 intendent i Göteb.

Lindholmen, först. t. Göteb., på Hisingen, m. L:s mekan. verkstad o. docka.

Lindley (-le), John, eng. bot., f. 1799, d. 65 ss. prof. i London. Förf.

Lindman, 1) Kristian Fredr., mat., f. 1816 Vireda, sed. 49 lekt. i Strängnäs, d. 01 Örebro. Skr. utmärkta lärob. i mat. m. m. — 2) Salomon Arvid Achates, sjömilit., industriidk., polit., f. 1862 å Österby bruk, Upps. l.,deltog ss. löjtn. i flere sjöexp. bl. a. freg. »Vanadis» världsomsegl. 83/85, verkst. dir. i Luossavaara—Kirunavaara m. fl. bolag, gen.-dir. i telegrafstyrel. 04, ledam. af 1:a kam. 04, sjömin. 05, statsminister sed. 06.

Lindorm, drakart., vinglöst sagovidunder.

Lindqvist, Karl Gustaf Osk. Eug., förf., f. 1872, sed. 06 borgm. i Mariefred, har und. signat. Mari Mihi skr. nov., romaner o. uppsatser, samt reseskildr. Sultaner, helgon o. röfvare (10).

lindrande medel, läk., sdna s. användas f. att minska l. häfva inflammationer, lokala smärtor o. d., ss. morfin, kloral, kloroform, is, blodaftappn.

Lindsköld, Erik, statsm., skald, f. 1634 Skeninge, adl. 69, 87 frih., gref. o. kgl. råd, d. 90. Saml. arb. utg. 1864.

Lindström, 1) Karl Adam, publ., f. 1816 Tillberga, 59 t. sin död 85 huf.-redakt. f. Nya dagl. alleh. — 2) Gust., paleont., f. 1829 Visby, 76 prof. o. intend. v. riksmuseum, Sthm., d. 01. Talr. skr. i paleont. o. geol.

lineament', lat., grunddrag, anletsdrag.

Linévitch, Nikolai, ry. gen., f. 1838, sed. 95 kommend. i Ost-Asien, deltog i ry.-jap. kriget som befälh. för 1:a armékåren, sed. som Kuropatkins efterfölj., d. 08.

Ling, Per Henr., skald, sv. gymnastikens skapare, f. 1776 Ljunga (Kronob. l.), öppnade 14 i Sthm en gymnast. undervisningsanst., tit. prof., led. af sv. akad., d. 39 Sthm. Skr.; Asarne, Tirfing m. m. Saml. arb. (59/66), 3 bd.

lingonört, Vaccinium vitis idæa L., Ericineæ, allm. i barrskog, bären t. saft, sylt m. m.

lingvist', lat., språkforskare, språkkännare. -īk, språkkännedom.

liniment', lat, t. ingnidn. i huden bestämd medikamentsform.

linje, lat., mat., geom. storh. m. blott en dimension, längd.

linjeskepp, tremast, fregattackl. krigsfart, m. 64/120 kanoner dels i 2 l. 3 täckta batterier, dels på däck.

linjesystēm, tonk., de 5 parall. rader, på o. mel. hka noter skrifvas.

Linköping, stapel- o. residensst. i Östergötl. l. v. Stångåns utl. i Roxen, 17,623 inv. (08), hade red. på 1100-talet bisk. o. fick privil. stadf. 1571. En af nordens märkligaste domkyrkor, fabr. Kyrkomöte 1152, slag (v. Stångebro) 1598; blodbad 1600.

Linköpings stift, omfattar näst. hela Östergötl. l., nära hälften af Kalmar, omkr. ¼ af Jönköp. o. en liten del af Örebro l.

Linlith'gow (-lithgå), grefsk. i Skottld, 311 kv.-km., 65,708 inv. Hst. L., 4.279 inv. Slottsruiner.

Linné, 1) Karl v., läkare o. världsber. naturforsk., f. 1707 Råshult (Kronob. l.), 35/38 i Holld, 41 prof. i Upps., 48 arkiater, 57 adl., d. 78 Upps. L. hade det största inflyt. på vetensk. om den lefvande naturen, uppställde sexualsyst., införde artnamn och en fast terminologi, uppställde växtsläktena, ordnade med ett ord botanik, o. zool. o. forskade äfv. inom naturvetensk. öfriga grenar. Bland L:s talrika skr. nämnas: Systema naturæ (35), Flora lapponica (37), Fauna suecica (45), Species plantarum (53). Minnesst. i Upps., staty i Sthm o. Chicago. — Hans son 2) Karl v., bot., f. 1741 Falun, 63 prof. i Upps., d. 83.

linnēa, Linnæa (Gronov.) borealis L., Caprifoliaceæ, delvis örtlik buske, den i nordens skogar i mossan und. barrträden ljufl. doftande »Linnés ört»; refvorna anv. mot gikt o. vrickningar.

Linnström, Hjalmar, bokförl. o. bibliograf, f. 1836 Sthm. Skr.: Svenskt boklex. 1830/65 (67/84). L. har ss. förlägg, utg. bl. a. de stora verken »Uppfinningarnas bok», »Sveriges hist. fr. äldsta tid t. våra dagar».

linōleum, ett slags korkmatta, förfärdigad af pulveriseradt korkträ o. kokt linolja.

linolja, fet olja, pressas ur linörtens frön; anv. t. fernissor, vaxduk, kitt m. m.

linong', fr., fint genomskinl. tyg af lin l. bomull.

Li'nos, gr., lat. Linus, myt. sångare, af Apollon ihjälslagen m. lyran.

linotyp, gr., sättmaskin, s. utför en sättares arb.

lins, Ervum Tourn., Papilionaceæ. I Sverige finnas duf-l., E. hirsutum L., o. E. tetraspermum L. Fröna af E. Lens L., vild o. odlad i orient. och s. Europa, mycket närande.

lins, fys., ett stycke glas l. annat gmskinl. ämne m. 1 l. 2 buktiga ytor, har egenskap. att bryta densamma träffande strålknippen ant. tills. i en brännpunkt (konvex l.) l. så, att de tyckas utgå fr. en viss pkt (konkav l.). De gm smnbrytn. uppkomna bilderna kallas reella, de gm spridn. virtuella. En kovex l. är tjockare på midten, tunnare mot kanterna, en konkav tvärtom. Man särskiljer bikonvex, plankonvex, konkavkonvex, bikonkav, plankonkav o. konvexkonkav l. En bikonvex l. plankonvex l. kallas vanl. förstoringsglas, lup l. enkelt mikroskop.

Linz, hst. i öfre Österr. v. Donau, 58,791 inv. Bisk., fabr.

Lionardo da Vin'ci (tji), ber. it. mål., bildh. o. arkit., f. 1452 i Vinci, v. Florens, d. 1519 Cloux v. Amboise. En af de störste o. mångsidigaste konstnärer i världen. Bland hans mästerverk må nämnas Den hel. nattvarden i ett kloster i Milano och La belle Ferronière, ett kvinnoportr. i Louvern.

Lipāriska öarna, it. ögrupp i Medelh. n. om Sicilien, 116 kv.km., 18,600 inv. Störst Lipari, 83 kv.km., 20,224 inv. m. hst. L., omkr. 5,000 inv., bisk.

Lippe, bifl. t. Rhen, t. h., uppr. på Teutoburgerwald, utmyn. v. Wesel, 255 km. l.

Lippe (Detmold), ty. furstend. mel. Westfal. o. Hannover, 1,215 kv.km., 145,577 inv. Rel. reform. Huf.-när. åkerbr. och boskapssköts., 1815 ty. förbundsstat, 36 konstitut. förf., 66 med Preuss. o. i n.-ty. förb. Nuv. furste Leopold IV. Hst. Detmold.

Lippi, 1) Fra Filippo, it. freskomål., f. omkr. 1412 Florens, d. 69 Spoleto. — Hans son 2) Filippo, it. freskomål., f. omkr. 1457 Prato, d. 04 Florens.

li'quor, lat., vätska.

likvīd, lat., flytande; betalning. -ation, klargöring; utredn. af affärsställning, afveckling, betalning. -era, göra klar, utreda, utbetala.

lira, pl. lire, it. mynt = 1 franc = omkr. 0,₇₂ kr.

lirioden'dron, L., Magnoliaceæ. L. tulipifera L., Mexico, prydnadsväxt.

Lisbōa, se Lissabon.

Lisco, 1) Friedr. Gust., ty. teol., f. 1791 Brandenb., d. 66 Berlin. Förf. — Hans son 2) Emil Gust., teol., f. 1819 Berlin, d. där 87, predikant därst., hufvudman f. protest. föreningen.

Lissa, 1) st. i Posen 14,263 inv.; 2) dalmatisk ö i Adriat. haf., omkr. 100 kv.-km., 9,914 inv. Slag 20/7 1866.

Liss'abon, port. Lisbōa, Portugals hst. v. Tejos mynn. i Atlant., 357,000 inv. Slott, 64 kyrkor, ärkeb., stor skeppsfart. Jordbäf. 1/11 1755.

lissēra, fr., glätta (papper).

Lis'ter, Jos., lord, eng. kirurg, f. 1827 Upton, sed. 69 prof. i Edinburgh, baronet 83, pär 97. Ryktbar f. sin antiseptiska sårbehandlingsmetod, det s. k. Listerska förbandet.

Listers og Mandals amt, Norges sydligaste amt, 7,264 kv.km. 81,567 inv.

l'istess'o tem'po, it., tonk., samma takt (som förut).

listval, fr. scrutin de liste, det vid folkrepresentanters val begagnade sätt, att flere mindre valkretsar i st. f. att välja hvar sin represent smnslås t. en större valkrets, s. för rösternas jämnare fördeln. väljer flere.

Liszt (līst), Frz, världens störste pianovirtuos, komp., f. 1811 Raiding (Ungarn), 47/59 hofkap.-mäst. i Weimar, sed. 65 abbé, 75 pres. f. mus.-akad. i Budapest, d. 86. Komp. mässor, oratorier, symfonier m. m. Förf.

litanīa, lat., bön, åkallan; på bot- o. böndagar brukl. bön.

Litāven l. Litauen, ford. polskt storfurstend., nuv. ry. guvern. Vilna, Grodno, Mohilev, Vitebsk o. Minsk samt preuss. reg.-omr. Gumbinnen, omkr. 275,000 kv.km., hst. Vilna.

lit de parade (li dö paradd'), fr., paradsäng, (på hkn furstl. personers lik utställas till beskådn.)

liter, fr., enhet. f. metriska rymdmåttet = 10 decil. = 100 centil. = 0,₀₁ hektol.

līter|a l. litt'era, lat., bokstaf. -āt, lärd, akad. bildad. -ratūr, smnfattn. af alla l. ett visst tidehvarfs l. folks skrifna l. tryckta snillealster. -aturhistoria, framställn. af v litteraturens utveckl. -atör, skriftställare. -är, hörande t. litteraturen, boklig, vitter.

li'tium, kem., Li = 7, metall. elem., silfverhvit. E. v. 0,₅₈/0,₅₉. Uppt. 1817 af J. A. Arfvedson.

litografī, gr., se stentryck.

litorāl, lat., kust tillhörande.

litteris et artibus, lat., för »vitterhet o. konst», inskrift på en medalj, s. dåv. kronprins Karl (Karl XV) lät prägla att utdelas till vitterhetsidkare och konstnärer.

