Lippi, 1) Fra Filippo, it. freskomål., f. omkr. 1412 Florens, d. 69 Spoleto. — Hans son 2) Filippo, it. freskomål., f. omkr. 1457 Prato, d. 04 Florens.
li'quor, lat., vätska.
likvīd, lat., flytande; betalning. -ation, klargöring; utredn. af affärsställning, afveckling, betalning. -era, göra klar, utreda, utbetala.
lira, pl. lire, it. mynt = 1 franc = omkr. 0,72 kr.
lirioden'dron, L., Magnoliaceæ. L. tulipifera L., Mexico, prydnadsväxt.
Lisbōa, se Lissabon.
Lisco, 1) Friedr. Gust., ty. teol., f. 1791 Brandenb., d. 66 Berlin. Förf. — Hans son 2) Emil Gust., teol., f. 1819 Berlin, d. där 87, predikant därst., hufvudman f. protest. föreningen.
Lissa, 1) st. i Posen 14,263 inv.; 2) dalmatisk ö i Adriat. haf., omkr. 100 kv.-km., 9,914 inv. Slag 20/7 1866.
Liss'abon, port. Lisbōa, Portugals hst. v. Tejos mynn. i Atlant., 357,000 inv. Slott, 64 kyrkor, ärkeb., stor skeppsfart. Jordbäf. 1/11 1755.
lissēra, fr., glätta (papper).
Lis'ter, Jos., lord, eng. kirurg, f. 1827 Upton, sed. 69 prof. i Edinburgh, baronet 83, pär 97. Ryktbar f. sin antiseptiska sårbehandlingsmetod, det s. k. Listerska förbandet.
Listers og Mandals amt, Norges sydligaste amt, 7,264 kv.km. 81,567 inv.
l'istess'o tem'po, it., tonk., samma takt (som förut).
listval, fr. scrutin de liste, det vid folkrepresentanters val begagnade sätt, att flere mindre valkretsar i st. f. att välja hvar sin represent smnslås t. en större valkrets, s. för rösternas jämnare fördeln. väljer flere.
Liszt (līst), Frz, världens störste pianovirtuos, komp., f. 1811 Raiding (Ungarn), 47/59 hofkap.-mäst. i Weimar, sed. 65 abbé, 75 pres. f. mus.-akad. i Budapest, d. 86. Komp. mässor, oratorier, symfonier m. m. Förf.
litanīa, lat., bön, åkallan; på bot- o. böndagar brukl. bön.
Litāven l. Litauen, ford. polskt storfurstend., nuv. ry. guvern. Vilna, Grodno, Mohilev, Vitebsk o. Minsk samt preuss. reg.-omr. Gumbinnen, omkr. 275,000 kv.km., hst. Vilna.
lit de parade (li dö paradd'), fr., paradsäng, (på hkn furstl. personers lik utställas till beskådn.)
liter, fr., enhet. f. metriska rymdmåttet = 10 decil. = 100 centil. = 0,01 hektol.
līter|a l. litt'era, lat., bokstaf. -āt, lärd, akad. bildad. -ratūr, smnfattn. af alla l. ett visst tidehvarfs l. folks skrifna l. tryckta snillealster. -aturhistoria, framställn. af v litteraturens utveckl. -atör, skriftställare. -är, hörande t. litteraturen, boklig, vitter.
li'tium, kem., Li = 7, metall. elem., silfverhvit. E. v. 0,58/0,59. Uppt. 1817 af J. A. Arfvedson.
litografī, gr., se stentryck.
litorāl, lat., kust tillhörande.
litteris et artibus, lat., för »vitterhet o. konst», inskrift på en medalj, s. dåv. kronprins Karl (Karl XV) lät prägla att utdelas till vitterhetsidkare och konstnärer.
Little Rock (littöl-), hst. i Arkansas v. Arkansasfl., 38,307 inv.
Littré, Maximil. Paul Émile, ber. fr. språkf. o. tänkare, f. 1801 Paris, 71 medl. af franska akad., d. 81 ss. prof. där. Skr.: Dictionnaire de la langue française (63/72), Supplément (79) m. m.
Littrow, 1) Jos. Joh. v., österr. astron., f. 1781, 19 prof. o. förestånd. f. observat. i Wien, adl. 36, d. 40 Wien. Skr: Die Wunder des Himmels m. m. — Hans son 2) Karl Ludw., f. 1811, faderns efterträdare, d. 77.
liturg|ī, gr., den v. offentl. gudstjänst följda ritualen; altartjänst före o. efter predikan; gudstjänstordn., kyrkohandbok. -īk, vetensk. om
