en fin, ovägbar materie, hkns smådelar ömsesidigt stöta bort hvarandra, men enl. den nu allm. antagna undulations- l. vibrationsteorien på fram- o. återgående rörelser hos molekylerna af ett alla kroppar gmträngande, ovägbart ämne (eter). Det ljus, s. kroppar utstråla, alstra de ant. själfva, l. reflektera de endast andra kroppars ljus. Upphettas en kropp till en viss temperatur, så utvecklas ljus, likt äfven ofta uppkommer vid förbränning, vid motsatta elektriciteters fören. och på ett egendoml. sätt v. fosforescensen. L:s fortplantningshastighet uppgår t. 300,000 km. i sekunden. Träffar ljuset en kropp, så blir det antingen genomsläppt, absorberadt l. reflekteradt; sker det senare fr. en slät, större yta, uppkommer spegelbild af den lysande kroppen. Kommer en ljusstråle fr. ett medium i ett annat af olika täthet, brytes det fr. sin ursprungl. riktning, men om det ljusbit, ämnet har parallella ytor, får den utfallande strålen sma riktn. s. den infallande. Gm prismor brytas l.-strålar mycket starkt o. sönderdelas i en färgbild (spektrum), inneh. färgerna: rödt, orange, gult, grönt, blått, indigo, violett (spektralfärger). Smnträffa 2 l.-strålar, lika gå mycket nära haa i sma riktn., förstärkes l. upphäfves deras verkan. L. verkar mycket olika på kroppar; det sönderdelar t. ex. många smnsatta ämnen i deras beståndsdelar o. är af största betyd. f. den vegetabil. o. animal. ämnesomsättn.
Ljusmässedagen, se Kyndelmässan.
Ljusnan, en af Norrlds största älfvar, uppr. i Härjedal., utm. v. Ljusne järnverk i Östersj., 370 km. l., omr. 23,000 kv.km.
Ljusne, hamn o. stort järnverk i Gäfleb. l. Post-, telegr.- o. tullstat.
ljusskygghet, läk., ett de flesta akuta ögonsjukdomar, is. inflammationer, åtfölj. symtom; erfordrar läkarebehandl.
ljustryck, framställandet medels fotografi af bilder på sten, glas, zink m. m. för att användas t. tryck.
llanos (ijānås), sp., stora stäpper i n. del. af S.-Amer.
Lloren'te (ljå-), Juan Anton., sp. hist., f. 1756 Aragonien, 89 inkvisition, gen.-sekr., sed. 08 dess motstånd., d. 23 Madrid. Skr.: Histoire crit. de l'inquisition d'Espagne (öfvers. på sv.), 4 bd, m. m.
Lloyd (låjd); egentl. från irländ. L:s kaffehus i Lond., där redare och mäklare i slutet af 1600-talet samlades för att inhämta sjöfarts- o. handelsunderr., hämtad benämn. på flere försäkrings- o. rederibolag, af lika Engelska L. är äldst. Dylika sällskap äro: Österr.-ung. L., ett 1833 i Triest grund. handelsbol., sed. 36 äfv. försäkringsbol., o. bolag f. drifvande af ångbåtsfart, Nordtyska L., grund. i Bremen 56, Germanska L., grund. i Rostock 67 m. fl.
Lloyd (låjd), Llewellyn, eng. sportman, björnägare, f. 1792 Engld, sed. 23 i Sverige, d. 76 Vänersborg. Förf. — L. var far till naturforsk. o. Afrikaresand. Charles Andersson (se d. o.).
l. m., förk. för læva manu (lat.), (spela) med vänstra handen.
Loan'da (egentl. São Paulo de L.), hst. i Portugals kolon. på s. Afrikas västkust, omkr. 15,000 inv. Hamn.
Loan'go, landsk. på Afrikas västkust, mel. Numbi o. Kongoflod.
Lobau, Geo. Mouton, gref. af L., fr. gen., f. 1770 Pfalzburg, tjänade und. Nap. I, räddade v. Aspern 09 de fr. trupperna på ön L., därifr. titeln, fånge v. Waterloo, 18 åter i Frankr., eft. Lafayette chef f. nationalgard. 30, marsk. 31, d. 38 Paris.
lobēlia, bot., lat. Lobelia, fam. Lobeliaceæ, örtsläkte, odlas som prydnadsväxt.
Loccenius, Joh., rättslärd, häfdaforsk., f. 1598 Itzehoe, pres. i