Little Rock (littöl-), hst. i Arkansas v. Arkansasfl., 38,307 inv.

Littré, Maximil. Paul Émile, ber. fr. språkf. o. tänkare, f. 1801 Paris, 71 medl. af franska akad., d. 81 ss. prof. där. Skr.: Dictionnaire de la langue française (63/72), Supplément (79) m. m.

Littrow, 1) Jos. Joh. v., österr. astron., f. 1781, 19 prof. o. förestånd. f. observat. i Wien, adl. 36, d. 40 Wien. Skr: Die Wunder des Himmels m. m. — Hans son 2) Karl Ludw., f. 1811, faderns efterträdare, d. 77.

liturg|ī, gr., den v. offentl. gudstjänst följda ritualen; altartjänst före o. efter predikan; gudstjänstordn., kyrkohandbok. -īk, vetensk. om kyrkans offentl. gudstj. och hvad därtill hör.

Liukiuöarna, jap. ögrupp i Stilla haf., mel. Formosa o. Japan, 4,828 kv.km., omkr. 453,550 inv.

Livādia, 1) gr. st. på Attika, v. Helikon, 8,476 inv.; 2) kejs. ry. slott på Krim, nära badorten Jalta.

Liv'erpool (-pûl), eng. st. v. Mersey o. Irl. sjön, 813,000 inv. (med förstäder 1,032,000). Fabr., betydl. hand., storart. skeppsdock., palatslika byggnad., bot. o. zool. trädgård.; hamn, stor handelsflotta; ångbåtsförbind. m. de förnämsta hamnplatser i världen, öfverfartsort f. emigranter.

Livijn, Klas Joh., ämbetsm., förf., f. 1781 Skeninge, 35 gen.-direkt. öf. rikets fängelser o. arbetsinrättn., d. Sthm 44. Skr.: Spader dame, roman., novell. m. m. Saml. skr. (1850), 2 bd.

Liv'ingstone (-stön), David, skotsk Afrikares., f. 1813 nära Glasgow, 40 missionär i s. Afrika, upptäckte sjön Ngami 49, Tschobe o. öfre Sambesi 51/52, resor tvärs igm Afrika 53/56, 58/64 ny resa, uppt. därund. sjön Njassa 59, exped. fr. Sansibar 66, öfvergick Kongos källfl.Tschambesi 67, uppt. Lualaba o. Bangveolosj., 71 f. 2:a ggn i Udjiji, där Stanley fann honom, d. 73 i byn Tschitambo vid s. strand, af Bangveolosj., begrafv. i Westmin. abbey.

Livius, Titus L. Patavinus, rom. hist., f. 59 f. K. i Patavium (Padua), d. där 17 e. K.; tillbragte större del. af sin lefnad i Rom. Skr.: Rerum Romanarum a. u. condita libri, inneh. Roms hist. fr. dess grundl. 753 t. år 9 f. K., m. m.

Līvius Andronīcus, rom. skald o. dram., omkr. 240 f. K.

Livland l. Liffland, ry. guvern. v. Östersj., 47,029 kv.km., 1,299,365 inv. L:s äldsta inv. liver o. ester. Red. mellan midten af 9:e t. midten af 11:te årh. skattskyld. und. Sverige, eröfr. L. af Sverige und. Gust. II Ad. o. förblef svenskt t. 1721, då det gm fred. i Nystad afträddes t. Ryssl. Hst. Riga.

Livor'no, it. st. v. Medelhaf., m. kringligg. omr. 98,321 inv. Hamn, handel.

livre (livr), t. 1795 fr. silf.-mynt à 20 sous (ungef., men ej fullt = 1 franc); äfv. gam.-fr. vikt = 489,₅ gr.

livré, fr., betjäntdräkt.

Ljesna, st. i ö.Litaven. Slag 29/9 1708.

ljud, fys., allt gm hörseln förnimbart; fortplantas gm vibrationer i ett mel. ljudkällan o. örat befintl. elast. ämne med olika hastigh., s. i luften är 333 m. i sek. vid 0° temp.; språkl., stafvelsernas o. ordens beståndsdelar, s. i ljudskrift betecknas m. bokstäfver.

Ljugarn, hamn, lots- o. tullstation på s. ö. kust. af Gottld.

Ljung, stort gods i Östergötl. l.

Ljungan, i sitt nedre lopp vanl. kallad Njurunda älf., fl. i Norrld, uppr. på Helagsfjället i Jämtld, utf. i Östersj., 1 mil s. om Sundsvall; 271 km. l.; omr. 12,700 kv.-km.

Ljungberg, Erik Joh., industriidk., f. 1843 Västm., sed. 75 disp. vid St. Kopparb. bergslag, har i hög grad bidragit till industriens höjande i vårt land.

Ljungby, köping i Kronob. l., v. Lagan, 1,188 inv. (08).

Ljungby hed, exercisplats i Kristianst. l.

Ljunggren, Gust. Håk. Jordan, lit.-hist., f. 1823 Lund, 59/89 prof. där, 65 medl. af sv. akad., d. 05. Skr.: Framställn. af de förnämsta esthet. system. (2:a uppl. 83), 2 bd, Bellman o. Fredmans epistl. (67), Sv. vitterhetens häfder eft. Gust. III:s död (I-V, 73-95) m. m.

Ljungskile, badort i Göteb. o. Boh. l.

Ljungstedt, Aur:a Lovisa, f. Hjort (pseud. Claude Gerard), förf., f. 1821 Karlskrona, g. m. byråchefen S. V. L., d. 08. Skr. roman. m. m., Samlade berättelser (72/82), 9 bd.

ljus, fys., den objektiva orsaken t. kroppars synbarhet, beror enl. emanations- l. emissionsteorien på en fin, ovägbar materie, hkns smådelar ömsesidigt stöta bort hvarandra, men enl. den nu allm. antagna undulations- l. vibrationsteorien på fram- o. återgående rörelser hos molekylerna af ett alla kroppar gmträngande, ovägbart ämne (eter). Det ljus, s. kroppar utstråla, alstra de ant. själfva, l. reflektera de endast andra kroppars ljus. Upphettas en kropp till en viss temperatur, så utvecklas ljus, likt äfven ofta uppkommer vid förbränning, vid motsatta elektriciteters fören. och på ett egendoml. sätt v. fosforescensen. L:s fortplantningshastighet uppgår t. 300,000 km. i sekunden. Träffar ljuset en kropp, så blir det antingen genomsläppt, absorberadt l. reflekteradt; sker det senare fr. en slät, större yta, uppkommer spegelbild af den lysande kroppen. Kommer en ljusstråle fr. ett medium i ett annat af olika täthet, brytes det fr. sin ursprungl. riktning, men om det ljusbit, ämnet har parallella ytor, får den utfallande strålen sma riktn. s. den infallande. Gm prismor brytas l.-strålar mycket starkt o. sönderdelas i en färgbild (spektrum), inneh. färgerna: rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo, violett (spektralfärger). Smnträffa 2 l.-strålar, lika gå mycket nära haa i sma riktn., förstärkes l. upphäfves deras verkan. L. verkar mycket olika på kroppar; det sönderdelar t. ex. många smnsatta ämnen i deras beståndsdelar o. är af största betyd. f. den vegetabil. o. animal. ämnesomsättn.

Ljusmässedagen, se Kyndelmässan.

Ljusnan, en af Norrlds största älfvar, uppr. i Härjedal., utm. v. Ljusne järnverk i Östersj., 370 km. l., omr. 23,000 kv.km.

Ljusne, hamn o. stort järnverk i Gäfleb. l. Post-, telegr.- o. tullstat.

ljusskygghet, läk., ett de flesta akuta ögonsjukdomar, is. inflammationer, åtfölj. symtom; erfordrar läkarebehandl.

ljustryck, framställandet medels fotografi af bilder på sten, glas, zink m. m. för att användas t. tryck.

llanos (ijānås), sp., stora stäpper i n. del. af S.-Amer.

Lloren'te (ljå-), Juan Anton., sp. hist., f. 1756 Aragonien, 89 inkvisition, gen.-sekr., sed. 08 dess motstånd., d. 23 Madrid. Skr.: Histoire crit. de l'inquisition d'Espagne (öfvers. på sv.), 4 bd, m. m.

Lloyd (låjd); egentl. från irländ. L:s kaffehus i Lond., där redare och mäklare i slutet af 1600-talet samlades för att inhämta sjöfarts- o. handelsunderr., hämtad benämn. på flere försäkrings- o. rederibolag, af lika Engelska L. är äldst. Dylika sällskap äro: Österr.-ung. L., ett 1833 i Triest grund. handelsbol., sed. 36 äfv. försäkringsbol., o. bolag f. drifvande af ångbåtsfart, Nordtyska L., grund. i Bremen 56, Germanska L., grund. i Rostock 67 m. fl.

Lloyd (låjd), Llewellyn, eng. sportman, björnägare, f. 1792 Engld, sed. 23 i Sverige, d. 76 Vänersborg. Förf. — L. var far till naturforsk. o. Afrikaresand. Charles Andersson (se d. o.).

l. m., förk. för læva manu (lat.), (spela) med vänstra handen.

Loan'da (egentl. São Paulo de L.), hst. i Portugals kolon. på s. Afrikas västkust, omkr. 15,000 inv. Hamn.

Loan'go, landsk. på Afrikas västkust, mel. Numbi o. Kongoflod.

Lobau, Geo. Mouton, gref. af L., fr. gen., f. 1770 Pfalzburg, tjänade und. Nap. I, räddade v. Aspern 09 de fr. trupperna på ön L., därifr. titeln, fånge v. Waterloo, 18 åter i Frankr., eft. Lafayette chef f. nationalgard. 30, marsk. 31, d. 38 Paris.

lobēlia, bot., lat. Lobelia, fam. Lobeliaceæ, örtsläkte, odlas som prydnadsväxt.

Loccenius, Joh., rättslärd, häfdaforsk., f. 1598 Itzehoe, pres. i antikv.-koll. 72, d. 77. Skr.: Rerum suecicarum hist. (54), Synopsis juris suiogoth. (48, 53, 73), m. m.

Locke (låck), John, ber. eng. filos., f. 1632 Somerset, måste tillika m. sin gynnare, gref. Shaftesbury, gå i landsflykt, återvände m. Vilh. af Oranien o. inträdde åter i statens tjänst, d. 04 Oates. Ngra medfödda idéer finnas ej, källan f. våra begrepp är att söka ant. i sinnlig förnimmelse (sensation) l. ock i reflexion. L. förkastar allt vetande, s. ej hvilar på erfarenhet o. induktion. Hans förnämsta arb. är Essay concerning the human understanding (90).

