Echinococcus förorsak. sjukdom i lefvern. Gulsot hänger mycket ofta ant. direkt l. indirekt tills. m. sjukl. tillstånd i lefvern.
lefvertran, se fisklefverolja.
legāl, fr., laglig.
legāt, lat., 1) testamentarisk gåfva l. stiftelse; 2) påfl. tillfälligt sändebud, motsats nuntie.
legation, fr., 1) främm. makts diplom. beskickn. jämte därtill hör. medlemmar; 2) namn på provins. i gamla Kyrkostaten.
legāto, it., tonk., smnbundet; tecken: .
legend', lat., sägen, helgonhist.
Legendre (löschangdr'), Adr. Marie, fr. mat., f. 1752 Toulouse, prof. redan s. ung, d. 33 Paris. Skr.: Théorie des fonctions ellipt. etc. (25/32) m. m.
leger (leschē), fr., lätt, vårdslös.
legēring, förening gm smältning af 2 l. fl. metaller.
Legge (lägg), Jam., skotsk sinolog, f. 1815, sed. 76 prof. i Oxford, d. där 97. Skr. i kines. lit.
legiōn, lat., taktiska enheter inom gamla rom. armén; af olika storlek; delades i kohorter o. maniplar. L:s fältteck. en örn.
legislat|īv, fr., lagstiftande. -ūr, lagstift. makt.
legitīm, lat., laglig; enl. lag berättigad; äkta (om barn). -ation, styrkande af laglighet. -era, göra laglig, erkänna s. äkta barn. -ist', anhörig af den äldre bourbonska linjen. -itet, laglighet, äkta börd.
Legnago (lenjāgå), befäst it. st. v. Adige, 14,400 inv.
Legnano (lenjānå), it. st. v. Olona, 14,529 inv. Sl. 29/5 1176.
Legouvé (löguvē), Gab. Jean Bapt. Ernest Wilf., fr. förf., f. 1807 Paris, d. 03. Skr. talr. dram., Adrienne Lecouvreur, Les conies de la reine de Navarre m. fl., öfvers. på sv., roman. m. m.
leguān, Iguana, Sauria, zo. Vanl. l., I. tuberculata, och välsmakande l., I. delicatissima, amer. klätterödlor.
legumīn, i baljväxternas frukter förekom. ägghvitart. ämne.
legymer, fr., grönsaker.
Lehar, Franz, österrik. komp., f. 1870 Komorn, bor i Wien, bekant gm operetten Glada änkan (05).
Le Havre, se Havre.
Lehmann, Pet. Mart. Orla, dan. statsm., f. 1810 Köpenh., 48 min., 49 tillfångatag, af slesv.-holsteinarne, 61/63 inr.-min., d. 70 Köpenh. De nationalliberales ledare und. riksdagarna.
Lehnberg, Magnus, teol., vältalare, f. 1758 Södra Vi, d. 08 ss. bisk. i Link. Skr. äreminnen, predikningar m. m.
Leibniz, Gottfr. Wilh. v., frih., ty. lärd o. statsm., f. 1646 Leipzig, 72 ledam. af högsta domstol, i Mainz, 76 bibl. i Hannover, d. där 16. Sin filosofi, monadologi, har L. i talrika afhandl. mera i grunddrag antydt än metod, gmfört, o. dess hufvudlära är harmonia præstabilita l. den af Gud förutbestämda världsordningen. L. var en af uppfinn. af differentialkalkylen.
Leicester (less'tör), 1) grefsk. i mel. Engld, 2,133 kv.km., 433,994 inv.; 2) hst. L. v. Soar, 224,186 inv. Fabr.
Leicester (~), Robert, se Dudley 2.
Leichhardt, Friedr. Wilh. Ludw., ty. upptäcktsres., f. 1813 Preussen; resor i Australien 41/48, sed. ej afhörd. Förf.
Leiden l. Leijden, holl. st. vid Rhen, 56,044 inv. Univ., handel.
leidenflaska, se laddflaska.
Leighton (lētn), Fred., lord L., eng. mål., f. 1830, sed. 78 presid. vid Akad. i London, d. 96; is. myt. ämnen.
Leijden, se Leiden.
Leine, bifl. t. Aller, t. v., upprinner på Harz, 185 km. l.
Leins, Krist. Friedr. v., ty. arkit., f. 1814 Stuttgart, sed. 50 prof. där.
Leinster (lin'stör), prov. i s.ö. Irld, 19,736 kv.km., 150,485 inv. Hst. Dublin.
