Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/14

Den här sidan har korrekturlästs
19 [AGO–AIA]20
Agoni–Aiakos

agonī, gr., dödskamp.

Agra, st. i eng. O. Ind. vid Djamna, 188,000 inv.

agraff', fr., spänne, smycke.

A'gram, kroat, komitat; hst. A. vid Save, 61,000 inv.

agrār, lat., ifrare för jordbruket.

agrariska lagar = åker-l.

agré, upptagen s. ledamot (af Fria konst, akad., Sthm).

agreābel, fr., angenäm.

Agrell, 1) Karl Magn., f. i Småland 1764, d. 40, språkf. is. i syr. spr. — 2) Alfhild, dram. förf., f. 1849, gift 68 (förut Martin). Utg. en saml. dram.: Dramatiska studier.

Agric'ola, 1) Cn. Jul., rom. statsm. o. fälth., f. 40 e. Kr. Gallien, underkuf. Britannien, d. 93. Biogr. Tacitus, A:s svärson. — 2) Rud. (Rolef Huysmann), humanist, f. 1443 Baflo, d. 85 Ital. Skrift, utg. af Alard. — 3) Joh., eg. Schnitter, reformat, f. 1492 Eisleben, d. 66 som gen.-superint. Medförf. till Augsb. Interim. — 4) Martin, komp. f. 1486 Sorau, kantor, använde först notskr., förf. bl. a. Musica instrum., d. 1556 Magdeb. — 5) Georg, grundl. af mineralog, i Tyskl., f. 1494 Glauchau, d. 55 Chemnitz. — 6) Mikael, Finlds reformat., f. omkr. 1511, d. 57, öfvers. N. T. o. Psaltaren på finska.

Agrigen'tum (gr. Akragas), g. geogr., stad på Sicil., grundl. 582 f. K. Mot slut. af 5:e årh. 800,000 inv. Bet. handel. Tyranner, 405 förstörd af kartagerna, 262 f. K. romerskt. Nu Girgenti.

agrikultūr, lat., landtbruk.

Agripp'a, M. Vipsanius, rom. statsm. o. fälth. und. Augustus, f. 63 f. K., besegrade Pompejus o. Antonius, byggde Pantheon, d. 12 f. K.

Agripp'a v. Nettesheim, Heinr. Corn., kringirrande lärd, f. 1486 Köln, d. 35 Grenoble. Skref mot häxtron.

Agrippīna, d. ä., Vipsania, Agrippas dotter, Germanicus' gemål, dygdig, förvisad af Tiberius, dog hungersdöden 33 e. K. på ön Pandateria. Deras dotter, A. d. y., f. 16 e. K. i Köln, s. ef t. henne kallades Colonia A., lastbar, mor till Nero, s. lät mörda henne 59.

agronōm, gr., person, kunnig i landthushåll, landtbruksingenjör. -i, landtbruksvetenskap.

agrypnī, gr., läk., sömnlöshet.

A'guas Calien'tes, mex. st. 7,692 kv.km., 102,416 inv. Hst. A. 35,000 inv.

Agulhas (agul'jas), Nålkap, Afrikas sydligaste punkt.

Ahāb, kon. i Israel 875/53 f. K., m. gemål. Jesebel tillgifven afgudar, d. i krig m. syrierna.

Ahasvērus, namn på »d. vandr. juden» o. en ej närm. känd pers. kon. (Xerxes?) i Esters bok.

Ahlborn, Lea (f. Lundgren), f. 1826 i Sthm, grav., d. där 97.

Ahlgren, Ernst, pseud. för V. Benedictsson.

Ahlqvist, 1) Aug. Engelb., f. 26, fr. 62 prof. i fin. spr. o. litterat., d. 89. Hälsingf. Skr.: Votisk gram. m. m. 2) Alfr. Gust., hist. förf., f. 1838, lekt. i Växjö 79, d. 81. Skr.: Kon. Erik XIV:s fängelse o. död (68), Om Sturemorden (77), m. m.

Ahlstrand, J. A., bibl. vid Vetakad., f. 1822 Växjö d. 95. Utg.: Hertig Fredrik af Normandie (53).

Ahmedābad, st. i ind.-brit. presid.skapet Bombay 185,889 inv.

Ahn, Frz, skolman, f. 1796 Aachen, d. 65. Infl. på realskolväsen, gm språkläroböck.

Ahnfelt, 1) Paul Gabr., präst, skriftst., f. Skåne 1803, d. 63. Skr.: Studentminnen m. m. — Hans son 2) Arvid Wolfgang, förf., f. Lund 1845, d. Khamn 90. Skr.: Verldslitteraturens hist. (74/76,bearb.), C.J.L. Almquist &c (76) m. m. — A. dessutom red. för tid skr. Ur dagens krönika (fr. 81).

Ahr, bifl. till Rhen t. v., i Rhenprov. 89 km. l.

Ahriman, hos parserna det ondas Gud, motsats till Ormusd.

Aiakos, (aj'-), myt, kon. på Aigina, e. sin död domare i underjorden.