Lockhart, John Gibson, skotsk förf., f. 1794, gifte s. med Walt. Scotts äldsta dotter. Utg. »Quarterly review» 26/53, d. 54. Skr. biogr. öf. Scott o. Burns, roman. m. m.

lock-out (-aut'), eng., smnslutning mel. arbetsgifvare f. att gm arbetsinställelse tvinga arbetarne att nedsätta sina fordringar.

Lockyer (låck'ier), Jos. Norm., eng. astrofysik., f. 1836 Rugby. Grundl. undersökn. rör. spektroskopien, uppt. metod. att vid hvad tid som helst medels spektroskop. iakttaga protuberanserna i solkanten. Förf.

locus, lat., ort, ställe. Lo'co citāto, på anfördt ställe. Loco sigilli (abbr. L. S.), i st. f. sigill.

lod, sjö., vid lina fäst, olikart. appar. f. uppmätande af vattnets djup o. bottnens beskaffenh.; vikt, i äldre sv. viktsyst. = 1/32 skålpund = 4 kvintin = 13,₃ gram; för ädla metaller = 1/16 lödig mark, o. äfv. probervikt f. arbetadt silfvers finhet (lödighet), så att t. ex. 12-lödigt silfver inneh. 12/16 finsilfver o. 4/16 annan, oädel metall, 1 sdnt l. = 18 grän; tekn., se lödning.

Lōdi, it. st. vid Adda, 27,811 inv. Slag 10/5 1796.

lodjuret, Felis lynx L., Feræ. 3 varietet.: 1) kattlo, F. cervaria Temminck, har på ryggen 3 långsgående svarta ränder o. nästan halfva svansen svart, 2) varglo, F. virgata Nilsson, har längs ryggen 2 tätt stående, smala streck, svansens yttre två femtedel. svart, o. 3) räflon, F. lynx L., har inga fläckar l. streck, svansens yttre tredjedel svart; förekom. sparsamt i största delen af Sverige, i Norge, Schweiz, ö. Europa o. Sibirien.

Lodoicēa Labill., Palmæ. L. sechellearum, palmart på Seychellerna, har de största (ända t. 20 kg. vägande) frukter af alla träd på jorden.

Lodz, ry.-polsk st., huf.-ort f. Polens väfnadsindustri, 352,000 inv. Fabr., hand.

Loenbom (lön-), Sam., hist. samlare, f. 1725 Östergötl., d. 76 Sthm. Utg. Handl. t k. Carl XI:s hist., Hist. märkvärdigheter m. m.

Lofoten, nor. ögrupp i Nordlands amt. Störst Öst-Vågö, 541,₅ kv.-km. Febr.-april torskfiske.

lofva, vrida förskeppet närmare vinden und. segling.

Lofö, ö i Mälaren.

logaritm', gr., mat., den exponent, hvartill ett visst tal (basen) skall upphöjas f. att gifva ett annat tal. Vanligaste l.-system, är det m. 10 t. bas, hvartill de första tab. 1617 uträknades af H. Briggs (se d. o.).

Logau, Friedr. v., frih., ty. skald, f. 1605 Schlesien, d. 55 Liegnitz. Skr.: Sinngedichte m. m.

log|e (låsch), fr., afskildt rum; afd. af ordenssällsk. o. plats f. dess smnkomster. -ment', bostad, kasernrum, gemensam sofsal. -era, bo, vistas; bo inhyses. -is (låschī), bostad.

logg, eng., sjö., instr. f. uppmätn. af fartygs hastighet.

logg'ert, holl., 2- l. 3-mastadt mindre fartyg m. sneda råsegel.

loggia (lådd'scha), it., åt ena sidan öppen pelare l. hvalfgång.

logīk, gr., vetensk. om lagarna f. tänka't o. deras användn.; hvad som motsvarar dessa lagar är logiskt.

logis, se loge.

logism, gr., förnuftsslut.

logogryf, gr., ordgåta, i hkn man skall gissa både hufvudordet o. däraf bildade andra.

logos, gr., ord, förnuft; i jud.-alexandrinska rel.-filosofien: Guds uppenbarelse i det ändliga, det gudoml. skapareordet; i Joh. evang. = Guds son.

Logroño (-grånjå), sp. prov., 5,038 kv.km., 189,376 inv., hst. L., v. Ebro, 19,237 inv.

Lohengrin, svanriddaren, hjälten i ett högty. epos fr. omkr. 1300, son t. Perceval; mus. behandl. af Wagner.

Loigny (låanjī), fr. by vid Orleans, slag 2/12 70.

Loire (låār), 1) Frankrikes största fl., uppr. på Cevennerna, utm. i Atlanten, 1,002 km. l., omr. 121,000 kv.km., har 41 tillflöden; 2) dep. i Frankr., 4,760 kv.km., 647,633 inv., hst. St. Etienne. — L., Haute- (åt-), fr. dep., 5,001 kv.km., 314,058 inv.; hst. Le Puy. — L.-inférieure (-ängferiör), 6,900 kv.km., 664,971 inv., hst. Nantes.

Loiret (låarē), fr. dep., 6,812 kv.km., 366,660 inv., hst. Orléans.

Loir-et-Cher (låār-et-schär), fr. dep., 6,422 kv.km., 275,538 inv., hst. Blois.

lojāl, fr., plikttrogen; hederlig. -itet, lagenlighet, plikttrohet.

Loka, hälsobrunn i Örebro l.

lokāl, lat., hörande till en viss ort, ortlig; subst., läge. -isēra, lämpa efter orten l. inskränka till en viss ort. -tid, ortstid, medelsoltiden på ett ställe.

lokalt veto, kommuns rättigh. att själf afgöra, huruvida spritvaror må försäljas o. utskänkas l. ej.

Loke, nord. myt., det ondas gud, orsak t. Balders död, skall vid Ragnarök dödas af Hemdall.

Lokēren, belg. st. vid Durme, 21,869 inv. Fabr.

lokomobīl, lat., på vagnsunderrede fastsatt, följaktl. flyttbar ångmask., s. is. användes i landthushålln. till drifvande af tröskverk, ångplogar m. m.

lokomotīv, lat., ångmaskin, s. sättes i rörelse medels kringvridn. af hjulaxlarna. Man skiljer mel. järnvägs-, landsvägs- o. bergs-l.

lokrer, inv. i forngr. landsk. Lokris v. Korint, o. Eubeiska vik.

Lo'lium L., Gramineæ. Dårrepe, L. temulentum L., har ansetts giftig, o. rajgräs, L. perenne L., värdefullt foder o. brukl. t. fina gräsmattor. Båda arterna allm.

Lolland, se Låland.

lollarder, lollharder, omkr. 1300 i Nederl. uppkommet rel. sällsk., förföljdt ss. kätterskt.

Lombardīet, landsk, i öfre Ital., 23,507 kv.km., 3,494,000 inv., utgjorde ford. tills. m. Venezia eget kon.-rike; 1714 österr., 97 franskt, 05 t. kon.-rik. Ital., 15 åter österr., 59 italienskt.

lombardränta, ½ à 1 % högre ränta än den vanliga.

Lombrōso, Cesare, it. läkare o. kriminalantropol., f. 1836 Verona, d. 09 Turin, prof. i psykiatri i Turin, bekant gm sina forskningar o. teorier ang. förbrytare, sinnessjuka etc,

Loménie (låmenī), Louis Léon. de, fr. förf., f. 1815, d. 78 Mentone ss. prof. i Paris. Skr. biogr. verk.

lommen, Eudytes, Pygopodes. Små-l., E. septentrionalis L., öfre kroppsdelarna o. sidorna svartbruna, de undre hvita. Allm. i n. Sverige; strykfågel. Stor-l., E. arcticus L., större än den förre, täml. allm. i hela Sverige; strykfågel. Is-l., E. glacialis, störst af alla; träffas ngn gång v. Sveriges västkust.

London (löndn), Englands o. brit. rikets hst. vid Themsen, jordens största o. folkrikaste st., 1,795 kv.km., 7,323,327 inv.; delas i det egentl. City, Westminster o. 8 förstäder. Hamn o. dockor, stor handel o. industri. Talrika parker (Hyde, St. James m. fl.), bryggor öf., tunnel und. Themsen. Squares (Trafalgar, Russell m. fl.). Tower, Westminster abbey, St. Paulskyrk. — Teatrar, arsenal, kgl. slott, Marlborough House, Kensington Palace, Somerset House, Guildhall, Mansion House, Gen.-postkontor, börs, muséer, bibliotek, hospital, dårhus, akademier, bergsskola, colleges, kristallpalatset, Alexandrapalatset, observat., bot. o. zool. trädg.

London (~), Jack, am. förf., f. 1876 S. Francisco, har fört ett kringflackande äfventyrl. lif som sjöman, guldgräfvare, vagabond, krigskorresp. m. m. Nu bosatt i California. Skr. The son of a Wolf (00), The War of the Classes (05). White fang (06) m. fl. på sv. öfvers. mycket lästa böcker.

Londonclay (lön'dönklä), geol., fossilrikt lerlager fr., eocenformationen, hvarpå London hvilar.

Londonderry (lön'dnderri), 1) grefsk. i Irld, 2,114 kv.km., 144,329 inv., hst. L. v. Foyle, 39,873 inv., hamn; 2) se Castlereagh.

Longfellow (-lå), Henry Wadsworth, N.-Amerikas förnämste skald, f. 1807 Portland (Maine), 35/54 prof. i Cambridge (vid Boston), d. 82. Skr.: Evangeline, Hiawatha (båda öfvers. på sv.), novell., dram., dikter m. m.

Long'ford (-förd), Irlds nordvästligaste grefsk., 1,090 kv.km., 46,581 inv. Hst. L., 3,747 inv.

Longhi, Gius., it. kopparstick., f. 1766 Monza, d. 31 Milano.

Long Island (-aj'länd), n.-amer., tilf stat. N. York hör. ö i Atlanten, 2,643 kv.km., 1,₃ mill. inv. Hst. Brooklyn (se d. o.).

longitūd, lat., = längd (se d. o.).

longoba'rder, se langobarder.

longör, fr., vidlyftighet, långtrådighet.

Lonicēra, Caprifoliaceæ. Kaprifoliebusken, L. caprifolium L., välluktande prydnadsväxt. Svensk kaprifolium, L. periclymenum L., beklädnadsväxt på väggar o. d. Benved, L. xylosteum L., har bär, s. förorsaka kräkning.

look here (luck hir), eng., se hit, hör på!

Looström, Karl Ludv., konsthist., f. 1848 Sthm, sed. 00 intendent vid Nationalmuseum. Skr.: Den sv. konstakad. und. första årh. af hennes tillvaro 1735/1835 m. m. Stora förtjänster om svenska slöjden.

