Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/164

Den här sidan har inte korrekturlästs

Cerīgo (tje-), ford. Kytera, den sydl. af de Jon. öarna. Hst. Kapsali.

cerīs, fr., körsbär, körsbärsrödt.

cērium, Ce, sällsynt metall, upptäckt 1804 af Klaproth o. Berzelius. Förekommer i cerit.

cernēra, fr., innesluta (t. ex. en fästn.).

ceroplastīk, lat., framställn. af föremål i vax.

Cerox'ylon Humb. et B., Palmæ. Af C. andicola, vaxpalm, Anderna, palmvax.

Cerr'o blan'co, se Cayambe.

Cerr'o de Pas'co, st. i Peru. 4,300 m. öfver haf., 15,00.0 inv. Silfvergrufvor.

cert, fartygs sort m. afs. på form, byggn., storlek.

certepartī, lat., kontrakt ang. befraktn. af skepp.

certifikāt, fr., skriftligt intyg.

certim, lat., förvisso, otvifvelaktigt.

Cervan'tes Saavēdra, Miguel de, Spaniens störste förf., f. 1574, deltog som soldat i sl. vid Lepanto 71, fånge hos alger, pirater 75/80, d. 16 Madrid. Skr.: Don Quijote, satir öfver riddareroman., öfversatt på mnga spr. (på sv. af Stjernstolpe o. Hellgren, Lidforss).

cervelātkorf, korf af hjärna l. rått hackadt kött.

cervus, lat., zo., hjort.

Cesar|ēvitsch, titel på tronfölj. i Ryssld. -evna, hans gemål.

Cesarēni (tsche-), Giul., kardin., ordf. på konciliet i Basel 1431/38, d. 44 i sl. vid Varna mot turk.

Cesēna (tsche-), it. st. vid Savio. 42,220 inv. Bisk.

cess, tonk., tonen c sänkt en half ton.

cession, lat., afträdande af förmögenh. till fordringsägarne; afstående af en fordran, så att öfverlåtaren (cedenten) förlorar sina anspråk, hka öfvergå till en annan (cessionarien). Jfr konkurs.

c'est-à-dire (sätadīr), fr., det vill säga.

c'est égal, (sätegall'), fr., det gör detsamma.

cesūr, lat., metr., uppehåll i midten af en vers.

cetacēer, hvaldjur.

Cetewayo, kon. i Zululand, kom på tronen 1872, krig med Engld 79, fången vid Ulundi s. å., besökte Engld 82, d. 83 eft. återkomsten till sitt land.

Cetin'je Zetinje, hst. o. residens i Montenegro, omkr. 3,000 inv.

Cetrāria Ach., Usneaceæ. C. islandica Ach., islandslafven, näringsmedel på Isl., användes vid lungåkommor.

Cette (sätt), fr. st. vid Medelh. 33,246 inv. Handel. Badort.

Ceuta (se-uta), sp. fästn. på Marokkos kust, midt emot Gibraltar. 12,862 inv.

Cevenn'erna, bergskedja i s. Frankr. Högsta topp Mézenc, 1,774 m.

Ceylon (sej'-), Singhala, brit. ö i Ind. haf., skild fr. Hindostan gm Palksundet. 65,610 kv.km. 3,7 mill. inv. Topp: Adams Pik, 2,260 m. Fl.: Mahavali-Ganga. Yppig trop. flora. Hst. Colombo. Bästa hamnar: Trincomali, Point de Galle. 1815 brit. Förut egna kgr.

Cha-, se Ka-.

Chablais (schablä), fr. ländsk, i Savoyen. 825 kv.km. 60,200 inv.

chablōn, se schablon.

chablis (schablī), st. i fr. dep. Yonne, 2,281 inv. Vinodling.

chaconne (schakånn'), en menuetten liknande dans, men långsammare.

chacot (schakå), fr., se sehakå.

chacun a son goût (schaköng' a sång gû), fr,, hvar o. en har sin smak.

Chaeronēa, se Kaironeia.

chagrin (schagräng'), fr., starkt, hårdt, ogarfvadt, knottrigt läder ur ryggstycket af häst- o. åsnehudar.

chaine (schän),_fr., kedja; ett slags danstur.

chairman (tschär-), eng., ordförande, president.

chaise (schäs), fr., stol, vagn; c. longue (-lång), hvilsoffa med blott ett ryggstöd.

Chal-, se Kal-.

Chaldæa, se Kaldéen.

Chaldron (tschåldrön), eng. sädesmått =32 bushels = 1163,13 lit.