bresch, fr., kr., gm skjutn. l. minor gjord öppning i mur l. vall.
Brescia (-schia), 1) it. st. vid Garza, 70,612 inv.; ford. befäst, flera gånger belägr. o. eröfr. Bisk., katedral, museum, många lärda samf. m. m. — 2) se Arnold fr. B.
bresilja, se färnbock.
Breslau, 1) preuss. reg. område, 13,478 kv.km., 1,697,719 inv., 2) hst. i Schlesien, v. Oder o. Ohlau, 470,000 inv., 5 först., domkyrka, Elisabethskyrk., rådhus, univers., bibl., 5 gymn., tekn. skola, döfstum- o. blindanst., fabr., medelp. f. schles. hand. m. m. B. blef 1241 förstördt af mongolerna, 1526 österr., 1741 preuss., 1813 besatt af fransm. Flera ggr belägradt.
Brest, fr. st. o. fästn. i Bretagne, v. Atl. haf., 84,284 inv. Stor hamn, 5 fyrar, slott, arsenal, börs, nav.-skola, bibl., observat., bot. trädgård, sed. 69 underhafskab. t. Amer.
Brestel, Rud., österr. statsm., f. 1816 Wien, 44 prof. i mat. där, 68/71 fin.-min., d. 81.
Brest-Litovsk', ry. fästn. vid Bug, 46,568 inv.
Bretagne (-tanj'), ford. fr. landskap, halfö i n.v. Frankrike, 34,000 kv.km., 3,072,000 inv. Hst. Brest. Nu depart. Côtes-du-Nord, Finistére, Ille-et-Vilaine, Loir-inférieure o. Morbihan. 1532 införlifvadt m. Frankr.
Breteuil (bretöj'), Louis Aug. de, fr. statsm., f. 1733, 63/67 ambassadör i Sthm, 92/1802 i landsflykt, d. 07.
Bret Harte, se Harte.
Breton (brötång'), Adolph, fr. genremål., f. 1827 Courrières.
Bretōn de los Herrēros, Don Manuel, sp. skald, f. 1800 Quel, d. 73. Skr.: Toto es farsa en este mundo m. m.
Bretonne, se Rétif de la B.
bretonska, t. kelt. språket hörande munart, talas ännu i Bretagne.
Brette, ford. st. i Västergötl., nära Vänersborg, dit borgerskapet 1642 på kgl. befalln. flyttade.
Bretten, st. i Baden, v. Saalbach, 4,781 inv. Melanchthons födelsehus o. bildstod.
brevet (brövē), fr., = patent (se d. o.).
breviārium, lat., rom.-kat. bönbok.
Brevik, nor. st. vid Skiensfjorden. 2,302 inv.
brēvi mānu, lat., med kort hand, korteligen.
Brewster (brûster), Sir David, eng. fys., f. 1781 Skottl., d. 68 ss. prof. i Edinburgh. Uppfann kaleidoskopet o. utvecklade läran om ljusets polarisation. Skr. i fysik.
Brialmont (-mång'), Henri Alex., belg. militärförf., f. 1821, gen.-major, d. 03 Brüssel. Skr.: Traité de fortification etc. (69) m. m.
Briançon (-angsång'), fr. st. o. fästn. vid Durance, 7,426 inv., 1,321 m. öfv. hafvet. 7 fästen, stenkolsgrufvor.
Briare (-ār) -kanalen, mellan Loing o. Loire, äldsta i Frankrike.
bridge (bridsch), eng. »brygga», ett slags kortspel.
Bridgeport (bridsch'pårt), hamnst. i Connecticut, vid Longislandsund, 77,635 inv. Fabr., Wheelers symaskiner.
Bridgetown (bridsch'ta͡un), se Barbados.
Bridgewater (bridsch'wåtör), eng. st. v. Parret, 15,109 inv. Handel.
Bridgman, (bridsch-) Laura Dewey, blind o. döfstum amerikanska, f. 1829 N. Hampshire, nästan utan lukt- o. smaksinnet, uppöfvade på Perkins blindinst. i Boston sitt känselsinne till att skaffa sig kunsk. o. färdigh., d. 89.
bridong', fr., betsel utan stänger.
Brieg, st. i Schlesien, v. Oder, 24,090 inv. Slott.
Brienne (-änn'), fr. st. v. Aube, 1,753 inv. Slott. Ford. krigsskola. Sl. 1/2 1814.
Brienz', schweiz. småst. i Bern vid B.-sjön, 2,580 inv.
brie-ost (bri-)ost, från fr. landsk. B., mjuk gräddost.
brigād, fr., kr., ett antal (4/6) bataljoner l. skvadroner, förenade ss. taktisk enhet under samma
