Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/189

Den här sidan har inte korrekturlästs

kolsyradt kali. Krist. i tärningar, är lösl. i vatten, mycket giftigt. Användes vid galvanoplast. förgylln. o. försilfr. samt i fotografi. -kaliumförgiftning, yttrar sig i konvulsioner, krampakt, andn., hastig död. Motgift: kräkmedel o. klorvatten. -omāter, gr., instr. att bestämma intensiteten af himmelns blåa färg. -ōs, gr., se blåsot. -vätesyra, se blåsyra.

Cycas L., Cycadeæ. C. revoluta Thunb., träd i Kina o. Japan, lämnar sago.

Cy'clamen L., Primulaceæ. C. europæum L., i s. o. mel. Europa, prydnadsväxt.

Cygnaeus, 1) Fredr., fin. skald, f. 1807, prof. i estet. i Hälsingf. 54/ 67, d. 81. Hans Skaldestycken utgåfvos 51/70. — Hans kusin 2) Uno, präst, skolman, f. 1810, organiser. folkskolan i Finld, d. 88.

Cyg'nus, 1) se svansläktet. — 2) Svanen, stjärnbild i Vintergatan.

cykel, gr., cirkel; följd af år, ef t. hkas förlopp sma företeelser upprepas i sma ordn. Solcykel, tidrymd af 28 år, eft. hkn veckodagarna åter infalla på sma datum. Måncykel, 19 år, hvarefter nymåne inträffar på sma datum o. s. v.

cykla, åka velociped.

Cykladerna, se Kykladerna.

cykliska skalder, gr. skalder, s. i Homeros' stil besjöngo de gr. heroernas bragder.

cykloīd, gr., hjullinje, kurva, s. en pkt på en cirkels perif. beskrifver, när denna rullar på en rät linje.

cyklōn, hvirfvelstorm i den heta zonen.

cyklōp, se kyklop.

cyklorāma, gr., se panorama.

cylin'der, gr., geom. kropp, begränsad af 2 prlla kroklin, ytor o. en dem fören. buktig yta. Rotations-c. uppstår därigm, att en rektangel roterar kring en sida.

cymbāl, lat., tonk., bäcken; ett slags slaginstr., bestående af 2 kupor l. 2 tallrikar af metall, äfven hackbräde.

cyniker, gr., filos., medlem af cyniska skolan; rå, ohyfsad mska.

cynisk, gr., »hundaktig», rå, ohyfsad.

Cyniska skolan, af Antistenes i Athen bildad filos. skola, lärde, att det högsta goda består i försakelse af alla sinnl. njutningar. Diogenes fr. Sinope dref dessa läror till ytterlighet.

cynism', gr., råhet, oanständighet.

Cypern (gr. Kypros), turk. ö i Medelh., 9,282 kv.km., 239,392 inv., greker. Topp: Oros Stavros 2,018 m. Prod.: vin, säd, bomull, sydfrukter, ceder, cypress. Hst.: Levkosia. Hamnst.: Larnaka, Famagusta. 1571 turk., 1878 und. eng. förvaltn.

cypress', Cupressus L., Coniferæ. Den vanl. cypressen, C. sempervirens L., träd i s. Europa, M. Asien, n. Afrika, anses s. en sorgens sinnebild, lämnar varaktigt virke.

Cypria (gr. Kypris), ett af Venus' tillnamn.

Cypriānus, Tascius Cæcil., lat. kyrkofader, f. 200, d. 58 s. martyr, Kartago.

Cyrano de Bergerac, se Bergerac.

Cyrenaica, se Kyrenaika.

Cyrill'us, 1) C. från Jerusalem, kyrkofader, f. 315, d. 386. Skr.: 23 kateket. föredrag. — 2) C. från Alexandria, patriark, fanatiker, föranledde Hypatias död, bekämpade Nestorius, utbredde Mariakulten. — 3) C., slavernas apostel, f. 827, d. 868 Rom.

Cyrus, se Kyros.

cysta, lat., ett slags svulst med flytande innehåll.

Cy'tisus L., Papilionaceæ Guldregnet, C. Laburnum L., buske från Italien o. s. ö. Europa, prydnadsväxt.

Czajkovs'ky (tschaj-), Mich., nov.-förf. från Litauen, f. 1808 Helczyniec, d. 86 gm själfmord. Skr. nov., s. behandl. kosackernas lif.

czapka (tschapp-), pol. ulanmössa.