Lope de Vega, se Vega.

Lopez, Franc. Solano, son t. Francias efterträdare Carlos Ant. L., paraguayisk statsm., f. 1827 Asuncion, 62 faderns efterträdare s. pres. i Paraguay, införde skräckvälde, krig mot Argentina, Uruguay o. Brasil., slagen o. dödad 70 af brasil. trupper.

Lop-nor, Kara koschun, vandrande vatten- o. träskomr. i ö. Turkistan, Central-Asien, i Tarimflodens mynningsomr.

loppan, Pulex, Diptera. Människo-l., P. irritans L., allbekant parasit på mskor, hundar, kattor o. s. v. Sand-l., P. penetrans L., i varma Amerika, hvars hona borrar sig in und. mskns hud, is. på tårna, o. förorsakar svåra åkommor.

Lorca, sp. st. vid Sangonera, 69,836 inv.

lord, eng. titel på högadeln o. åtsk. högre stats- o. kyrkl. ämbetsm. -mayor (- mär), högste kommunale ämbetsm. i London City, York o. Dublin. -ship (-schip), lordvärdigh., lordskap.

Lorelei l. Lurelei, 132 m. hög klippa v. Rhen mel. Ober-Wesel o. S:t Goar; ber. för sitt eko.

Lorenz, Ottok., österr. hist., f. 1832 Iglau, sed. 62 prof. Wien. Skr. Tysklds hist. und medelt.

Lorenzofloden, se Lawrence, Saint, 2.

Lore'to, it. st., nära Adriat. haf., 7,845 inv. Bisk. Vallfärdsort.

lorett, fr., glädjeflicka, af finare slag än grisett.

Lori, Stenops, till halfaporna hör. släkte på Indiens fastid o. öar. 25/35 cm.

Lorient (låriang'), fr. befäst st. i Bretagne, v. Atlant., 44,640 inv. Hamn, flottstation.

Loris-Melikov, Mik. Tarielov., ry. gref., gen., statsm., f. 1825 Tiflis, 75 gen., 77 öfverbefälh. i Armenien, eröfr. Kars s. å., 78 gref., 80 inrik.-min., afsked 81, d. 88.

Lorm, Hieronymus, pseud. f. H. Landesmann.

Lorne (lårn), se Argyll.

lornjett', fr., ögonglas utan skänklar.

Lorrain, se Claude L.

Lortzing, Gust. Alb., ty. komp., f. 1803 Berlin, d. 51 ss. kapellmäst. där. Komp. operetter, operor, hvaribl. Zar u. Zimmermann, m. m.

Lot (lå), 1) fr. bifl. t. Garonne, t. v., uppr. på Cevennerna, utm. v. Aiguillon, 481 kv.km. l.; 2) dep., 5,226 kv.km., 226,720 inv., hst. Cahors.

Lot-et-Garonne (lått-ä-garånn'), fr. dep., 5,354 kv.km., 278,740 inv., hst. Agen.

Lothar, rom.-ty. kejs., 1) L. I, son t. Ludv. d. fromme, f. 796, 17 faderns medreg. erhöll Ital. 20, uppror mot fadern 33, slagen af bröd. Karl o. Ludv. 41 vid Fontenoy, behöll gm fördrag i Verdun 843 kejsartit., Italien o. det eft. hans liknämnde son kallade Lothringen, d. 55 klostr. Prüm. — 2) L. II, gref. af Supplingenburg, f. omkr. 1060, hert. af Sachsen 06, uppror mot Henrik V 15, ty. kon. 25, krönt t. kejs. 33, d. 37.

Lothringen, ford. ty. hertigd. mel. Rhen o. Maas, grund. 855 af kejs. Lothar I:s 2:e son, 953 deladt i Öfre o. Nedre L., af hka det förra 1552 togs af fransmännen, 1559 hela L. själfständigt, 1632 Öfre L. åter fr., men 1659 åter själfst, 1766 ånyo franskt, 1871 en del, 6,223 kv.km. med 564,029 inv., tyskt o. bildar nu regeringsdistr. L., deladt i 8 kretsar, hst. Metz.

lotteri, lyckospel; delas i klass-l. där vinsterna dragas i fl. olika terminer (klasser) mot bestämda inbetaln., o. nummer-l. (blott i Österr. och Ital.), hvari d. spelande får hålla godtyckl. summa på l, 2 (amb), 3 (tern), 4 (kvatern) l. 5 (kvintern) af talen 1 till 90; i Sverige 1771/1841.

Lott'i, Antonio, it. komp., f. omkr. 1667, d. 1740 Venezia.

Lott'o, Lorenzo, it. mål., f. 1476 1. 77, d. 1555 1. 56 i Loreto.

Lōtus Tourn., Papilionaceæ. L. corniculata L., »käringtanden», allm.

lōtusblomma, d. praktfulla, åt Isis helg. hvita blomman af Nymphæa Lotus, motivet t. det brukl. egypt. lotuskapitälet.

lotusträdet kallades i gamla Grekl. det i s. Europa och n. Afrika växande Zizyphus lotus Willd., fam. Rhamneæ; frukten ätlig.

Loubet (-bä), Émile, fr. polit., f. 1838, 87/88 o. 92/93 min., 96 pres. i senaten, 99/06 fr. republ:s pres.

louisdor (luidår), t. 1795 fr. guldmynt, slutl. = 24 livrés. Äfv. i Tyskld (Ludwigsdor) ben. på 5-thalersstycken i guld.

Louisiāna (Lû-), förk. La., en af N.-Amerik. förenta stater, mel. Mex. viken samt flod. Arkansas o. Mississippi, 128,526 kv.km., 1,381,625 inv. Osundt klimat (gula febern). Huf.-näringar landthushålln. o. handel. Prod.: majs, ris, bomull, tobak. Floder: Mississippi, Sabine-, Pearl-, Red-, Prairieriver; många sjöar. Hst. New Orleans. Stat 1812, författn. 1868.

Louisville (luivill'), största st. i Kentucky, v. Ohio, 226,000 inv. Handel, fabr.

Lourdes (lurd), fr. st. i dep. Hautes-Pyrénées, 8,708 inv. Vallfartsort med undergörande källor.

Lourenço Marques, st. i port. kolonien L. M. vid Delagoaviken, 6,300 inv.

Louvain (luväng'), se Löwen.

Louvet de Couvray (luvē dö kuvrä), Jean Bapt., fr. skriftst. o. revolutionsm., f. 1760 Paris, d. där 97. Skr.: Les amours du chevalier de Faublas m. m.

Louvois (luvåā), Franç. Michel Le Tellier, fr. markis och statsm., f. 1639 Paris, 68 krigsmin., reorganiserade armén, orsakade Strassburgs intag. 81, despot, d. 91.

Louvre (luvr), se Paris.

lovart, holl., den sida af fartyg., s. är vänd åt vinden.

Lovén, 1) Sven Ludv., zo., f. 1809 Sthm, d. 95, 41/92 prof. och intendent vid riksmuseet, skr. om molluskerna, 37 resa till Spetsbergen m. m. 2) Nils, präst, förf., f. 1796 Skåne, d. 58, har bl. a. öfversatt Dante. 3) Otto Christian, läkare, f. 1835 Sthm, d. 04, viktiga anat. o. fysiol. skr.

Lowe (lå), 1) Sir Hudson, eng. militär, f. 1770 Irld. 15 guv. på S:t Helena o. Napol I:s fångvaktare, gen.-löjtn. 30, d. 44. — 2) Rob., lord Sherbrooke, statsm., f. 1811, 68/74 fin.-min., 80 viscount, d. 92. Talare.

Lowell (låäll), Jam. Russell, amer. skald, f. 1819 Cambridge (Mass.), sändeb. i London 80/85, d. 91. Skr.: Biglow papers m. m.

Lovisa, st. i Finld v. en vik af Bottn. vik., 1,785 inv. Fundationsbref 1745, namnet från 1752.

Lovisa, sv. furstinnor: 1) L. Ulrika, dott. af Fredr. Vilh. I af Preuss., f. 24/7 (n. st.) 1720, g. m. kon. Ad. Fredrik, d. 16/7 82. — 2) L. (Vilh:a Fred:a Alex:a Anna L.), dott. till prins Fredr. af Nederl., f. 5/8 1828, g. m. Karl XV, d. 30/3 71. — Hennes dotter 3) L. Josefina Eugenia, f. 31/10 1851, g. m. konung Fredrik VIII af Danm.

Lovisa (Louise), dan. drottn. 1) L., dott. t. Gust. Ad. af Mecklenb.-Güstrow, f. 28/8 1667, g. m. Fredr. IV, d. 15/3 21. — 2) L., dott. af Georg II af Engld, f. 18/12 1724, g. m. Fredr. V, d. 19/12 51. — 3) L. Vilh:a Fred:a Karol:a Aug:a Julia, dott. t. landtgref. Vilh. af Hessen-Kassel, f. 7/9 1817, g. m. Kristian IX, d. 98 Köpenh.

Lovisa (Luise) Aug:a Vilh:a Am:a, drottn. af Preuss., dott. t. hert. Karl af Meckl.-Strelitz, f. 1776, g. m. Fredr. Vilh. III, d. 10.

Loyola (lojåla), Ignat., jesuitordens stift. o. 1:e gen., f. 1491, 21 sårad framf. Pamplona, stud. sed. teol., stift. 34 ett förb., 40 erkändt s. orden, d. 56.

Loyson (låasång'), Charl., fr. predikant, känd und. namn. Père Hyacinthe, f. 1827 Orléans, ville reformera kyrkan, slöt sig t. gammalkatolik., öppnade 79 en gallik. kyrka i Paris.

Lozère (låsar). fr. dep., 5,180 kv.-km., 128,866 inv., hst. Mende.

L. St. = pund sterling.

Lualāba, källfl. t. Kongo (se d. o.).

Lubbock (löbb'-), Sir John, Lord Avebury, eng. naturf., bankm., f. 1834 London, 70 ledam. af parlam.; 00 pär. Darwinist. Skr. i naturhist. o. arkeol.

Lübeck, 1) oldenb. furstend. i Holstein v. Östersj., 541 kv.-km., 112,857 inv. Hst. Eutin; 2) ty. fristat v. Östersj. och kring Trave, 299 kv.km., 66 medl. af nordty. förb., 70 m. Preuss. mot Frankr., förf. 75. Hst. L. vid Trave, 106,000 inv. Ford. hst. i hanseförbundet. Stor hand. o. sjöfart, domkyrka, gymn., bibl., fabr.

Lübke, Wilh., ty- konsthist., f. 1826 Dortmund, 85 prof. i Karlsruhe, d. 93. Skr.: Gesch. der Architekt (6:e uppl. 84), Grundriss der Kunstgesch. (9'e uppl. 82; båda bearb. på sv.) m. m.

