Caj. Cæs., rom. kejs. 37/41, oduglig, grym, förryckt, förklarade sig vara en gud, mördad 41.
cālix, lat., kalk (blom-, nattvards-). -tīner, se kalixtiner.
Calix'tus, fyra påfvar. 1) C. I, 217/ 222. — 2) C. II, 1119/24. — 3) C. (III), motpåfve t. Alex. III, 1168/77. — 4) C. III, 1455/58.
Calix'tus (Callisen), Georg, luth. teol., f. 1586 Slesvig, d. 56. Sökte smnjämka de olika bekännelserna.
Calla L., Aroideæ. Af C. palustris L. nyttjas roten t. (nödbröd o.) svinföda. C æthiopica vanl. prydn.växt.
Callao (-jāå), st. i Peru, Limas hamn, 48,118 inv.
Call'itris, Vent., Cupressineæ, sandarak-trädet, C. quadrivalvis Vent., n. Afrika, t. byggn.-virke, af barken sandarak, s. brukas t. rök- l. raderpulver samt t. fernissa.
Callot (-lå), Jacq., fr. tecknare o. raderare, f. 1592 Nancy, d. där 35. Maskeradupptåg o. d.
call'us, lat., den först mjuka, sed. hårda nybildn., s. förenar de båda benändarna v. benbrott.
cālo, it., en varas minskn. gm bearbetn. l. transport.
Calōnius, Mattias, fin. jur., f. 1738, ledarn, af högsta domst., min. 09, d. 17. Skr. utgifna und. tit.: Maithiæ Caloniæ opera omnia (29/36).
Calonne (-lånn'), Charles Alex. de, fr. statsm , f. 1734 Douai, 83 finans-min., tillgifven hofvet, afsk. 87, d. 02.
Calpur'nius Si'culus, Tit., rom. förf. på Neros tid, skr. sju ekloger.
Caltagirone (-djiråne), st. på Sicilien, 44,879 inv.
Caltanisett'a, st. på Sicilien, 43,303 inv. Bisk.
Caltha, bot., fam. Ranunculaceæ. Vanlig på sumpställen är C. palustris.
Calvados (-vadå), fr. depart. v. Kanalen, 5,521 kv.km. 439,800 inv. Hst. Caen.
Calvīn (Cauvin, Chauvin), Johannes, den refom. kyrkans andre grundl., f. 1509 Noyon, uppträdde i Genève s. kyrkl. diktator, lät bränna Servet. Till karaktären energisk o. hård, utvecklade predestinationsläran.
Camar'acum, se Cambrai.
Cambacérès (kangbasseräs), Jean Jacq. Régis de, fr. statsm., f. 1753 Montpellier, 92 konventmedlem, 94 pres. i välf.-utskottet, 96 i de 500:s råd, 99 2:e konsul, 04 ärkekansler, 08 hert. af Parma, 16 förvisad s. kungamördare, 18 amnesti, d. 24 Paris.
cam'bio, it., hand., växel; kort., ett slags kortspel; äfv. kamfio.
cam'bium, lat., bot., mjuk, saftig cellväfnad mel. basten o. veden, hvaraf stammens tillväxt i tjocklek beror.
Cambrai (kangbrä), det rom. Camaracum, fr. st. vid Schelde, 26,586 inv. Fabr., ärkebisk. Fred 1529.
Cambridge (kämbridsch), 1) eng. grefsk., 2,225 kv.km., 190,687 inv. Hst. G. vid Cam, 38,379 inv. Univ. (grundl. 1229). Bibliot. (omkr. 230,000 bd). — 2) St. i Massachusetts midt emot Boston. 98,444 inv. Harvard University (grundl. 1638).
Cambridge (kämbridsch), 1) Ad. Fredr., hert. af, fältmarsk., son af Georg III, f. 1774, 16 generalståth., 31 vice-kon. i Hannover, d. 50. — Hans son 2) Georg Fredr. Vilh. Karl, hert. af, f. 19 Hannover, 54 div.-gen. i Krimkrig., 56 öfverbefälh. f. brit. hären, 62 fältmarskalk, d. 94 London.
Cambronne (kangbrånn'), Pierre Jacq. Ét., fr. gen., f. 1770 vid Nantes, stred under Napoleon I, 15 gref. o. pär, gjorde vid Waterloo motst. med en del af gardet, fången, 20 kommendant i Lille, d. 42.
Camden (kämdn), st. i New Jersey (N. Amerika) v. Delaware, för-st. t. Philadelphia, 79,811 inv.
Camell'ia L., kamelia.