lära m. m., o. tills, med L. G. Nilsson, P. F. Widmark m. fl. utarb. en Eng.-sv. ordbok.
Collins, Will. Wilkie, eng. rom.-förf., f. 1824 London, d. där 89, har skr. en mängd sensat.-rom.. (mnga öfvers. på sv.).
collōquium, lat., samtal, relig. smnkomst.
Collot d'Herbois (kållå derbåā), fr. terrorist, f. 1750 Paris, skådespelare, rasade, skickad af Robespierre, 93 i Lyon, men deltog i dennes störtande, deport. t. Cayenne, d. där 96.
Cologne (-ånj'), fr. namn på Köln.
Colombo, Ceylons hst., 157,150 inv. Befäst.
Colombia, C:s förenta stater, ford. Nya Granada, 1,206,200 kv.km., 4 ½ mill. inv., däraf 5,000 indian. Delas i 10 stat. Floder: Magdalena, Cauca. Berg: Anderna. Hst. Bogotà, pres. Ramòn Gonzalez Valenzia (09).
Colom'bo (lat. Columbus, sp. Colon, port. Colombo), Cristoforo, Amerikas upptäckare, f. 1456 Genua, kom 84 t. Spanien, for 3/8 92 med 3 skepp, understödd af drottn. Isabella, västerut, landsteg 12/10 på Guanahani, 27/10 Cuba, 6/12 Haiti, återkom 15/3 93. — 2:a resan 25/9 93, uppt. Jamaica 4/5 94. — 3:e resan 98, uppt. S. Amerikas fastland, gm hofintriger återförd fången till Spanien. — 4:e resan 1502, till Jamaica, d. 20/5 06 Valladolid, lönad med otack.
Colon (kålan), sp. namn på Colombo.
Colon (~) l. Aspinwall, st. i Centr.-Amerika, vid Karib. haf., 4,500 inv. J. t. Panama.
cōlon, gr., namn på en del af groftarmen.
colonel', fr., öfverste.
Colōnia, lat., koloni, vanl. fornrom. stadsnamn, t. ex. C. Agrippina, Köln, C. Aquensis, Aix, o. s. v.
Colōnia, st. i Uruguay vid La Plata, 3,000 inv.
Colonn'a, adl. rom. ätt, under medelt. ghibellinsk o. fientl. mot ätten Orsini.
Colorādo, 1) fl. i Texas, 1,450 km. l., utf. i Mexic. viken. — 2) fl. i v. Nordamer., uppr. på Klippbergen, utf. i Kaliforn. viken, 2,000 km. l.
Colorādo (förk. Colo.), nordamer. fristat, t. 1876 territor.; 269,269 kv.km., 539,700 inv., 7,500 indian. Ädla metaller, kol. Hst. Denver.
Colorādo, sp., »röd», cigarrer med brunt täckblad.
Colorādo-skalbaggen, Chrysomela decemlineata, ordn. Coleoptera, fr. Klippbergen, men nu utbredd i n. Amerika, anställ, stor skada gm att uppäta potatisväxtens blad. Har ännu ej vunnit fast fot i Europa.
Colossēum, (it. Coliseo), amfiteater i Rom (för 87,000 åskådare), påbörjad af Vespasianus, fullbord, af Titus 80 e. K., 185 m. l., 156 m. b. Nu ruiner.
Colt, Sam., revolverns uppf. (1835), f. 1814 Hartford, Connect, d. 62.
Columbānus, hel., f. omkr. 550 Irland, d. 615, alemannernas apostel.
Columbia, 1) det af n.-amer. förbundshufvudst. Washington upptagna distriktet (förk. D. C.), 181 kv.km., 308,000 inv. 2) C. l. Oregon, fl. i N. Amerika, 2,000 km. l., uppr. på Klippbergen, utf. i Atlanten.
Colum'bus, hst. i Ohio, v. Scioto, 51,600 inv.
Colum'bus, Kristoffer, se Colombo.
Colum'bus, 1) Joh., skald, f. 1640, d. 84 ss. prof. i Uppsala. Skr. skaldestycken på lat. o. sv. — Hans bror 2) Samuel, skald f. 1642, d. 79. Skr.: Den bibliske världen (74), Odæ Suethicæ (74), Målroo l. Roo-måål, psalmer m m..
Columell'a, L. Junius Moderatus, rom. förf. i 1:a årh. e. K., f. i Gades. Skr.: De re rustica m. m.
Comacchio (-mack'jå), befäst it. st. vid Po, 10,877 inv.
Comaya'gua, st. i Honduras (Centr.-Amer.), 3,000 inv.