Lublin, ry.-pol. guvern. mel. Weichsel o. Bug. 16,832 kv.km., 1,160,662 inv. Hst. L. vid Bistritsa, 50,152 inv.

Lubliner, se Bürger 2.

Lucæ, Aug. Joh. Konst., ty. öronläk., f. 1835 Berlin, sed. 71 prof. där.

Lucānus, Marcus Annæus, rom. skald, f. 39 i Corduba (Cordova) i Span.; tvangs, t. själfmord 65. Skr.: Pharsalia m. m.

Lucayos, se Bahamaöarna.

Lucc'a, it. st. vid Serchio, med område 72,971 inv. Palats, målningsgall., akad., domkyrka, ärkeb., konservator.; berömda bad.

Lucca', Pauline, österr. sångerska, f. 1844 Wien, 61/72 i Berlin, sed. på konstresor, 73 g. m. v. Wallhofen, d. 08 Wien.

lucern, Medicago L., Papilionaceæ. Blå l., M. sativa L., inhemsk i Persien. Svensk l. eller Linnés höfrö, M. falcata L., o. humle-l., M. lupulina L., ypperliga foderväxter.

Luchon (lyschång'), se Bagneres 2.

Lucia-dagen (Lusse), d. 13 dec., firas till minne af helgonet Lucia.

Luciāni (-tjani), Sebast., kallad Fra Sebastiano del Piombo, it. mål., f. omkr. 1485 Venezia, d. 1547 Rom.

Luciānus, se Lukianos.

Lūcida intervall'a, lat., ljusa mellanstunder.

Lūcidor, se Johansson 1.

Lūcifer, lat., 1) »ljusbringaren», morgonstjärnan; 2) und. medelt. djäfvulen.

Lucīlius, Gajus, rom. skald. 148/103 f. K. Satirer.

Luckenwalde, st. i Brandenburg v. Nuthe, 22,263 inv. Fabr.

Lucknov l. Lakhnau, hst. i eng.-ostind. prov. Cludh, v. Gumti, 264,049 inv.

Lucrētia, romarinna, g. m. Lucius Tarquinius Collatinus, dödade sig, våldförd af sin svåger, 510 f. K., hkt hade kon.-maktens störtande t. följd.

Lucrētius Carus, Titus, rom. skald, 98/55 f. K. Skr.: De rerum natura.

Lucull'us, Lucius Licinius, rom. fälth., f. 106 f. K., slog 74 Mitridates, 69 Tigranes, återkall. 67, d. 56. Berykt. f. yppighet o. slöseri.

lūcus a non lucen'do, lat., ordspr., uttryck af Quintilianus för att beteckna en vanvettig etymologi; »lund kallas lucus, emedan det icke är ljust där» (non lucet).

Lüdenscheid, st. i Westfalen, 29,324 inv. Fabr.

lūdi, lat., lekar, skådespel.

Ludolfska talet, se pi.

Ludvig, kgr af Baiern: 1) L. I, son t. Maximil. I, f. 1786 Strassburg, reg. 25, vän o. befordr. af konst, smyckade München m. praktfulla byggnader o. konstsaml., byggde Ludwigskanalen m. m., ville glänsa s. skald; polit. o. kyrkl. reaktionär; måste f. sin svaghet f. Lola Montez afsäga s. regeringen 48, d. i Nizza 68. — Hans sonson 2) L. II, son till Maximil. II, f. 1845, reg. 64, gynnade Rich. Wagner, konstälskande, antiklerikal; lefde afsöndrad från folket; »byggnadsvurm»; bidrog till upprätt. af ty. kejsardöm.; drunknade l. dränkte sig 86.

Ludvig, (Louis), kgr af Frankrike: 1) L. I, se Ludvig I, rom. kejs. — 2) L. VII, f. 1120, reg. 37, 47/49 i 2:a korståg., d. 80 Paris. 3) L. IX, d. hel., f. 1215 Poissy, efterträdde 26 sin far, L. VIII, eröfr. 49 Damiette, fången hos egyptierna, d. 70 und. ett tåg mot Tunis. — 4) L. XI, f. 1423, efterträdde 61 sin far, Karl VII, feg despot, d. 83. — 5) L. XII f. 1462 Blois, son t. hert. Karl af Orléans, reg. 98, eröfr. 99 Milano, förlorade Ital. 14, d. 15. Mild o. rättvis. — 6) L. XIII, son t. Henrik IV o. Maria af Medici, f. 1601 Fontainebleau, reg. 10 und. moderns förmyndersk., myndig 14, g. m. Anna af Österrike, leddes sed. 24 af Bichelieu, d. 43. — Hans son 7) L. XIV, f. 1638, efterträdde fadern 43, und. Mazarins ledn. t. 61, reg. sed. själfständ. o. despotiskt m. hjälp af Colbert, Louvois m. fl., krig mot Nederländ. o. Tyskld, intog 81 Strassburg, upphäfde 85 Nantes. edikt.; mätresser: De La Vallière, Montespan, Maintenon (heml. g. m. henne); tillkämpade sitt hus sp. kronan i sp. successionskriget, d. 15 Versailles, efterlämn. ett utarmadt folk o. land. — Hans sonsons son 8) L. XV, f. 1710 Fontainebleau, efterträdde 15 den föreg. und. Filips af Orléans regentsk., 23 själfst. reg., styrdes af ränkfulla ministr. o. mätresser, af hka is. Pompadour o. Dubarry gm olyckliga krig störtade Frankr. o. dess finanser, d. 74 Versailles. — Hans sonson 9) L. XVI, f. 1754 Versailles, g. m. Marie Antoinette af Österr. 70, reg. 74, ädel, men svag; lät, behärsk. af adeln, reformator. Turgot o. Necker falla; måste f. de i grund förstörda finanserna inkalla notablerna 87 o. riksständerna 89 samt flytta från Versailles t. Paris; 91 misslyckadt försök att fly, 92 fängslad o. afsatt, 93 dömd t. döden o. giljotinerad. — Hans son 10), af legitimisterna kallad L. XVII, f. 1785 Versailles, fängslad 92 o. systemat. förstörd, d. 95 Paris i följd af misshandel; flere bedragare utgåfvo s. för honom. — 11) L. XVIII, bror t. L. XVI, f. 1557 Versailles, bar t. 95 tit. Monsieur o. gref. af Provence, flydde 91, lät 95 utropa sig t. kon., blef det 14 o. slutl. 15, försökte regera hofsamt, d. 24. — 12) L. Filip, son t. Lud. Filip af Orléans, Philippe Egalité, s. giljotinerades 93, f. 1773 Paris, 90 jakobin, flydde 92, lefde sed. i Schweiz, Amerika o. Engld, sed. 17 i Paris medelpkt f. oppositionen, 30 gen.-ståth. o. kon. af Frankr., reg. utan grundsatser, störtad 48, flydde, d. 50 Claremont i Engld.

Ludvig IV, storhert. af Hessen-Darmstadt, f. 1837, reg. 77, d. 92. — Hans son o. eftertr. Ernst Ludvig, f. 1868.

Ludvig (Luiz), kon. af Portugal, son t. Maria II da Gloria, f. 1838, reg. 61, d. 89.

Ludvig, rom.-ty. kejs. o. frankisk kon., son t. Karl d. store, f. 1778 reg. 14, delade red. 17 sitt rike mel. sina 3 söner, afsatt af dem 33, d. 40 Mainz. — 2) L. II, son till Lothar I, kejs. 855/75, o. 3) L. III, son t. kon. Boso af Burgund, kejs. 901/905, d. 28, obetydliga. — 4) L. IV bairaren, son t. hert. Ludv. II af Baiern, f. 1286, 14 vald af 4 kurfurstar, stred t. 22 mot sin medtäflare Fredrik d. sköne af Österr., stred sed. mot påfven, krönt t. kejs. 28, afsatt 46, d. 47.

Ludvig, ty. kgr: 1) L. I., d. tyske, son t. Ludv. d. fromme, erhöll v. deln. af faderns rike 817 Baiern o. länderna ö. därom o. 843 gm fördrag, i Verdun landet ö. om Rhen, förvärfvade 870 ö. hälften af Lothringen, d. 876. — Hans son 2) L. II, d. unge, reg. 876, erhöll Ostfrank., Thüringen, Sachsen, 80 Baiern, d. 82. — 3) L. Barnet, son t. kon. Arnulf, f. 893, efterträdde fadern 900, d. 11 ogift.

Ludvig Filip Albert, »grefve af Paris», son t. kon. Ludv. Filips äldste son Ferdinand af Orleans, f. 1838 Paris, tronpretendent, d. 94. (Hans son Filip, f. 1869, n. v. tronpret.).

Ludwigsburg, Württembergs 2:a residensst., nära Neckar, 22,650 inv. Slott. Fabr.

Ludwigshafen, st. i Rhenpfalz, vid Rhen, midt emot Mannheim, 72,287 inv.

Ludwigskanalen, Donau-Main-kanal., mel. Altmühl o. Main, förenar således Donau m. Rhen.

Ludvigsorden, 1) baiersk ord., stift. 1827; 2) hessisk, stift. 1807.

Luëger, Karl, österr. polit., f. 1844 Wien, 97 öfverborgmästare där, d. 10, antisemit, ledare af det kristl.-sociala partiet.

luft, fys., det jorden närmast omgifv. gaslagret, vanl. ben. atmosfär. L. best. af 79 del. kväfve o. 21 del. syre.

luftpump, apparat f. att förtunna l. smnpressa luft l. annan gas, är konstruerad s. en sug- l. tryckpump o. ant. enkel l. dubbel. Sugrören leda från pumpkannan (stöfveln) t. en m. sin jämnslipade kant på en glasskifva stående glasklocka (recipient). Högsta förtunning, med kvicksilfverluftpumpen, $\textstyle {\frac {1}{200{,}000{,}000}}$.

luftrörskatarr, se bronkit.

luftsegling, aëronautik, konsten att medelst vissa app. höja sig i luften o. där röra sig i den riktn. man vill. Till l. tjäna flygskeppen, flygmaskinerna o. luftballongen, en stor af lätt, lufttätt tyg o. med gas, lättare än luften, fylld säck. Den 1:a sdn konstruerad 1783 af prof. Charles. I den af bröderna Montgolfier 1782 konstr. ballongen förtunnades luften gm direkt eld. 1872 konstr. Dupuy de Lôme en någorlunda styrbar ballong. Luftskeppens fullkomliga styrbarhet har länge eftersträfvats o. har till sist uppnåtts af Santos Dumont, Lebaudy, Parseval, Gross, Zeppelin, bröderna Wright m. fl.

luftstrupe, det 12/13 cm. l. från struphufvudet nedåt gående röret, s. förgrenar sig t. lungorna.

lufttryck, se atmosfär 3.

