(fibrin), ostämne (kasein), ägghvita (albumin) m, m.
köttextrakt beredes vanligen eft. Liebigs metod, hvarvid ägghviteämnena o. limmet aflägsnas fr. den vätska, hvarmed köttet urlakas. Har ungef. sma näringsvärde s. buljong.
L.
L, l, 12:e bokst. i alfab.; ss. taltecken = 50. Abbr. f. Liber (bok), lira, pund sterl.
La, kem. tecken för lantan.
La., förk. för n.-amer. staten Louisiana.
Laaland, se Låland.
Laar (lar), Pieter van, Bamboccio kallad, holl. mål., f. i början af 1600-talet Haarlem, d. där 1674. Groteska bilder (bambocciader) ur det lägre folklifvet.
Laban, bibl., ägare af hjordar i Haran, Rebeckas broder, fader till Rakel o. Lea (1 Mos. 24: 29 ff.).
Labatt, Leon., operasång., f. 1838 Sthm, debut 66; 71, 78, 83/84 i Sthm, d. där 97.
labben, Catarrhacta Brünnich, har vaxhud på näbben och hör till Longipennes. Fjällabben, C. buffonii Boie, öfverkropp. brun, hals o. bröst hvita, underlifvet askgrått; sparsamt i Lappland o. på Åreskutan, stannfågel. Spetsstjärt. L., C. parasitica L., ofvantill mörkbrun, under brunt askgrå l. hvit, v. och ö. kusterna, stannfåg. Bredstjärt. L., C. pomarina Temminck, ofv. svartbrun, under hvit, då o. då vid Sveriges ö. och v. kuster.
labiā|l, lat., hörande till läpparna, läpp. -ter, lat., bot., läppblomstriga växter.
Labiche (-bīsch), Eug., fr. förf., f. 1815 Paris, d. 88. Skr. förträffl. lustspel.
labiologī, lat., »läpplära», konsten att af läpparnas rörelser hos en talande se hvad han talar.
Labit'zky, Jos., böhm. danskomp., f. 1802, d. 81 Karlsbad.
Lablache (-blāsch), Luigi, operasångare (bas), f. 1794 Neapel, d. 58 där.
Labouchère (-bûschär), Henry, eng. polit., f. 31, radikal parlamentsledam. 80/05, utg. af tidningen Truth.
laboratōrium, lat., lokal afsedd f. prakt. arbeten i kemi; del af ett apotek; byggnad f. ammunitionstillverkn.
laborēra, lat., arbeta m. kem. försök; lida und. tacket af något,
Laboulaye (-bulä), Edo. René Lefebvre, fr. polit. o. rättslärd, f. 1811 Paris, 49 prof. v. Collége de France, 75 senator, d. 83 Paris. Alsterrik förf. Skr.: Histoire politique des États-unis (55/66), 3 bd, Abdallah (59), Paris en Amérique (27:e uppl. 72) m. fl. äfv. på sv. öfvers. arb.
Labrador (läbbrädōr), halfö i N.-Amer., 1,3 mill. kv.km., omkr. 10,000 inv. (eskimåer o. indianer); på östra sid. herrnhutarkolon. Nain, Okak, Hoffenthal, Hebron. Fiskfångst. Tillh. Engld.
labradōr, fältspatsmin., ofta m. praktfullt färgspel; prydnadssten; Labrador, Sverige o. s. v.
La Bruyère, se Bruyère.
labyrint', gr., 1) af många haa korsande gångar bildad byggnad m. blott en ingång o. en utgång. Berömdast äro l. på Kreta (Minotauros' bostad) o. den egypt. l., v. Moerissjön; 2) anat., de hålor o. rör, s. bilda inre örat.
labyrintodon'ter, fossila amfibier fr. paläo- o. mesozoiska tidsåldern, af ända till en krokodils storlek.
Lacaille (-kaj'), Nic. Louis de, fr. astron., f. 1713 nära Reims, d. 62 Paris. Gradmätn., stjärnkatal., observation, på södra himlahvalf. Förf.
Lacedemōnien, se Sparta.
