Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/138

Den här sidan har korrekturlästs
267 [BRÖ–BUD]268
Bröstnagel—Budda

drufformig, på bindväf rik o. m. fett omgifven körtel på hvardera sidan om bröstbenet o. und. huden. Tjänar hos kvinnan t. att afsöndra mjölk o. slutar med den tappformiga bröstvårtan, i hkn de 15/20 mjölkgångarna utmynna.

bröstnagel, art, en bakpå föreställaren fäst järnnagel, s. inpassas i bröstnagelshålet i lavettsvansen för att förena lavett o. föreställare.

bröstpulver, läk., upphostn. o. afföring befordrande medel.

bröst-te, läk., blandn. af althæa-, lakrits- o. violrot, maskrosblad, kungsljusblommor o. stjärnanis. Anv. mot hosta.

bröstvattensot, patol., v. vanl. vattensot, hjärtfel, njursjukdomar m. m. förekommande vätskeutgjutning i brösthålan. Förorsakar andnöd. Behandlingen riktas mot grundsjukdomen; blir andnöden för svår, måste vattnet aflägsnas genom operation.

bröstvårta, se bröstkörtel.

bröstvärn, 1) byg., ungef. = balustrad; 2) kr., bef. jordvallar l. lutande timmerskärmar t. mot fientlig eld.

Bröt-Anund, se Anund.

bubōn, gr., läk., inflammatorisk ansvälln. af lymfkörtlarna i halsen, armhålan l. ljumsken.

Buccanier, se Boucanier.

Bucco, se atellaner.

Bucentaur, Bucentōro, it., präktig farkost, från hkn dogen i Venezia årl. kastade en ring i Adriat. haf. ss. en sinnebild af Venezias förmäln. m. detsamma.

Bucēphalus, se Bukefalos.

Bucer, Martin, ty. reform., f. 1491 Schlettstadt, sträfvade eft. en förening mel. lutheraner o. reformerta, d. 51 Cambridge. Skr.: Confessio tetrapolitana (30).

Buchanan (bökänn'en), 1) George, skotsk lärd, f. 1506, Maria Stuarts lärare, d. 82. Skr.: Rerum scoticarum hist. m. m. — 2) James, amer. statsm., f. 1791 Pennsylv., 20 medl. af kongressen, 33 senator, 45 statssekret., 57/61 pres., gaf gm att gynna slafstaterna anledning till inbördeskrigets utbrott, d. 68 Wheatland.

Buchara, se Bokhara.

Buchholtz, Heinr., ty. romanförf., f. 1607, d. 71. En af 1600-talets förnämsta romanförf., reste 88/90 i Australien, Nya Guinea och Ost-Asien.

Buchner, Max, afrikares., f. 1846 München,

Bückeburg, hst. i furstend. Schaumburg-Lippe, 5,625 inv.

Buckingham (böck-'),George Villiers, hert., eng. statsm., Jakob I:s gunstling, f. 1592 Brookesby, fick den ena utmärkelsen eft. d. andra, ss. Karl I:s min. mördad 28 af löjtn. Felton. — Hans son 2) G. Villiers, hert, statsm., f. 1627, Karl I:s gunstl., und. Cromwell i Towern, 69 medl. af Cabalministären, slöt sig t. opposit. o. förvisades, d. 88. — 3) Rich. Plantagenet, hert. af B. o. Chandos, urspr. lord Temple, eng. statsm., f. 1797, tory, 41/42 min., ruinerade sig o. drog sig tillbaka, d. 61. Förf.

Buckle (böckl), Henry Thom., eng. hist., f. 1822 Lee, d. 62 Damaskus. Grundl. gm sin Hislory of civilisation in England (57/61; äfv. öfvers. på sv.) en vetenskapl. behandl. af kulturhist.

buckskin (böck'-) eng., på rätsidan öfverskuret, kypradt, klädesart, ylletyg.

Budapest (-pescht), hst. i Ungarn, på ömse sidor om Donau, består af de 1873 fören. st. Buda (Ofen) på högra o. Pest på vänstra stranden, 732,322 inv. Hängbro, fästn., univ., vetenskaps- o. mål.-akad., handelsakad., museum, kaserner, rådhus, banker, börs, fabr., varma källor, vinodl.

Budda (»den upplyste»), hedersnamn f. Sidharta, af kon.-släkten Sakia (däraf binamnet Sakiamuni = eremiten af Sakiastammen), f. i 5:e l. 6:e årh. f. Kr. uti n.