Lugānosjön, sjö i schweiz. kant. Tessin o. Lombardiet. 271 m. öf. haf., 50,₅ kv.km., gm Tresa förenad m. Lago maggiore. Natursköna omgifn.

Lūgo, sp. prov., 9,881 kv.km., 465,386 inv. Hst. L., nära Miño, omkr. 27,415 inv. Bisk.

Lugos (lūgåsch), ung. st. v. Donau o. Temes, 12,489 inv. Vinodl.

Luīni, Bernardino, it. mål., f. i slutet af 15:e årh. Luino, d. omkring 1533 Milano.

Luisen-orden, preuss. kvinno-ord., stift 1814; 2 klasser.

Lukānien, g. geogr., landsk. i nedre It. v. Tarentoviken.

Lukas, evangelist., Pauli lärj., förut läkare. Förf. t. Lukas' evangel. och Apostla-gärningar. Målarnes skyddspatron.

Lukiānus (lat. Lucianus), gr. förf., f. omkr. 120 Samosata, d. omkr. 200 ss. prokurator i Egypten. Sofist.

lukratīv, lat., vinstgifvande, inbringande.

Luksōr, se Karnak.

lukt, fys., det yttre sinne, hvars organ end. är näsans slemhud, s. erfar intryck af de i luften inblandade luktande ämnena o. gm luktnerverna fortplantar dessa intryck i hjärnan.

lukull'isk, yppig, öfverflödig, efter den rom. frossaren Lucullus.

Lule lappmark, se Lappland.

Lule vatten, se Stora Lule vatten.

Lule älf, af Stora o. Lilla L., upprinner på Sulitelma; bildar vattenfallet Harsprånget, utfaller i Bottn. v., 310 km. l., omr. 27,000 kv.km.

Luleå, stapel- o. residensst. i Norrbott. l. v. Lule älf o. Bottn. v., 19,172 inv. (08). Privil. 1649 o. f. Sjöfart.

Luleå-Ofoten-banan, järnväg fr. Luleå till Ofotenfjorden i Norge.

Luleå stift omfattar Västerb. och Norrb. l. Dess 1:e bisk. utn. 29/2 1904.

Lull'i, Giov. Bat., komp., f. 1633 Florens, d. 87 Paris ss. direkt, f. den af honom grund, stora operan; reform. mus.-dramat.

Lullus, Raimundus, skolast. teol., f. omkr. 1235 Mallorca, d. 15. Missionär.

Lumbye (-by), Hans Krist., dan. komp., f. 1810 Köpenh., d. 74. Dansmusik m. m.

luminös, lat., ljus, lysande; bild., ypperlig.

lummer, Lycopodium L., Lycopodiaceæ. L. selago L., »mattgräs», L. complanatum L., grön om vintern; båda allm. i Sverige. De ljusgula sporerna lämna det und. namnet »nikt» allbekanta pulvret.

Lūna, lat., måne; mångudinnan.

lunch (lönsch) l. luncheon (lönschn), eng., »gaffelbit», gaffelfrukost omkring kl. 1.

Lund, urgam. st. i Malmöh. l., 19,675 inv. (08). Univ., bisk., got. domkyrka, bot. trädgård, observat., bibl., akad. fören:s hus, »Lundagård» m. statyetter öfver Tyge Brahe o. O. Lindblad samt strax invid staty öfver Tegnér. Nämnes 1:a gngn omkr. 940. Slag 4/12 1676.

Lunda, hst. i liknämndt negerrike mel. Moero- o. Hangveolosj. i s. Afrika.

Lundberg, 1) Gust., pastellmål., f. 1695 Sthm, d. där 86. — 2) Joh. Teod., bildh., f. 1852 Sthm, ledam. af konstakad. 89, prof. där 07. Mera bekanta arb. äro Fosterbröderna, Vågen och Stranden, Olaus Petri, figurala skulpt. i Upps. domk. o. riksdagsh. — Hans hustru 3) Ellen Emilia, förf:a, f. Nyblom 1869 Upps., har bl. a. skr. Bland italienarne, diktsaml. Sånger o. syner samt art. i tidskr. Bredvid sin litt. verksamh. har L. sysselsatt sig med måln. o. modellering.

Lundeberg, Kristian, bruksidk., polit., f. å Forsbacka, Gäfleb. l., 1842, löjtn. 65, disp. vid Forsbacka bruk sed. 72, sed. 85 ledarn, af 1:a kam., 05 statsmin.

Lundegård, Axel, förf., f. 1861, först Ernst Ahlgrens (Vikt:a Benedictsson) medarb. Själfst. skildr. äro Röda prinsen (89), La mouche (91), Titania (92) samt trilogien Margareta (05/06), Drottn. Filippa (07) o. den ännu (10) ej utkomna Den svenska andan.

Lundell, Joh. Aug., språkforsk., f. 1851 Kalm. l., 91 prof. i Upps. Skr.: Det sv. landsmålsalfabet. (79), Om de sv. folkmålens frändskaper (80) m. m.

Lundequist-Dahlström, Gerda Karola Cec:a, skådesp., f. 71 Sthm, sed. 96 hos Ranft o. sed. 06 vid dram. teat. Intager ett synnerligen framstående rum bland Sveriges dram. artister.

Lundgren, Egron Sellif, genre- o. akvarellmål., f. 1815 Sthm, d. där 75 ss. kgl. hofmålare. Målat of. 500 arbeten. Skr.: En målares anteckn., Indien m. m.

Lundin, Klas Joh., publ., f. 1825 Sthm, d. 08, varit medarbetare i Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. Skr.: Paris i våra dagar, (tills. m. Aug. Strindberg) Gamla Stockholm m. m.

Lundius, Karl, rättslärd, f. 1638 Jönk., 77 prof. i Upps., 12 medl. af lagkommissionen, d. 15 Upps. Förf.

Lundquist, Ernst Gust., dram., novell., f. 1851, var en tid litteratör v. de kungl. teat. i Sthm. Skr.: Mellan barken o. trädet, Vingåkersbruden, Agnes, rom. Talmi (99), Lyckans vägar (10) samt nov.-saml. Fortunas tempel (00) o. Fulvia (09), m. m.

Lundqvist, Karl Fredr., operasång., f. 1841 Veinge, Hall., debut. 69 på k. operan, afgick 05. Synnerligen stark o. vacker baryton.

Lunds stift omfattar Skåne o. Blekinge.

Lundström, 1) Georg (vanl. kallad Jörgen), publicist, f. 1838 Hälsingborg, d. 10 Sthm, 66/84 i tullverket, sed. 87 red. för tidn. »Figaro». — 2) Matilda, f. Tengbom 1846 (pseud. Mattis), d. 08, förf:a. Skr. dram. Kristina Gyllenstjerna, Grim Viking m. m. — 3) Fabian Isidor, f. 1843, ämbetsman, humorist. Skr. humor. diktsamlingar m. m. — 3) Axel Nikolaus, bot., 97 prof. i Upps., f. 1847, d. 05. Skr. uppsatser om arktiska ämnen. Tills. med A. Lindgren redakt, af »Ny sv. tidskrift» 80/81.

Lüneburg, reg.-omr. i Hannover, mel. Elbe o. Aller, 11,344 kv.km., 507,107 inv., utgöres t. stor del af den s. k. Lüneburgheden, 80/120 m. h. Hst. L. vid Ilmenau, 26,568 inv. Slag 1813.

lunett (lynätt'), bef., befästningsform af en flesch m. bakåt brutna faser.

Luneville (lynevill'), fr. st. v. urthe o. Vezouse, 23,269 inv. Slott, fabr. Fred 9/2 1801.

lungan, anat., den väsentligaste delen af de högre djurens andningsorgan, en af otaliga små blåsor, alveoler, best., af brösthinnan omgifven säck, i hkn bronkerna sluta. Mskns l. är delad i 2 hälfter, af hka den högra är delad i 3, den vänsta i 2 s. k. lober. Alveolerna ha elast. väggar, invändigt öfverdragna m. epitel, o. innesluta förgreningar af lungkapillarkärlen, s. äro mellanlänken mel. lungartärerna o. lungvenerna.

lung|blödning = blodhostning (se d. o.). -brand, läk., förstöring af en del af lungan gm förruttnelse under lifvet; uppkommer af flere olika sjukdomsorsaker o. leder nästan alltid t. döden. -emfysēm, se emfysem. -förlamning, patol., svaghetstillst., hvarvid den sjuke icke förmår hosta upp slemmet i bronkerna. -infarkt', patol., gm emboli uppkommen hård, lufttom knut i o. mel. lungblåsorna. -inflammation, pneumoni, läk., inflam. i den egentl. lungväfnaden, uppträder ss. 1) krupös l., s. plötsligt utvecklar sig o. hos friska personer öfvergår till förbättr., vanl. på 7:e dagen, o. 2) lobulär l. katarral 1., s. utvecklar sig långsamt fr. bronkialkatarrer, drar om längre tid o. lätt öfvergår t. kron. l. -katarr, se bronkit. -laf, lungmossa, Lobaria pulmonacea, Lichenes, störst af alla sv. lafvar, lämnar fl. äkta färgämnen. -profvet, rättsmed., nedsänkande i vatten af nyfödda aflidna barns lungor, för att se, om de flyta, i hkt fall barnet lefvat. -röta, vet., sjukdom i lungan hos åtskill. husdjur. -sjuka, vet., en smittsam sjukdom i nötkreaturs lungor; är besläktad m. människornas lunginflam. o. uppträder ganska ofta epidem. -sot, läk., sambegreppet f. is. 2 sjukdomar, s. kännetecknas gm en vidt omkring sig gripande förstöring af lungorna m. åtfölj. allm. aftäring, näml. kronisk lunginflammation o. tuberkulos. Vid den förra sönderdelas lungans cellväfnad, i den senare bildas små knölar, s. stundom helt småningom i förening m. hektisk feber, nattlig svettning, afmagring (kronisk l.), stundom mycket hastigt gm sitt sönderfallande und. ofta påkommande blodstörtningar och bildande af stora ihåligheter i lungorna (gallopper. l.) leda t. döden. Vid kronisk l. bilda sig ofta tuberkler i struphufvudet o. i tarmarna, hka, liks. andra sdna i lungorna, bero på bakterier. Benandl.: ren luft, förnuftig beklädn. o. föda, vistelse på klimat, kurorter m. m. -ödēm, läk., lungblåsornas fyllande m. vattenakt. vätska v. inträdande hjärtförlamn., förebud till döden; förorsakar dödsrossling.

Lunkentus, hjälten i en sv. folkbok.

lunnefågeln, Mormon arcticus L., hör till gumpfotade fåglarnas ordning, i Nordsj., Atlant., N. ishaf., smakl. kött, förträffl. dun. 33/35 cm. l. Stannfågel.

lunta, art, i lut af salpeter och osläckt kalk kokadt, lösspunnet garn af hampa. Forna antändningsmedel f. kanon.

Luossavaara, »laxberget», berg i Norrb. län, rikt på järnmalm.

