Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/493

Den här sidan har inte korrekturlästs

Lacépède (-sepäd), Bern. Germ. Etienne de Laville de, gref., fr. naturforsk., f. 1765 Agen, d. 25 Epinay. Arbeten om reptilier o. fiskar, mskans naturhist. m. m.

Lachaise (-schäs), Franç, de, L. Pére kallad, fr. jesuit, f. 1624 Aix, sed. 75 Ludv. XIV:s biktfar, d. 09. L:s landtställe ö. om Paris den sederm. så ryktbara kyrkogården Père-Lachaise.

Lachambeaudie (-schangbådī), Pierre, fr. fabeldikt., f. 1806 Sarlat, d. 72 nära Paris.

La Chaussée (-schåssē), Pierre Cl. Niv. de, fr. dram., f. 1692 Paris, d. 54 där. Gaf upphof. t. den s. k. »comédie larmoyante» (blandn. af allvar o. uppsluppenhet).

lachēra, fr., i kortsp. släppa, ej sticka öfver.

lack' l. lac, ind., 100,000 rupier.

lack, se sigill-lack. -ēra, belägga föremål m. lackfernissor. -fernissa, lösn. af hartser i terpentinolja. Anv. t. läcker. -färger, tekn., kem. fören. af färgämnen med lerjordoxider.

lack'mus, tekn., blått färgämne af sma lafsläkten s. orseille. L.-papper, anv. ss. kem. reagens.

Lac'rimæ Christi, lat. (Kristi tårar), välsmak. it. vin fr. trakten af Vesuvius.

Lacroix (-kråa'), Jean Paul, pseud. Bibliophile Jacob, fr. bibliogr. o. kult.-hist. i Paris, f. där 1806, d. 84. Skr. framst, kult.-hist. praktverk.

lādanum, lat., till rökverk o. parfymer anv. vällukt, harts af flere cistusarter.

laddflaska, leidenflaska, fys., apparat för saml. af elektricitet, består af ett, ut- o. invändigt t. ngra cm. från öfverkanten m. stanniol beklädt glaskärl, gm hvars lock går en metallstång, upptill försedd m. en metallkula o. nedtill m. en kedja, stående i berör, m. inre beklädnaden. L. laddas därigm, att den ställes på ledande underlag o. kulan förenas m. en elektricermaskins konduktör. Flere l., hvilkas kulor äro förenade, utgöra ett elektr. batteri.

La'doga, sjö i n.v. Ryssld. Europas största insjö, 18,150 kv.km., gm Neva afl. i Fin. viken.

Ladrōnerna, se Marianerna.

ladugårdsfrihet, frälsemans rätt att utom för hufvudgården åtnjuta skattefrih. äfv. f. närbelägna, urspr. f. ladug.-skötsel afsedda hemman (ladugårdshemman), hka därigm förvandlades t. ypperligt frälse (se d. o.).

Ladugårdsgärdet, en del af Sthms Djurgård, vapenöfn.-plats f. garnisonsregem. o. lifregem. dragoner.

ladugårdshemman, se ladugårdsfrihet.

Ladugårdslandet, se und. Stockholm.

lady (lēdi), eng. titel bl. a. för en marquis' l. earls hustru o. dotter, en viscounts, barons, baronets l. knights hustru, hertigs, markis', earls dotter, äfv. för dam öfver hufvud.

Ladysmith (lēdismith), st. i brit. prov. Natal vid Klip River, 5,568 inv. Förgäfves belägrad under boerkriget 1899/00.

Laeken (lāken), ort nära Brüssel, 31,121 inv. Kgl. slott.

Laennec (lanneck'), René Theod. Hyac., fr. läkare, f. 1781, d. 26 ss. prof. v. med. fakult. i Paris. Uppfann stetoskopet o. auskultationsmetod. Förf.

Laer'tes, gr. sag., Odysseus' far.

Laestadius, Petrus, lappmarksmissionär, f. 1802, ordnade de kyrkliga förhållandena i Lappmarken, d. 41.

Lafayette (-fajett'), Marie Jean Paul Yves Gilbert Motier de, fr. gen. o. statsm., f. 1757, ingick 76 i n.-amerik. tjänst, 89 chef f. nationalgard. i Paris samt Frankr. samtl. nationalgarden, 92 öfverbefälh. f. Ardennerarmén, motstånd, till skräckväldet, måste fly till Flandern, i österr. fångensk. 92/97, 99 åter i Frank., 18/30 frisinnad