släkte på Indiens fastid o. öar. 25/35 cm.
Lorient (låriang'), fr. befäst st. i Bretagne, v. Atlant., 44,640 inv. Hamn, flottstation.
Loris-Melikov, Mik. Tarielov., ry. gref., gen., statsm., f. 1825 Tiflis, 75 gen., 77 öfverbefälh. i Armenien, eröfr. Kars s. å., 78 gref., 80 inrik.-min., afsked 81, d. 88.
Lorm, Hieronymus, pseud. f. H. Landesmann.
Lorne (lårn), se Argyll.
lornjett', fr., ögonglas utan skänklar.
Lorrain, se Claude L.
Lortzing, Gust. Alb., ty. komp., f. 1803 Berlin, d. 51 ss. kapellmäst. där. Komp. operetter, operor, hvaribl. Zar u. Zimmermann, m. m.
Lot (lå), 1) fr. bifl. t. Garonne, t. v., uppr. på Cevennerna, utm. v. Aiguillon, 481 kv.km. l.; 2) dep., 5,226 kv.km., 226,720 inv., hst. Cahors.
Lot-et-Garonne (lått-ä-garånn'), fr. dep., 5,354 kv.km., 278,740 inv., hst. Agen.
Lothar, rom.-ty. kejs., 1) L. I, son t. Ludv. d. fromme, f. 796, 17 faderns medreg. erhöll Ital. 20, uppror mot fadern 33, slagen af bröd. Karl o. Ludv. 41 vid Fontenoy, behöll gm fördrag i Verdun 843 kejsartit., Italien o. det eft. hans liknämnde son kallade Lothringen, d. 55 klostr. Prüm. — 2) L. II, gref. af Supplingenburg, f. omkr. 1060, hert. af Sachsen 06, uppror mot Henrik V 15, ty. kon. 25, krönt t. kejs. 33, d. 37.
Lothringen, ford. ty. hertigd. mel. Rhen o. Maas, grund. 855 af kejs. Lothar I:s 2:e son, 953 deladt i Öfre o. Nedre L., af hka det förra 1552 togs af fransmännen, 1559 hela L. själfständigt, 1632 Öfre L. åter fr., men 1659 åter själfst, 1766 ånyo franskt, 1871 en del, 6,223 kv.km. med 564,029 inv., tyskt o. bildar nu regeringsdistr. L., deladt i 8 kretsar, hst. Metz.
lotteri, lyckospel; delas i klass-l. där vinsterna dragas i fl. olika terminer (klasser) mot bestämda inbetaln., o. nummer-l. (blott i Österr. och Ital.), hvari d. spelande får hålla godtyckl. summa på l, 2 (amb), 3 (tern), 4 (kvatern) l. 5 (kvintern) af talen 1 till 90; i Sverige 1771/1841.
Lott'i, Antonio, it. komp., f. omkr. 1667, d. 1740 Venezia.
Lott'o, Lorenzo, it. mål., f. 1476 1. 77, d. 1555 1. 56 i Loreto.
Lōtus Tourn., Papilionaceæ. L. corniculata L., »käringtanden», allm.
lōtusblomma, d. praktfulla, åt Isis helg. hvita blomman af Nymphæa Lotus, motivet t. det brukl. egypt. lotuskapitälet.
lotusträdet kallades i gamla Grekl. det i s. Europa och n. Afrika växande Zizyphus lotus Willd., fam. Rhamneæ; frukten ätlig.
Loubet (-bä), Émile, fr. polit., f. 1838, 87/88 o. 92/93 min., 96 pres. i senaten, 99/06 fr. republ:s pres.
louisdor (luidår), t. 1795 fr. guldmynt, slutl. = 24 livrés. Äfv. i Tyskld (Ludwigsdor) ben. på 5-thalersstycken i guld.
Louisiāna (Lû-), förk. La., en af N.-Amerik. förenta stater, mel. Mex. viken samt flod. Arkansas o. Mississippi, 128,526 kv.km., 1,381,625 inv. Osundt klimat (gula febern). Huf.-näringar landthushålln. o. handel. Prod.: majs, ris, bomull, tobak. Floder: Mississippi, Sabine-, Pearl-, Red-, Prairieriver; många sjöar. Hst. New Orleans. Stat 1812, författn. 1868.
Louisville (luivill'), största st. i Kentucky, v. Ohio, 226,000 inv. Handel, fabr.
Lourdes (lurd), fr. st. i dep. Hautes-Pyrénées, 8,708 inv. Vallfartsort med undergörande källor.
Lourenço Marques, st. i port. kolonien L. M. vid Delagoaviken, 6,300 inv.
Louvain (luväng'), se Löwen.
Louvet de Couvray (luvē dö kuvrä), Jean Bapt., fr. skriftst. o.