Luper'cus, lat., »vargfördrifvaren», binamn på Faun.

Lupīnus L., Papilionaceæ. L . albus L. o. L. luteas L., i s. o. mel. Europa, förträffl. foderväxter. L. varius L. o. L. cruikshankii Hook., prydnadsväxter.

lupp, met., vid järnfärskn. erhållen liten smälta; se lins.

lu'pus, läk., svår hudsjukd. af tuberkulos art, vanl. i ansiktet. Bekämpas hufvudsakl. gm fototerapi.

Lurelei, se Lorelei.

lus, se löss.

Lusiaderna, nationalepos af Camōes.

Lusignan (lysinjang'), se Guido af L.

Lusitānia, rom. benämn. på nuvar. Portugal.

lussjuka, Phthiriasis, läk., både hos mskor o. djur i följd af vanvård o. osnygghet sig bildande stora samlingar af parasiter i sårnader, bölder, und. sårrufvor m. m. Botemedel: kvicksilfversalva, glycerinbad, is. renlighet. Anv. af arseniklösn. på husdjur förbjud. Forna åsikter om »lusbulnader» en fabel.

lustgas, se kväfoxidul.

lus'trum, lat., femårsperiod.

lut, kem., lösn. af ett salt l. alkali.

luta, arab., gammalt gitarrartadt stränginstr.

Luthardt, Christ. Ernst, ty. luth. teol., f. 1823, sed. 56 prof. i Leipzig, d. 02. Förf.

Luther, Martin, den store reformatorn, f. 1483 Eisleben, son till bergsman. Hans L., uppfostrades strängt; 01 vid univ. i Erfurt, 05 magist. o. augustinmunk där, 07 mot faderns vilja präst, 08 i Wittenberg; lärde 11 i Rom känna den katol. kyrkans fördärf; 12 teol. dr, började reform, d. 3l/io 17 gm uppspikande af 95 teser, försvarade sig 18 i Augsburg mot Cajanus, disp. 19 m. Eck i Leipzig; skr. sina bekanta skr. mot katol. kyrk. 20, brände s. å. påfvens bulla, aflade 21 i Worms inf. kejs. o. rike sin frimodiga bekännelse; öfversatte 22 på Wartburg N. T. (hela bibelöfvers. fullbord. 34), dämpade 22 bildstormn. i Wittenb., bortlade munkkåpan 23 o. gifte s. 25 m. Katharina v. Bora; utg. 29 sina katekeser; skref 37 schmalkaldiska artikl.; d. 46 i Eisleben. L.s kärlek t. musik har nästan öfvergått t. ordspr., o. han ägde stor begåfn. ss. andl. skald, hvarom bl. a. hans psalmer vittna. L:s postilla jämte andra skrift, utg. bl. a. 1740/53 i 24 o. 1826/73 i 100 bd. L. är en af mänsklighetens störste o. mest inflytelserika män.

lutherāner, af Eck o. Hadrianus VI, mot Luthers gensaga, begagnad benämn. på L:s anhängare.

lutsalt, kem., kolsyr. kali l. natron.

Lutter am Barenberge, köping i Braunschweig. Slag 17/8 1626.

Lüttich, se Liége.

Lützen, st. i preuss. Sachsen. 3,100 inv. Sl. 6/11 1632.

luxation, lat., läk., det slags ledvrickning, då båda ledytorna fullständ. lämna haa. Jfr distorsion.

Luxembourg (lyksangbûr), Franç. Henri de Montmorency-Bouteville, fr. hert., f. 1628, fick 61 namn. L. gm gifte m. arftagarinnan t. huset L., 72/73 i Holld, marsk. 75, stred segerrikt i Holld 77/78, 90, 92, 93, d. 95.

Luxemburg, 1) storhertigd. mel. Lothringen, Frankr. o. Belgien, 2,587 kv.km., 246,455 inv. Landet kuperadt. Prod.: spannmål, lin, hampa, vin, boskapsskötsel. Befolkn. af ty. ursprung, spr. ty., relig. kat.; medlem af ty. tullfören., 1815/66 i nordty. förbund., sed. oafhängigt (t. 23/11 90 gm personalunion fören. med Holld). Hst. L. vid Alzette, 21,024 inv., ford. befäst. Slott. Storhert. Vilhelm sed. 05. — 2) Prov. i s.ö. Belgien, 4,418 kv.km., 225,963 inv., t. 1839 en del af storhertigd. L. Hst. Arlon.

luxuriös, lat., yppig.

Luzern', schweiz. kanton, 1,501 kv.km., 147,519 inv. Hst. L. vid Vierwaldstättersj., 29,255 inv.

Lu'zon, se Filippinerna.

Lvov, Alex. Fedorov., ry. komp., f. 1799 Reval, d. 70. Ryska nationalhymnen, operor m. m.

lycēum, lat., högre läroanstalt. Jfr Lykeion.

Ly'cium L., Solanaceæ. L. barbarum L., odlas i trädgårdar. L. umbellatum R. & P., m. fl. arter, i S.-Amer.

Lyckeby å, vattendr. i Småld o. Blekinge, utf. v. Lyckeby i Östersjön, 90 km. l., omr. 750 kv.km.

Lyckås, gods i Jönköp. l.

Lycoper'sicum Tourn., Solanaceæ. L. esculentum Dunal, fr. Amer., O.-Ind., Medelhafsländ.; odlas allm. äfv. hos oss f. sina under namnet tomater kända frukter.

Lyddeån l. Käflingeån, s. Skånes största vattendrag, utf. i Öresund, 80 km. l.

Lydien, g. geogr., landsk, i v. M. Asien.

Lyell (laj'el), Sir Charl., eng. geol., f. 1797 Skottld, d. 75 ss. prof. i London. Grundl. af den moderna geol. Förf.

Lykaōnien, g. geogr., landsk. i M. Asien.

Lykeion (-ej'-), gr., lat. Lycēum, ett v. Athen beläget gymnasium, där Aristoteles lärde.

Lykien, g. geogr., landskap i det s.v. M. Asien.

Lykseth, Magna Elvine, nor. sångerska, f. 1874 Kristiania, debut. på Operan i Sthm 01 o. har alltsedan tillhört nämnda scen. Förnämligast Wagnersångerska.

lyktmasken, Fulgora L., Hemiptera, ent., stora, brokigt färg. insekter inom tropikerna; sannolikt orikt. uppgifna s. lysande.

Lykur'gos, 1) L., lagstiftare i Sparta i 9:e årh. f. K. — 2) L., attisk statsm. o. talare, f. omkr. 400 f. K., föranledde stora byggnadsföretag, d. 323.

Lyly (li'li) l. Lilly, John, eng. förf., f. 1554 Kent, d. 1606 Lond. Skr. roman. m. m.

lym'fa anat., lymfkärlens innehåll, en färglös l. gulhvit vätska, best. af blodvatten o. lymfceller. Den från matsmältningsorganen kommande l. kallas chylus l. mjölksaft, emedan den är hvitaktig till följd af rikedom på små fettkulor, upptagna ur näringen.

lymfatisk, lat., kroppsbeskaffenhet med slappt utseende, osund hud o. föga motståndskraft mot sjukdomar.

lymf|kärl, anat., med mycket tunna väggar försedda kärl, s. i sig upptaga o. fortskaffa de från organens hårrörskärl kommande vätskorna. -körtlar, anat, små runda l. äggform., af cellväfnad inneslutna organ. L. innehålla säckform. ihåligheter, s. stå i fören. m. in- o. utgående sugådror (lymfkärl). Mycket utsatta för sjukdomar.

lynchlag, folkets själftagna rätt att bestraffa (lyncha) en f. skyldig ansedd person, utan att han gm laga rannsakn. o. dom blifvit friad l. fälld.

Lyon (liång'), Frankr. 2:a stad, v. Rhône o. Saône, 472,000 inv. Stark fästn., ärkeb., domkyrka, akad., konstskola, museer, bot. trädg., betydl. hand. o. sidenindustri, bibl.

Lyonnais (lionnä), ford. fr. landsk., omkr. 7,800 kv.km., hst. Lyon; nu dep. Loire, Rhône o. en del af Puy-de-Dôme.

Lyons (lajns), Edm., lord, eng. amiral, f. 1790, öfverbefälh. of. Svartahafsflottan under Krimkriget, eröfr. 55 Kertsch o. Kinburn, d. 58.

lyra, gr. och lat., forngr. stränginstr.; sinnebild af musiken.

Lyran, stjärnb. på n. himlahvalfvet.

lyrfågelsläktet, Menura, Passeres. Lyrfågeln l. lyrstjärten, M. superba, i s.ö. Australien hemmahör. sångfågel; lefver parvis på marken. Hannens stjärt lyrformig.

lyrīk, gr., det af poesiens 3 hufvudslag, s. omedelbart uttrycker känslor o. sinnesstämningar.

Lysander, Alb. Teod., estetiker, f. 1822 Göteb., 64 prof. i Lund, d. 90 där. Skr.: Rom. lit.-hist. (I, 58), öfvers. Evangelina af Longfellow, utg. C. J. L. Almqvists skr. m. m.

Lysan'dros, lat. Lysan'der, spart. fältherre und. peloponnes. kriget, eröfr. o. kufvade 404 f. K. Athen, stupade 395 Haliartos.

Lysekil, stad i Göteb. o. Boh. l., 40 km. v. om Uddevalla, 4,018 inv. (08). Badort.

lysgas, den med starkt lysande låga brinnande produkten vid torr destillation af stenkol, trä, torf, olja, fettaffall, tjära m. m. Den renade lysgasen består af omkr. 50 % vätgas, 30/40 % metan, 8 % koloxid o. 4/5 % tyngre kolväten, exploderar blandad med luft, luktar egendomligt, är lättare än luften, mycket giftig, begagnas ursprl. nästan end. t. belysning, men numera mycket äfv. t. kokn. o. drifkraft t. gasmaskiner. Beredes i horisontella järnretorter, hvarifr. de utvecklade gaserna gm uppåtgående rör ledas till ett vidt horisontellt rör (hydraulik), där tjär- o. vattenångorna fötätas, o. därifr. gm ett långt rörsystem (kondensatorer) t. skrubben, där de sista kondensationsprodukterna aflämnas. Därifrån går l. gm en luftpumpform. maskin (exhaustor), mätes af stationsmätaren l. fabriksuret o. kommer slutl. t. en stor klockform. behållare af järn (gasklockan), hvarifr. rörsyst. utgår. L. beredes num. mycket äfv. af vattengas därigm, att vattenånga ledes gm retorter, fyllda m. glödande koks. Stor betydelse ha biprodukt. v. l.-fabrikationen, is. tjära, koks, ammoniakvatten, retortgrafit m. m., hka ofta betäcka tillverkningskostnaden.

Ly'sias, gr. talare i 5:e årh. f. K.

