Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/606

Den här sidan har inte korrekturlästs

non'sens, nylat., omening, orimlighet.

noologī, gr., begreppslära.

no popery (nå påperi), eng., intet påfvedöme, de eng. protestanternas rop.

Nora, st. i Örebro l. v. N.-sjön, 1,932 inv. (08). Stadspriv. 1634.

Norbeck, And. Erik., teol., f. 1805, d. 70 ss. lektor i Växjö. Skr.: Lärob. i theol. (11:e uppl. 78), Lärob. i kyrkohist. (2:a uppl. 56) m. m.

Norberg, Mattias, språkf., f. 1747, 80/20 prof. i Lund, d. 26, utg. oriental. urkunder, ss. Codex syriacohexaplaris (87) o. Codex nazarenus, liber Adami appellatus (15) m. m.

Norbert, d. hel., f. 1085, stiftade premonstratensorden 21, d. 34.

Norby, Sören, dan. sjöhjälte, deltog i krigen mot Sverige 1506/12 o. 24, gjorde uppror i Skåne 25, flydde 26 t. Ryssld, stupade 30 i Karl V:s tjänst.

Nord-Amerika, se Amerika.

nordamerikan. hafsalperna, berg i N.-Amer. fr. Kalifornien t. Alaska. Högsta topp: Elias, 5,950 m.

nordamerikan. litteraturen, en yngre gren af eng. lit., daterar s. fr. oavhängighetskriget. Framstående rom.-förf.: Irving, Cooper, E. A. Poe, Bret Harte, Harriet Beecher-Stowe, James, Howells, Bellamy m. fl., humorist. förf.: Browne, Lowell, Shaw, Warner, Mark Twain; hist.-skrif.: Bancroft, Prescott, Curtis, Fiske, Taylor, filos, förf.: Channing, Emerson, Holmes, skalder: Bryant, Longfellow, Poe, Holmes, Leland.

Nord-Amerikas förenta stater, United States of America, republikanskt statsförb. i N.-Amer. mel. Atlanten och Stilla hafvet, Mexico o. Brit. N.-Amer. 9,403,970 kv.km., 80 mill. inv.(1907). Förenta st. m. biländer omfatt. 9,727,036 kv.km m. 94,468,000 inv. Berg, floder o. sjöar, se Amerika. Prod.: guld, silf., bly, kvicksilf., kol, petroleum, säd, tobak, ris, bomull, ull, hudar, kött, trä. Inv.: de flesta af den angelsachs. stammen; negrer, kines., indian. Hufvudnär.: landtbruk, bosk.-skötsel, handel, industri. Politisk indeln.: 47 stater, 3 territ. o. 1 förbundsdistr. med förb.-hufv.-st. Washington. Verkställ. makten utöfvar en president, som väljes hvart 4:e år. Lagstift. församl.: kongressen, s. består af senaten o. representanternas hus. Städer öf. 100,000 inv.: N. York, Philadelphia, Brooklyn, Chicago, Boston, S. Louis, Baltimore, Cincinnati, St. Francisco, N. Orleans, Cleveland, Pittsburg, Buffalo, Washington, Newark, Louisville, Jersey City, Detroit, Milwaukee, Providence m. fl. Hist.: 1496 upptäck. engelsm. den amer. ostkusten; 1606 varakt. bosättn. där; indeln. af det förvärfvade landet i Nya England o. Virginia; så småningom uppstodo flere eng. kolonier, af hka det fanns 13 i 18:e årh. Påläggandet af tryckande skatter ledde till oafhängighetsförklaringen 4/7 1776, hvarmed det amer. frihetskriget började. 1783 erkände Engld N:s oafhängigh. Konstitution 17/9 1787. Washington 1:e presid. 1789/97. Så småningom tillväxte unionen, is. åt. v. och s. Inbördes krig 61/65. 67 förvärfvades Alaska. 98 krig m. Spanien, hvarvid förvärfvades Kuba (sed. t. namnet själfst.), Portorico o. Filippinerna; 1897 annekt. Sandwichs-öarna, s. nu bilda ett territorium. Inkomster o. utg. finansåret 1908/ 09 resp. 789 mill. o. 903 mill. doll., hvaraf för här o. flotta 253 mill. Statsskulden (1908) 2,627 mill. doll., kassabehålln. 240 mill. Hären: den värfvade förbundshären 58,000, milistrupper omkring 11 mill. man. Krigsflottan (08): 137 fartyg, däraf 45 pansarkepp, med 39,000 mans besättn. J. (09) 369,991 km. Telef. 7,554,105 app. President: W. Taft (09).

Nordau, Max, förf., f. 1849 Pest, bor