cirkus, lat., aflång kapplöpn.-bana hos romarne. Nu föreställn.-lokal för konstberidare.
ci'rro|-cu'mulus, lat., litet rundt, hvitt moln. -cumulostratus, utbredt fjädermoln.
cirrus, lat., fjädermoln.
Cirta, g. geogr., st. i Numidien, nu Konstantine.
cis, lat., på denna sidan.
cisalpīnsk, på denna sid. Alperna (räknadt fr. Rom).
cisalpīnska republiken, 1797 af Bonaparte bildad stat i n. Italien, 1802 kallad It. republ., 1805/14 kon.-riket It.
ciselēra, fr., bearbeta metaller m. grafstickel, mäjsel o. fil, is. framställa upphöjda fig. på guld, silfver o. d.
Cisleithānien, fr. 1867 namn på Österr. på denna sid. (räknadt fr. Wien) fl. Leitha.
cispadānsk, på denna sid. Po (räknadt fr. Rom).
cispadānska republiken, 1796 af Bonap. bildad stat i n. It.
Cissey (sissä), Erneste Louis de, fr. general, f. 1810 Paris, 63 div.-gen., 70 fånge vid Metz, 71 mot kommunen, 71/73 o. 74/76 krigsmin., 80 afsked. ur armén i följd af en skandalprocess, d. 82.
cissoīd, gr., kurva af 3:e ordn., hvars spets liknar spetsen af ett murgrönblad.
cis'ta, lat., kista, is. rund bronsask i etrusk. grafvar.
cistercien'ser, munkorden, stift. 1098 af benediktin. Robert i Citeaux, Bernh. af Clairvaux höjde orden (däraf Bernhardin-ord.). Svärmiska asketer. Dräkt: hvit m. svart gördel. Nu förfallen. Feuillanter o. trappister utgreningar däraf.
cistern', lat., konstgjord vattenbehållare.
citadell', it., kärnfäste, liten fästning inuti en stor.
citāt, lat., anfördt ställe ur en skrift. -ion, anfördt ställe, anförande af en förf:s ord.
citāto lōco, (förk. c. l.), lat., på anfördt ställe.
cité, fr., stad.
citera, lat., anföra l. åberopa ett ställe i en skrift.
Cithæron, se Kitairon.
cit|o, lat., fort. -issime, mycket fort.
citoyen (-tåajäng'), fr., medborgare, ersatte und. fr. revolut. titeln herre.
citrōn, frukt af Citrus medica L.
citronāt, omogna citronskal, kokade i sockersirap.
citronolja, (cedro-olja), flykt. olja ur fruktskalen af Citrus limonum.
citronsyra, C6 H8 O7 + aq. = 210, mycket utbredd i växtriket, vanl. förenad m. baser. Färglösa, i vatten o. alkal. lösl. prismor.
citrus L., Aurantiaceæ. Bland arter må nämnas: C. aurantium R., orange- o. pomeransträdet samt C. medica L., citronträdet.
città (tjittā), it. namn på stad.
cittra, gr., stränginstrum. med platt resonanslåda, öfver hkn äro spända vanl. 6 strängar, s. knäppas med fingrarna.
city (sitt'i), eng. namn på stad, is. äldsta delen af London.
ciudād, sp. namn på stad.
Ciudad Bolīvar, ford. Angostūra, st. i Venezuela, 11,686 inv.
Ciudād Rodrīgo, sp. st. vid Agueda. 8,143 inv. Gränsfästn. mot Portugal.
civīl, lat., borgerlig; hörande till tvistemål.
Civīlis, Claud., anförare för bataverna mot romarne 69/70 e. K.
civilis|ation, lat., hyfsning, sedernas förädling, -era, hyfsa, bilda.
civil|lista, anslag, s. af statsinkomsterna tilldelas regenten till bestridande af hans, hans familjs o. hofstatens underhåll, -minister, statsråd, s. är chef för civildep. -process, rättsligt förfarande vid behandl. af tvistemål, -rätt, borgerlig rätt. -stånd, en persons ställning med afs. på födelse, äktenskap, död. -äktenskap, afslutas inför en statens ämbetsman utan kyrkl. vigsel.
cīvis, lat., medborgare.
cività, it., stad.
