Char'kov, ry. st. vid Charkovka. 197,000 inv. Marknader. Universitetet.
charkuterī, fr., köttbod, matvaruhandel.
charlatān, fr., svindlare, pratmakare. -erī, svindleri, bedrägeri.
Charlemagne (scharlmanj), fr. namn på Karl d. st.
Charleroi, (scharlråa'), belg. st. vid Sambre. 26,528 inv. Fästning. Stenkolsgrufvor.
Charles (scharl), Alex. Cés., fr. fys., f. 1746, d. 23 Paris. Den förste, s. fyllde ballong med vätgas (charlière).
Charleston (tschārlston), st. i S.-Carolina vid Atlant, haf. 56,062 inv. Handel.
Charlestown (tjārlstaun), stadsdel af Boston (Massachusetts). Skeppsvarf.
charlière (scharliär), se Charles A. C.
Charlotta, 1) C. Maria, f. d. kejs. af Mexico, f. 1840, dot. af Leop. I af Belg., form. 57 m. Maximilian af Österr., 64 med honom till Mex., arbetade förgäfves på hans räddning, 67 änka. Sedan dess vansinnig, Brüssel. — 2) C. Amalia, dan. drottn., f. 1650, form. 67 m. Krist. V, d. 14.
Charlottenberg, stort järnbruk i Värml. vid nor. gränsen.
Charlottenborg, kungl. slott i Köpenh., byggdt 1672.
Charlottenburg, preuss. st. vid Spree, 239,559 (05) inv.
charm|ant (schar-), fr., förtjusande, intagande, -e, förtjusning, stort behag, -era, tjusa, behaga.
charnière (scharniär), fr., gångjärn, ledgång.
Charpentier (scharpangtjē), Franç. Phil., fr. mek., f. 1734 Blois, d. där 17. Uppf. laveringsmetoden m. m.
charpī (schar-), fr., sårförband af sönderplockadt linne.
Charras (scharrā), Jean Bapt. Ad., fr. milit., f. 1810 Pfalzburg, republ. motståndare till Nap. III, 51 fängslad, 54 utvisad fr. Belgien, d. 65 Basel. Skr. krit. arb. öfv. Nap. I:s hist.
charta (kar'-), lat., papper, hos rom. papyrusblad; und. medelt. urkund; c. sigillāta, stämpelpapper.
chartism (tschār-), i Engld sträfvan efter en mera demokrat, förf. 1836/57.
Chartres (schart'r), fr. st. vid Eure, 23,431 inv. Bisk. Katedral. Ford. grefsk. C.
Chartres, (~), 1) Rob., hert. af, f. 1840, deltog 70 i krig. mot Tyskld, 86 landsförvist. — Hans son 2) Henrik, prins af Orléans, forskn.-resande, f. 67 i Engld, d. 01 Saigon, skr.: Autour du Tonkin (96) m. m.
Chartreuse (schartrös), fr. by vid Grenoble. I närh. kartusianklostret La grande C. 1903 stängdt af franska myndigheterna; intill dess fabr. af den berömda likören af samma namn (äfv. chartrös).
Chasidīm, chasidéer, Judas Makkabeus' anhängare i kriget mot syrerna; sedan en judisk sekt fr. 1750.
Chasles (schāl), Mich., fr. mat., f. 1793 Epernon, d. 80 Paris. Grund. d. nyare geom.
chassé (schassē), fr., ett slags danssteg.
Chassé (~), Dav. Hendr., baron, holl. gen., f. 1765, d. 49.
Chassepot (schasspå), Ant. Alph., gevärsfabrikant, f. 1833 Paris, konstr. C.-geväret.
chasseur (schassör), fr., jägare till fot o. häst.
château (schatå), fr. slott. — c. en Espagne (-ang espanj), luftslott.
Chateaubriand (schatåbriang), Franç. René, vicomte de, fr. förf. o. statsm., f. 1768 Saint-Malo, d. 48 Paris, 86 i armén, därpå resor i Amerika, stred i emigranthären, flydde till Engl., 99 åter till Frankr., sed. diplomat. Skr.: Atala, Génie du christianisme, Les martyrs, Mém. d'outre tombe m. m.
chateaubriand (~), fr. ett slags biffstek utan lök.
Châteaubriant (~), fr. st. vid Cher, 7,234 inv.
Châteaudun (schatådöng'), fr. st. vid Loire, 7,146 inv. 1870 stormad af tyskarne.
