Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/594

Den här sidan har inte korrekturlästs

s. gillades med 7 ½ mill. röster, och sedan han valts till president för lifstiden, lät han utropa sig till kejs. 2/12 52, gifte sig 53 med Eugenie af Teba, vann gm deltag. i Krim- o. ital. krigen stort inflyt. i Europa, men förlorade detta gm sitt misslyckade tåg t. Mexico o. tronen 70 gm kriget m. Tyskland, hölls fången på Wilhelmshöhe till 13/3 71 o. dog v. Chiselhurst nära London 9/1 73. — Hans ende son 4) N. Louis, kallad Lulu, f. 16/3 56, föll 1/6 79 i sulukriget.

Napoleondor (-dår), 20 francsstycke af guld (= 14,40 kr.).

Nāpoli, se Neapel.

Narbada, se Nerbudda.

Narbonne (-bånn'), fr. st. nära Medelhafvet, 28,852 inv.

narciss, Narcissus L., Narcisseæ. N. pseudonarcissus L., påskliljan, s. o. mel. Europa, N. poeticus, L., pingstliljan, N. jonquilla L., från södra Europa och n. Afrika med många variet., prydnadsväxter.

Narcissus, se Narkissos.

nar'dus, vällukt. balsamarter hos de gamle. Af örten Nardostachys Jalamansi. Dec. bereddes n.-salva o. n.-olja.

Narev, biflod till Bug i Polen, 425 km. l.

nargilē, turk. tobakspipa, i hkn röken ledes gm vatten.

narhval, Monodon L., af hvaldjurens ord. Vanl. n., M. monoceros L., 6/7 m. ö., i N. ishafvet; hanen vanl. med en enda, 3 m. lång spiralform. stöttand i öfverkäken.

Narkiss'os, gr. myt., lat. Narcissus, Kefisos' sköne son, s. trånanade bort af kärlek till sig själf o. förvandl. till en narciss.

narkōs(is), gr., läk., bedöfning, framkallad gm läkemedel (opium, kloroform o. s. v.).

narkōtika, läk., döfvande medel.

narkotīn, kem., giftig alkaloid af opium. Febermed. i Ind.

narkōtisk, gr., döfvande.

Narses, bysant. fälth., eunuck, stred mot östgot. 538 o. 52, besegr. alemann. 54, ståth. i Italien, afsatt 67, kallade langobard, till Italien, d. i Rom.

Nar'va, ry. st. vid Narova, 16,599 inv. Slag 20/11 1700.

Narvaez (-vāeds), Ramon, hert. af Valencia, sp. statsman, f. 1800 Loja, behjälpl. att störta Espartero 43, 44/46 o. upprepade gånger till 66 konservat. min.-pres., d. 68 Madrid.

nasāl, fr., rörande näsan.

nasarēner, namn på de första kristna ss. en jud. sekt.

Nāsaret (Nasrah), st. i Galileen, 11,000 inv. Jesu föd.-ort.

Naseby (nēsbi), eng. by. Slag 14/6 1645.

Nashville (näsch'vill), hst. i Tennessee, 84,711 inv. Slag 15—16/12 64.

nasīr, hos judarne åt Gud invigd person.

Nassau, 1) ford. ty. hertigd.; nu det preuss. reg.-området Wiesbaden, 4,708 kv.km., 465,639 inv., sed. 1866 preuss.; 2) st. i Hessen-M, vid Lahn, 2,237 inv. Slott.

Nassir ed-din, schah af Persien, f. 1830, reg. sedan 48, besökte Europa flera ggr, mörd. i Teheran 96.

Natāl, 1) brit. prov. i federat.-stat. »S. Africa» v. Ind.h., 93,676 kv.km., 1,167,440 inv. Bergigt. Prod.: socker, bomull, ull, strutsfjädrar, kaffe, elfenben: 2) brasil. st. vid Rio grande o. Atlanten, 10,000 inv. Hamn.

Nathorst, 1) Hjalm. Otto, agrn., f. 1821, 61'68 förest. för Alnarps landtbr.-inst., prof., d. 99 Lund. Skr.: Husdjursskötsel (5:e uppl. 76/77) m. m. — Hans son 2) Alfr. Gabr., geol., f. 1850, 84 prof. vid riksmuseem i Sthm, ledde 98 en vetenskapl. polarexp. Skr.: Bidrag till Sveriges fossila flora (77) m. m.

Nathūsius, 1) Phil. Engelh. v., f. 1815, d. 72 Luzern. Grund. en räddn.-anstalt för gossar. — Hans hustru 2) Marie, ty. nov.-förf.