lagūner, sumpart. kusttrakter v. Adriat. haf., is. v. Venezia.
Lagus, 1) Vilh. Gabr., fin. hist., f. 1786 Idensalmi, 23 prof. i Hälsingf., d. där 59. Skr.: Undersökn. om fin. adelns gods o. ätter m. m. — Hans son 2) Jak. Joh. Vilh., filol. o. lit.-hist., f. 1821 Åbo, adl. 80, statsr. 83. Skr.: Kurs i arab. spr. m. m. — Hans bror 3) Vilh. Gabr., fin. skriftst., f. 1837, 74 lekt. i Viborg. Skr. dram. Klubbhöfd., Drottning Filippa m. m.
Laharpe (la-arp'), 1) Jean Franç. de, fr. lit.-hist., f. 1739 Paris, d. 03 där. Skr.: Cours de litt. m. m. — 2) Frédr. César, schweiz. statsman, f. 1754 Rolle, 82 lärare f. ry. storfurst. Alexander o. Konstantin, 96 förvist s. liberal, deltog 98 i upprätt, af Helvetiska republ., medl. af direktoriet, störtad 1800, d. 38 Lausanne.
la haute volée (-åt vålē), fr., den förnäma världen.
Lahmann, Heinr., ty. läkare, f. 1860 d. 05. Utgaf dietetiska skrifter, rekommenderade lösa bomullsunderkläder.
Lahn, bifl. t. Rhen, t. h., 218 km. l.
Laholm, st. i Halland, vid Lagans utl. i Kattegatt, 1,855 inv. (08); urgaml. privil. Laxfiske.
Lahōre (Lahore), hst. i eng. prov. Pandjab, v. Ravi, 202,964 inv.
Laibach, hst. i Krain, vid fl. L., 36,547 inv. Domkyrka, furstbisk.
la'ikus, nylat. = lekman (se d. o.).
Lainio älf, bifl. till Torne älf.
La'ïs, 2 ryktbara gr. hetärer i 5:e o. 4:e årh. f. K.
Lais älf, bifl. till Vindelälf., t. v., i Lappld.
laisser aller (lässē-allē), l. faire (-fär), l. passer (-passē), fr., låta saken ha sin gång. Fysiokraternas grundsats.
Lakedaimon (-daj'-), gr., se Sparta.
Lakediverna, se Lakkadiverna.
lakej', fr., livréklädd betjänt.
laken, Lota, enda sötvattensarten bland torskfiskarna, Gadidæ. Vanl. l., L. vulgaris G. Cuvier, har gulbrun rygg, svartmarmorer. sidor, gråhvita underdelar, t. 87 cm. l. N. och m. Europa, norra Asien, Nord-Amerika.
Lake-school (lek-skol), »sjöskolan», eng. diktarskola, se engelska spr. o. lit.
Lakesis, gr. myt., en af moirerna l. ödets gudinnor.
Lake Superior, se Öfre sjön.
Lakhnau, se Lucknov.
Lakkadiverna l. Lakediverna, eng. ögrupp i Ind. hafv., 1,927 kv.km., 10,274 inv.
Lakōnien, ford. det gamla Sparta nu gr. nomarki, 1,185 kv.km. 62,839 inv.; hst. Sparti.
lakonism', kort o. kärnfullt ut tryckssätt.
lakritsrot, erhålles af Glyzyrrhiza glabra L., inhemsk i s. Europa, Kaukas., Persien m. fl. Urkoket af krossad l. är den s. k. lakritsen, s. anv. mot hosta, t. öl, tobakssås m. m.
laktātor, lat., en af G. De Laval konstruerad mjölkningsapparat.
lak'tuk, Lactuca L., Synanthereæ. I Sverige finnas skogs-l., L. muralis L., o. vild-l., L. scariola L., i mel. o. s. Europa giftig l., L. virosa, som lämnar en giftig drog. Allm. oldas L. sativa L., »hufvudsallat».
lakūn, lat., lucka (äfv. bild.).
Laland (-langd'), Jos. Jér. Lefrançois de, fr. astron., f. 1732 Bourg en Bresse, d. 07 ss. direkt, vid observat. i Paris. Förf.
lāma, Auchenia, hör t. kameldjuren, Tylopoda. Dit höra vanl. l., A. lama, tamt lastdjur, alpaka l. pako, A. Paco, guanaco l. huanaco, A. huanaco, och vikunja, A. vicunna, alla inhemska i S.-Amer. bergstrakter.
lāma, buddist. präst l. munk, is. i Tibet, Mongoliet samt hos kalmuckerna. -ism', d. form af buddismen, s. sed. 14 årh. är härsk. i ofvan nämnda länder.
lāma, tunnt, flanellart. tyg t. foder i ytterkläder.