Lysi'makos, en af Alex. d. stores fältherr., 306 kon. af Trakien, eröfr. en del af M. Asien, 287 äfv. Makedonien, stupade 281 f. K. i Frygien.

Lyasipp'os, gr. bildh. i 4:e årh. f. K.

lysmasken, Lampyris L., Coleoptera. Den i s. o. mel. Sverige förekom. l. är honan t. L. noctiluca L., hkns 2 näst sista segmentet å bakkroppen utveckla ett fosforesc. sken. Den i Tyskld allm. Johanniswürmchen, som också lyser, är honan t. L. splendidula L.

lysmaterial, fasta: talg, stearin, paraffin, vax m. m. vid elektr. lampor kol; flytande: fotogen, fl. andra slags oljor; gasformiga: lysgas, vattengas.

lysol', kem. tekn., en till antisept. ändamål använd blandn. af stenkolstjäroljor o. såpa.

lyster, fr., egentl. »glans»; ljuskrona, stor armstake. -färger, sdna, s. meddela lergods metallglans. -tyg, skimr. tyg af bomull o kamgarn.

Lytton, (littn), 1) Sir Edw. Geo. Earle L. Bulwer-L., eng. förf. o. statsm., f. 1803 London, 58/59 kolonialmin., baron 66, d. 73. Skr.: Pelham, Eugene Aram, Last days of Pompeii, Rienzi m. fl. på sv. öfvers. rom., m. m. — Hans son 2) Edw. Rob. L. Bulwer-L. (pseud. Owen Meredith). eng. statsm. o. förf., f. 1831, sändeb. i åtsk. länder, 76/80 vicekon. i Ind., d. 91 ss. ambassadör i Paris.

lyx, fr., prakt, öfverflöd. -tåg, af det internationella sofvagnsbolaget i Brüssel inrättade tåg med endast en (I) klass. -uös, yppig, prålande.

Lågen, 1) Guldbransdals-L., nor. fl. från dovfrefj., utf. i Mjösen, 190 km. omr. 12,370 kv.km. 2) Numedals-L., nor. fl. fr. Hardangserfj., utf. i Laurviksfjord., 300 km., omr. 5,660 kv.km.

Låland, l. Lolland, dan. ö. i Östersjön., s. om Själland, 1,164 kv.km., 70,585 inv. Bildar tills. m. Falster o. fl. småöar Maribo amt. Hst. Maribo.

långan, Molva vulgaris Fleming, hör till mjukfeningarnas ordn., allm. i Katteg., ända t. 238 cm. l. Beredes på olika sätt t. klippfisk, kabeljo, salt-l. o. spil-l.

Långbans gruffält i Värml. l.

Långhalsen, insjö i Söderml. l., 40 km. l., utrinner gm Nyköpingsån i Östersjön.

Långholmen, ö i Mälaren vid Sthm. Centralfängelse.

långsynthet, oftalm., vanl. medfödt fel i ögat, hvarigm detta ej kan noga urskilja närbelägna föremål, utan end. sdna på längre afstånd o. ej ens detta alltid. L. beror på f. kort axel hos ögat o. kan äfv. bli en följd af ålderdom gm kristallinsens förhårdn. o. minskade ackommodation. Personer, s. lida af l., böra begagna konvexa glasögon.

Lä, sjö., den från vinden vända fartygssidan.

Läby vad, Upps. l., slag i juni 1521.

Läckage (-kasch'), sjö., förlust på flyt. varor und. sjötransp. gm läckor på kärlen.

läder, gm afhåring o. garfn. beredda djurhudar. Man särskiljer mel. logarfning: med ekbark, hvitgarfning: m. alun, sämskgarfn.: m. fett, mineralgarfn.: m. vanl. mineralsalter, juftgarfn.: m. videbark o. björkolja. Före behandl. m. ofvannämnda ämnen blötes huden, dess underhudscellväfn. aflägsnas gm skafning o. dess öfverhudsväfnad jämte håren gm inverkan af kalkmjölk, gaskalk o. d.

Läffler, se Leffler 2), som sed. 86 skrifvit sitt namn på förstnämnda sätt.

läger, kr., truppers härbärger., då det ej sker i kaserner l. kantoneringskvarter; delas i barack-, hytte- o. tält-l. Jfr bivuak.

lämmeln, Myodes Pallas, Glires. Skogs-l., M. schisticolor Lilljeborg, skiffergrå, nedtill ljusare, i Sibirien, Finld, Norge, sällsynt i Sverige. Fjäll-l., M. lemmus L., svart på nacken o. framryggen, rostgul på bakryggen, allm. i fjälltrakter i Sverige, Norge, Finld; bekant f. sina vandringar.

län, 1) se länsväsen; 2) i Sverige o. Finld namn på områdena för den administr. indeln. — Sverige är indel. i 24, Finld i 8 l.

längd, geogr., en orts afstånd (i grader) från 1:a meridianen, s. förr räknades öfv. Ferro, nu öfv. Paris' l. Greenwichs observ. L. räknas 180° åt o. (östl. l.) o. 180° åt v. (västl. l.).

längdgrad, se grad.

länsväsen, feodalsystem, det und. medeltid. först i frankiska riket uppkomna sättet, att kejsare, kgr o. andra höga herrar (länsherrar) ss. belön. f. tjänster l. för vinnande af personer åt dessa (vasaller) ant. på lifstid l. ss. ärftl. o. försäljbar egendom öfverlämnade något jordområde (län) mot vasallernas uppfyllande af vissa skyldigheter mot länsherren. Nu f. det mesta upphäfdt. I Sverige indrogos gm Karl XI:s redukt. alla ärftl. län t. kronan.

läppar, anat., is. slutmusklerna t. munöppningen.

lärksläktet, Alauda L., Passeres. Sandlärk., A. alpestris L., ofvan rostgrå, strupen gul, f. öfr. hvit, sällsynt i Lappmarken; flyttfågel. Sånglärk., A. arvensis L., ofvan svartakt., hals o. frambröst m. svarta fläckar, undre delar hvita; allm. upp i Lappmarken; flyttfågel. Tofslärk., A. cristata L., ofvan brungrå, sirupen hvit, f. öfr. ockragul; s. v. Skåne, stannfågel. Trädlärk., A. arborea L., ofvan svartbrun, und. gulakt. hvit; allm. i s. och mel. Sverige; flyttfågel.

lärkträd, lärkgran, Larix europœa, Coniferæ, i Ryssld, s. Europa o. Sibirien inhemskt skogsträd; veden slöjdvirke o. bränsle, ung bark garfämne, kådan venetiansk terpentin, orenburgskt gummi o. manna de Briançon. Odlas i parker.

lärodikt l. didaktisk poesi, versifierad framställn. af sanningar inom moralens, yrkenas, vetenskapens, konstens områden.

lödighet, se lod.

lödning, tekn., förening af metallytor medels ingjutning dem emellan af en annan metall, s. kallas lod o. måste vara mera lättsmält än hvarje af de andra, delas i snällod, af tenn, bly o. vismut, o. slag- l. hårdlod, af koppar, mässing, nysilfver o. d. Oxidbildn. på metallytorna hindras gm salmiaklösn., borax.

Lödöse, 1) Gamla L., ford. Sveriges enda stad vid västkusten v. Göta älf o. i Älfsb. l., förlor. stadspriv. 1646; 2) Nya L., ford. st. v. Säfveåns utl. i Göta älf; privil. 1473, nästan öfvergifvet l624; nu Gamlestaden i Göteborg.

Löfgren, Erik Joh., fin. mål., f. 1825 Åbo, d. där 84. Hagar i öknen m. m.

löfhyddofesten, hebr. skördefest, firades senare (15/21 sept.) t. minne af Guds beskydd und. vandr. i öknen.

löfkoja, Mathiola, Cruciferæ. Sommar-l., M. annua Sweet, fr. s. Europa o. orient., samt vinter-l., M. incane R. Br., fr. s. Europa; prydnadsväxter.

Löfsta l. Leufsta, stort järnbr. i Upps. l.; tillhör de s. k. Dannemoraverken.

Löfstedt, Nor Ejn. Ansgar., univ.-lärare, f. 1831 Hernösand, sed. 74 prof. i grekiska i Upps., d. där 89. Förf.

löjtnant, fr., kr., de två lägsta officersgraderna i armén o. flottan.

lök, Allium Hall., Liliaceæ, mycket artrikt släkte; i Skandinav. 7 arter; många odlas f. användn. i hushåll. o. med. Nämnas må: hvit-l., A. sativum L., röd-l., A. cepa L., gräs-l., A. schoenoprasum L., purjo-l., A. porram L., m. breda, gräsart. blad, schalotten-l., A. ascalonicum L., uppkallad eft. Askalon. Af röd-l. är portugisisk l. en varietet.

lönn, Acer L., Acerineæ. Allm. L., A. platanoides L., veden t. virke.

Lönnrot, Elias, fin. språkforsk. o. förf., f. 1802 Nyland, 53/62 prof. i Hälsingf, d. 84. Utg. Kalevala (35), Kanteletar (40) m. m. Fenoman.

löpe, d. inre delen af löpmagen på spädkalfvar, åstadkommer att mjölken ystar sig o. anv. därför v. ostberedn.

löpeld, se stubin.

löpgraf, bef., vid belägring för skyddadt närmande intill anfallsfronten af den belägrande uppkastad graf med bröstvärn.

lösen, se fältrop.

lösning, kem., förening af en fast l. gasform. kropp m. en flytande t. ett likform. helt; påskyndas, utom vid gaser, gm högre temperatur.

löss, Pediculus o. Phthirius L., Hemiptera. Hufvud-l., Ped. capitis L., långsträckt bakkropp. — Kläd-l., Ped. vestimenti L., större o. bredare än föreg. — Flat-l., Phthir. pubis L., bakkroppen kort o. bredare än framkroppen. Dessa 3 arter blott på mskr.

Löwen, fr. Louvain, belg. st. v. Dyle. 42,194 inv. Univ., fabr.

Löwenhjelm, 1) Gust. K. Fred., gref., diplom., f. 1771 Sthm, delt. i fältt. 88/90, 05/08 13/14, sändeb. i Wien 16/17, i Paris 18/56, gen. 26, d. 56 Sthm. — Hans bror 2) Karl Axel, gref., diplom., statsman, f. 1772 Sthm, i fältt. 88/90, 07/09, Sveriges omb. v. kongress. i Wien 14/15, 15 gen.-löjtn., statsr. 22/39, d. 61 Sthm. Förf. — Deras kusins son 3) Karl Gust., gref., militär, diplom., f. 1790, sändeb. i Turkiet o. Österrike, 44 gen.-löjtn., 48 öfverbefälh. f. sv. trupperna på Fyen, d, 58.

Lövenskiold, Severin, nor. statsman, f. 1777, 14 i riksförs. på Eidsvold, 14/17 statsr., 28/36 statsmin., 41/56 slåth. i Norge, d. 56.